| 1. |
- Arlinger, Stig, 1939-
(författare)
-
Höga ljudnivåer från musik och dess effekter på vuxna och barn : Rapport till Socialstyrelsen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna översyn är att presentera ett förslag avseende om SOSFS 2005:7 behöver revideras eller ej, baserat på existerande vetenskapligt underlag om effekter på vuxna och barn från exponering för höga ljudnivåer från musik. De nuvarande riktvärdena har vid olika tillfällen ifrågasatts. Från arrangörer av musikfestivaler har hävdats att gränsvärdena är för låga och att det saknas vetenskapligt stöd för dem. Från organisationer med hörselhälsa i fokus har man tvärtom menat att de borde sänkas eftersom för många enskilda fall har rapporterats, där hörselskada i form av hörselnedsättning och/eller tinnitus kunnat kopplas till en specifik exponering i samband med konsert eller diskoteksbesök.Syftet med denna översyn är att presentera ett förslag avseende om SOSFS 2005:7 behöver revideras eller ej, baserat på existerande vetenskapligt underlag om effekter på vuxna och barn från exponering för höga ljudnivåer från musik. De nuvarande riktvärdena har vid olika tillfällen ifrågasatts. Från arrangörer av musikfestivaler har hävdats att gränsvärdena är för låga och att det saknas vetenskapligt stöd för dem. Från organisationer med hörselhälsa i fokus har man tvärtom menat att de borde sänkas eftersom för många enskilda fall har rapporterats, där hörselskada i form av hörselnedsättning och/eller tinnitus kunnat kopplas till en specifik exponering i samband med konsert eller diskoteksbesök.Arbetet som redovisas i denna rapport har baserats på sökning i den vetenskapliga litteraturen via framför allt databasen PubMed, granskning av referenslistor i relevanta rapporter, andra sökningar på Internet samt kontakter med internationella kollegor med insikter i aktuella regelverk. Söktermer har varit music, rock, jazz, discotheque, night-club, concert, hearing, hearing impairment,hearing loss, tinnitus, children i olika kombinationer. Rapporter som fokuserat helt på yrkesmusiker har som regel exkluderats, eftersom exponeringsförhållandena för musiker typiskt skiljer sig från publikens vid konserter, musikfestivaler etc.Randomiserade kontrollerade studier saknas med några få undantag för den aktuella frågeställningen, utan merparten är observationsstudier med eller utan kontrollgrupp. Värdet av kontrollgrupp i studier av temporär hörselnedsättning, TTS, efter musikexponering som pågått upp till några timmar är sannolikt begränsat, eftersom sannolikheten att hörtrösklarna för en oexponerad kontrollgrupp skulle förändras under denna begränsade tidsrymd är försumbar. Grundprinciperna för bedömning av kvaliteten i redovisade studier är i huvudsak hämtade från de principer som tillämpas av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Enskilda studiers bevisvärde graderas som högt (1), måttligt (2) eller lågt (3). Följande principer har använts:Högt bevisvärde (1): Studier med fall-kontroll-grupper med n>50, med lämplig studieuppläggning och relevant statistisk analys.Måttligt bevisvärde (2): Som ovan men med mindre studiestorlek (n=10-50) eller observationsstudier utan kontrollgrupp med n=10-50 med lämplig studieuppläggning och relevant statistisk analys.Lågt bevisvärde (3): Studier som inte uppfyller kriterierna ovan. Studier med mera osäker relevans, t.ex. djurstudier.Rapporten har granskats av professor Ulf Rosenhall, Karolinska institutet, professor Claes Möller, Örebro universitet, docent Björn Hagerman, Karolinska institutet, och med.dr. och leg. audionom Kim Kähäri, Göteborgs universitet. Synpunkter och förslag framförda av dem har inlemmats i skrivningen.
|
|
| 2. |
- Arlinger, Stig, 1939-
(författare)
-
Hörsel och hörselskador i arbetslivet : Kunskapssammanställning
- 2013
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Rapporten baserar sig på sammanställning av publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter med tyngdpunkt på perioden från år 2000. Vissa äldre publikationer har också inkluderats när de har haft innehåll av betydelse för rapporten. Sökning har främst skett i databaserna PubMed och Google Scholar samt i referenslistor från identifierade relevanta arbeten. Söktermer har varit noise, hearing, noise-induced hearing loss, TTS, PTS, tinnitus, impulse noise, solvent, vibration i olika kombinationer.Fokus avseende hörselskador har traditionellt varit inriktat på hörselnedsättning, den försämrade känslighet som ofta men inte alltid är den uppenbara konsekvensen av en skada på hörselorganet. Men senare års forskning har visat att skador kan uppstå utan påtaglig påverkan på hörtrösklarna men i form av tinnitus, överkänslighet för starka ljud, förvrängd ljudupplevelse av olika slag, försämrad förmåga att uppfatta tal i svåra lyssningsmiljöer etc. Det har därför varit angeläget att lyfta fram dessa vidare aspekter på hörselskada.Många arbetsmiljöer domineras av en relativt kontinuerlig ljudnivå, men ibland förekommer också impulsbuller, d.v.s. ljudtoppar med kortvariga mycket höga ljudnivåer. Nya metoder som föreslagits för att mäta och säkrare värdera hörselskaderiskerna vid exponering för impulsbuller beskrivs också i rapporten.Följderna av bullerexponering på en individs hörsel beror inte alltid enbart på bullerexponeringen utan kan påverkas av andra faktorer. Dessa kan vara relaterade till arbetsmiljön men också till egenskaper hos den exponerade individen och kan därför behöva beaktas i skaderiskbedömningar.Djurförsök ha påvisat möjligheten att med farmakologiska medel minimera bullerskada efter en exponering och också att åtminstone delvis återskapa hörselfunktionen efter en bullerskada. Strävan är naturligtvis att kunna överföra denna kunskap och metodik till människa, men ännu återstår mycket arbete innan sådan behandling är tillgänglig.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Persson, Jan, 1941-, et al.
(författare)
-
Kostnader och effekter vid förskrivning av hörapparat
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte var att undersöka effektivitet och kostnadseffektivitet för nyförskrivning av hörapparater, inkluderande jämförelse mellan ”enkel” apparat (analog) och ”avancerad” (digital). Studien var randomiserad ”cross-over”- studie, enkelblind genom att apparaternas höljen gjorts likartade och utan beteckningar. Som utfallsmått användes dels ett primärt utfallsmått, ”tal i brus”, dels generiska mått relaterade till problemlösningsförmåga (IPPA, PIRS) och hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D, HUI3). Vidare studerades brukarnas preferenser vad gäller apparat såväl utan som med kännedom om kostnader. Studien gjordes i samverkan med hörcentraler vid landstingen i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län. Under 2002 och 2003 rekryterades 161 brukare till studien; medelåldern var ca 70 år, 60 procent män och 40 procent kvinnor.Nyförskrivning av hörapparat, ”bakom örat”-modell bilateralt om ej kontraindikation för detta förelåg, ger för samtliga ovan nämnda utfallsmått en avsevärd förbättring. Förskrivningens kostnadseffektivitet, med fritt val mellan apparattyperna (ungefärligen lika många väljer enkel som avancerad), ger en kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår av 80 000 kronor mätt med EQ-5D och 17 300 kronor mätt med HUI3. Härvid har vi antagit att livskvalitetsförhöjningen står sig över fem år, vidare har kostnader inkluderats för läkarbesök, audiogram, utprovning, tillverkning av två insatser samt apparatkostnader.I en jämförelse mellan apparattyperna ger den avancerade apparaten signifikant högre andel uppfattade ord i ”tal i brus”-testet samt signifikant bättre problemlösningsförmåga (IPPA), dock endast något svagare förbättring enlig PIRS. Livskvaliteten (EQ-5D) skattades något högre för den enkla apparaten.När brukaren genomgått testperioder med respektive apparattyp erbjöds han/hon att välja apparat. Utan kännedom om egenavgifterna valde 62 procent den avancerade apparaten. Med kostnadskännedom ändrade sig 11 personer och valde enkel apparat, en valde unilateral anpassning men bibehöll avancerad apparat. Med kostnadskännedom var således fördelningen mellan apparattyperna lika. Betalningsviljan är således för många brukare betydande och kan uppgå till en merkostnad av ca 8000 kronor för att få den avancerade apparaten i stället för den enkla. Utan kostnadskännedom valde 88% dubbelsidig anpassning och 12% hörapparat till enbart ett öra. Med kostnadskännedom ändrades detta till 87% respektive 13%.Studien har visat att hörapparatförskrivning för förstagångsanvändare har hög kostnadseffektivitet. Avancerad apparat ger signifikant förbättrad taluppfattning jämfört med enkel apparat. Livskvalitetsmätningarna i studien tyder på att det är svårt att utifrån dessa avgöra värdet av specifika olikheter mellan apparattyper.
|
|
