| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Småskalig ITS : utvärdering av effekten av lokala VMS-system i tätort
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study investigates the acceptance and effect of variable message signs (VMS). Two different systems were evaluated: one where a speed limit sign was combined with a message to slow down and another where a speed limit sign was combined with flashing lights. Both VMS were activated (lit up) if the passing vehicle was driving too fast as it approached the speed limit sign. The aim of the study was to evaluate if the use of a variable speed limit sign gave rise to lower speeds. The same approach was used in order to evaluate the effect of an additional message system or flashing lights. The investigation was conducted in two Swedish villages, Grästorp and Färgelanda, at road sections where the speed limit was momentarily reduced to 50 km/h. In both locations, the use of a variable speed limit sign resulted in speed reduction (mean and 85 percentiles) amongst the drivers. This means that the majority of the drivers, including those that drove much too fast, reduced their speed owing to the VMS. However, no further speed reductions were found when combining the variable speed limit signs with either a message system or flashing lights. Interviews with the drivers revealed that they believed that both VMS systems would increase traffic safety by reducing the speeds. They also stated that variable speed limit sign was enough to increase their awareness of the current speed limit and that no additional message systems or the blinking lights were necessary.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Sörensen, Gunilla, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhet vid skolskjutsning - enkät till ett urval av barn och deras föräldrar
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunikationsforskningsberedningen haruppdragit åt VTI att studera i vilken utsträckning trafiksäkerhetsaspekterbeaktasvid upphandling av den samhällsbetalda skolskjutsresan. Som ett led i denundersökningen har tre nationella enkäter skickats ut. En av dessa enkäterredovisas här.I föreliggande studie har ett urval av skolskjutsbarn och deras föräldrarfåttbesvara ett frågeformulär. Syftet med frågeformuläret har dels varit attspeglaföräldrarnas bild av trafiksäkerheten vid skolskjutsningen och derasuppfattningom hur den utförs, dels att ta del av barnens erfarenheter.Delstudien förväntas leda till en kartläggning av trafiksäkerheten vidskolskjuts, sett ur skolskjutsbarnens och deras föräldrars synvinkel.Förhoppningenär att därmed öka förståelsen för vilka insatser som kan behövas, för attförbättra trafiksäkerheten.
|
|
| 7. |
- Wretling, Peter, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhet vid skolskjutsning - enkät till Sveriges kommuner
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ska kommunerna kunna följa upp skolskjutsverksamheten om rutinerför uppföljning saknas? Det är en fråga man ställer sig efter att ha studeratresultaten från en enkät till Sveriges samtliga kommuner.Frågorna i enkäten syftade till att beskriva hur kommunen agerar och hur denskolskjutsansvarige ser på säkerheten för de barn i förskoleklass ochgrundskolasom åker med kostnadsfri skolskjuts till eller från skolan.För att veta hur det står till med säkerheten krävs tillgång till uppgifteromolyckor och incidenter. Någon nationell registrering av vilka olyckor som ärskolskjutsolyckor förekommer inte och de skolskjutsansvariga i kommunernaverkar inte heller alltid ha ett grepp om dessa uppgifter. Av de 205 kommunersom skickat in svar på enkäten avstod 40 från att besvara frågan om hur mångabarn och förare som skadats. En skattning av antalet skadade i samband medskolskjuts blir därför mycket osäker, men verkar för en femårsperiod ligga pånivån 4-5 dödade barn samt 115-145 skadade barn och 4-5 skadade förare.Kommunerna har möjlighet att ställa krav på rapportering från entreprenören ihändelse av tillbud, incidenter eller olyckor. Enligt undersökningen harfärre änhälften (ca 44 %) av kommunerna fått in rapporter om olyckor och incidenterunder läsåret 99/00. Vad man kan befara är att det inträffar fler olyckor ochtillbudän de som rapporteras. Vidare är det tyvärr även så att drygt en fjärdedel avdekommuner som fått in rapporter avstår från att utvärdera dem.Eleverna behöver lära sig hur de ska uppträda för att inte utsätta sig föronödigarisker i samband med skolskjutsningen. Styrelsen för skolans väsende haransvaretför att eleverna utbildas i detta. Trots det tror endast tre av tioskolskjutsansvarigaatt kommunen har del i detta ansvar. Majoriteten tror istället att skolanhelt ellerdelvis har ansvar för denna fråga. Det visar sig även att bara tre av tiokommunersjälva anordnat någon sådan utbildning eller information. Utbildning ellerinformation till förarna anordnades endast av var tionde kommun.Nio av tio kommuner väljer att ställa ett eller flera extra krav påskolskjutsarnavid upphandling av verksamheten. Kraven varierar mellan kommunerna. Ingetenskilt krav förekommer dock i mer än 55 procent av kommunerna. De vanligastekraven är att det ska finnas en sittplats till varje barn, att föraren ärsvensktalandeeller att man satt en åldersgräns för fordonen eller föraren.Totalt erbjuds uppskattningsvis 250 000 elever i förskoleklass ellergrundskolakostnadsfri resa till skolan. Två tredjedelar av dem åker med upphandladskolskjuts. Övriga skolskjutselever reser med ordinarie linjetrafik ochomfattasdärmed inte av bestämmelserna i skolskjutsförordningen. Flera tusen av dessabarn är sju år eller ännu yngre.
|
|
