| 1. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Boende, pendlare och lastbilsförare tycker till om riksväg 23 och riksväg 40
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är tydligt att de boende vid en väg vill vara delaktiga när en ombyggnation genomförs i deras närområde. Enligt en studie som VTI har gjort skulle Trafikverket med stor sannolikhet tjäna på att göra de boende mer delaktiga under processen och att tydligt informera om trafiksäkerhetspotentialen i de åtgärder som genomförs. En ökad kunskap om åtgärdernas potentiella bidrag till säkerheten kan förväntas ge en ökad acceptans.Syftet med VTI-studien angående riksvägarna 23 och 40 var att få en bild av hur ombyggnation uppfattas av boende och resande samt av lastbilsförare.Lastbilsförarna som deltog i studien angående en av vägarna var positiva till ombyggnationen även om deras farhågor om bristande respekt för spärrlinjerna hade besannats. De tyckte även att det var negativt att stigningsfälten var för korta, i några fall hade de gärna sett att stigningsfältet började tidigare.Vidare förespråkade lastbilsförarna djupare räfflor så att dessa även är till nytta för förare av tunga fordon. Kör man lastbil så känns de knappt, enligt förarna. De var positiva till omkörningsfälten och kände att dessa bidrar till att minska stressen.Trots att vägarna före ombyggnad hade en hög trafikintensitet med många farliga omkörningar och ett stort antal viltolyckor fanns inte den fulla förståelsen för de åtgärder som genomförts. Det fanns en hög grad av acceptans för det viltstängsel som monterats. De övriga åtgärderna som genomförts för att öka trafiksäkerheten på sträckan var mer svårmotiverade enligt studien.
|
|
| 2. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
NTF:s projekt "Äldre oskyddade trafikanter" : en utvärdering av lokala trafiksäkerhetsombuds och väghållares åsikter och erfarenheter
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har fått i uppdrag att utvärdera NTF:s projekt "Äldre oskyddadetrafikanter". NTF:s syfte med projektet kan kortfattat beskrivas enligtföljande: - att via information öka äldres medvetenhet och engagemang kringviktiga trafiksäkerhetsfrågor - att via opinionsgrupper dels ta tillvaraäldres erfarenheter, dels uppnå faktiska förändringar i den fysiska miljönsom främjar äldres trafiksäkerhet och tillgänglighet som oskyddadetrafikanter.Föreliggande utvärdering har haft följande syfte: - utvärdera i vilkenutsträckning de äldre oskyddade trafikanterna har blivit mer engagerade ochmedvetna om trafiksäkerhetsfrågor med anledning av projektet - utvärdera ivilken utsträckning de äldre oskyddade trafikanterna anser att de har kunnatpåverka trafiksäkerheten i sin närmiljö inom ramen för projektet- utvärderaväghållarnas syn på: - projektet i stort, innehållet i rapporterna, -rapporternas relevans för trafiksäkerheten, - nyttan av kartläggningen, - ivilken utsträckning åtgärder vidtagits.
|
|
| 3. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Nykterhetsstödjande system : diskussioner i fokusgrupper
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns en klar bild av att förare som kör under påverkan av alkohol löper en ökad risk att bidra till olyckor där människor skadas svårt och dödas. Föreliggande projekt har haft som syfte att med hjälp av diskussioner i fokusgrupper (8 stycken) öka kunskapen om förares uppfattning om ett framtida fordonsintegrerat system för att minska onykter körning. Resultaten från studien visar en klar uppfattning om att ett framtida fordonsintegrerat nykterhetsstödjande system kommer att vara till nytta för många, men framförallt för de förare som omedvetet och utan uppsåt kör bil under påverkan av alkohol (t.ex. ”dagen efter”). I diskussionerna framkom det en uppfattning om att personer med alkoholproblem eller kriminalitet med stor sannolikhet kommer att lyckas köra ändå genom exempelvis manipulation av systemet. När det gäller utformning av systemet framkom att det bör vara ”osynligt” för föraren och normalt aldrig märkas av. Återkoppling till föraren var dock önskvärd om systemet inte fungerar tekniskt. I de fall föraren detekteras med alkohol i utandningsluften på nivåer under 0,2 promille var uppfattningen att återkoppling på nivån eventuellt kunde ges. Återkopplingen kan exempelvis ges som ett ljud, men även med visuell information om nivån i detektionen. Om föraren bedöms ha intagit mer alkohol än lagstadgad gräns, var uppfattningen bland deltagarna att bilen inte ska gå att starta, och att föraren inte ska få återkoppling på nivån. Tillförlitlighet och tilltro till att systemet mäter rätt uppfattades som viktigt. För deltagarna var det viktigt att det var förarens utandningsluft och ingen annans som analyserades.
|
|
| 4. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Räfflor i mitten av körfältet : ett försök i Skaulo
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim with the study was to evaluate the effects on road user behavior when using milled rumble strips in the centre of the lane on a road 6.5 meters wide. The evaluation included measurements of speed and lateral position. Measurements were done before and after milling, and focus group interviews were perfomed with motorcyclists and truck drivers after realisation. The results of the measurements of speed and lateral position showed that milled rumble strips in the middle of the lane do not affect car drivers. A slight increase in the standard deviation of the lateral position for passenger cars may be noted. Truck drivers were affected slightly more: significantly lower speed was detected as well as that trucks moved closer to the road centre, and the standard deviation of lateral position increased. This is not what the drivers themselves report to experience. They say that their choice of speed is unchanged. All in all truck drivers were negative to the rumble strips in the centre of the lane. One argument was that they disturbe the "line" during the drive and make it difficult to choose the placement they want to have. Truck drivers do not believe that they, in case of falling asleep, (in contrary to expectations) would have time enough to act in order to aviod a crash, since the roads are too narrow. Also the motorcyclists are negative to the centre lane location of rumble strips. They agree, however, that rumble strips in the centre of the road and in the roadside are postitive in terms of traffic safety.
|
|
| 5. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Varför skjutsar föräldrarna barnen till skolan?
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många kommuner upplever problem i samband med att barnen skjutsas till skolan med bil av föräldrarna i stället för att gå, cykla eller åka buss eller skolskjuts. Detta leder i sin tur till minskad trafiksäkerhet i området kring skolorna. Den här skriften förklarar varför föräldrar skjutsar barnen till skolan genom att redovisa forskningsrapporter och redogöra för en studie som författarna gjort på några utvalda skolor. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram skriften för att inspirera och stödja kommunerna i arbetet med att hitta lösningar som kan minska skjutsandet.
|
|
| 6. |
- Forsberg, Inger, et al.
(författare)
-
Det nya hastighetssystemet : fokusgruppsintervjuer på landsbygd och i tätort
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats beskriva olika trafikantgruppers samt boendegruppers tankar kring de nya hastighetsgränserna gällande framkomlighet och trafiksäkerhet. Genom fokusgrupper har två trafikantgrupper på landsbygd träffats för att diskutera upplevelser av de nya hastighetsgränserna; en grupp med oskyddade trafikanter och en med boende utmed landsväg. I tätort har tre trafikantgrupper träffats; en grupp med oskyddade trafikanter, en med bussförare och en med taxiförare. Sammantaget tycks det som att trafikanter dels uppfattar att hastighetsgränsen förändrats för ofta, dels att det inte alltid finns någon logik bakom hastighetsförändringarna samt att de anses som ”plottriga”.Det är svårt att uttyda om det är skillnader mellan landsbygd och tätort, men det är skillnader i åsikter mellan olika trafikantgrupper; fotgängare tycker visserligen att det är bra med hastighetsgränser men upplever inte att de efterlevs varken i tätort eller på landsbygd. Bilförare uttalar att sänkt hastighet är en dålig åtgärd och nämner vikten av att följa trafikreglerna, boende på landsbygd tänker mer på sin egen bilkörning än att vara fotgängare och anser inte att sänkningarna lett till något positivt. Taxiförare är inte positiva till den sänkta hastighetsgränsen i tätorten eftersom de känner sig stressade av att köra långsammare. Bussförare är mer positiva eftersom de inte känner sig påverkade av den. Fokusgrupperna på landsbygd upplever plottrighet och pekar på en oförståelse varför olika hastighetsgränser införts och en mer negativ än positiv syn på det nya hastighetsgränssystemet framkommer.
|
|
