| 1. |
- Arlt, Debora
(författare)
-
Att inventera en standardrutt
- 2019
-
Ingår i: Fåglar i Uppland. - 0349-3911. ; 46, s. 15-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Varför inventera en standardrutt? Svaret är inte helt givet. Jag ska gå upp tidigt, ta mig till en plats som jag inte valt själv och det kan bli jobbigt terräng eftersom jag ska ta mig längs en förbestämd rutt genom landskapet och skogen oavsett om det finns vägar eller inte. Det kan bli blött, det kan bli halt, det kan bli svettigt och myggigt. Men det kan också bli en oväntad observation. Och den där utmaningen att ta reda på hur det ser ut på en slumpvis valt plats mitt i Uppland. Kanske upptäcka något nytt. Sedan blir saken inte sämre av att med mina observationer kunna bidra till kunskap om tillståndet för svenska fåglar.
|
|
| 2. |
- Arlt, Debora
(författare)
-
Därför gillar vi göktytan!
- 2016
-
Ingår i: Fåglar i Uppland. - 0349-3911. ; , s. 24-32
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Göktytan kan med fog betecknas som en av de mer säregna representanterna för den uppländska fågelfaunan. Debora Arlt har under flra år varit engagerad i ett holkprojekt som bedrivs runt Uppsala och berättar här om sina och kollegornas erfarenheter.
|
|
| 3. |
- Arlt, Debora, et al.
(författare)
-
Effect of Geolocators on Migration and Subsequent Breeding Performance of a Long-Distance Passerine Migrant
- 2013
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Geolocators are small light-weight data loggers used to track individual migratory routes, and their use has increasedexponentially in birds. However, the effects of geolocators on individual performance are still poorly known. Westudied geolocator effects on a long-distance migrating passerine bird, the northern wheatear (Oenanthe oenantheL.). We asked the general question of whether geolocators affect migratory behaviour and subsequent reproductiveperformance of small passerines by comparing arrival time, breeding time, breeding success and survival ofgeolocator versus control birds of known identity and breeding history. During two years geolocator birds (n=37)displayed a lower apparent survival (30%) as compared to controls (45%, n=164). Furthermore, returning geolocatorbirds (n=12) arrived on average 3.5 days later, started laying eggs 6.3 days later, and had lower nest success (25%)than control birds (78%). Our results suggest that geolocators affect migratory performance with carry-over effects tothe timing of breeding and reproductive success in the subsequent breeding season. We discuss the implications ofsuch geolocator effects for the study of migratory strategies of small passerines in general and suggest how toidentify and investigate such effects in the future.
|
|
| 4. |
- Arlt, Debora
(författare)
-
Följ årstiderna med Fågelkalendern
- 2016
-
Ingår i: Fåglar i Uppland. - 0349-3911. ; , s. 16-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Våren 2017 startar Fågelkalendern som en del i Naturens Kalender. Fågelintresserade i hela Sverige kan hjälpa till att dokumentera vårtecken och samla in andra fenologiska data på ett standardiserat sätt. Projektet drivs av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i samarbete med SOF - BirdLife Sverige och Artportalen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Arlt, Debora, et al.
(författare)
-
Indikatorer för småbiotoper i odlingslandskapet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar förslag till indikatorer för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Indikatorerna ska åskådliggöra tillstånd och förändringar för småbiotoper vid åkermark, baserat på dataunderlag från nationell och regional miljöövervakning. Två huvudsakliga indikatorer presenteras, med olika möjligheter till fördjupning beroende på syfte.Den första indikatorn avser mängd av småbiotoper, totalt eller uppdelat på olika småbiotopstyper. Denna indikator fokuserar på fyra typer av linjära landskapselement: stenmurar, breda diken, markvägar samt vegetationsremsor och mindre diken mellan åkerfält. Skälen är dels att det är tydligt och beräkningsmässigt fördelaktigt att indikatorn kan presenteras som ett längdbaserat mått, dels att det är fyra relativt vanligt förekommande typer som tillsammans fångar in en bredd och variation av landskapselement, med stor relevans för både kultur- och naturvärden i landskapet. Det finns också möjlighet att få information om träd- och busktäckning på landskapselementen.Den andra indikatorn beskriver mångfald av småbiotoper och inkluderar en mycket bredare grupp av landskapselement och strukturer vid åkerkanter. Förutom en något mer detaljerad indelning av linjära landskapselement, så ingår även åkerholmar, småvatten, skyddsvärda träd och bärande träd och buskar. Denna indikator kan presenteras som både rikedom (antal typer) och diversitet (Shannons diversitetsindex, som väger samman antalet typer och hur jämn mängdfördelningen är mellan typer) av småbiotoper inom ett landskapsavsnitt (rutor). Eftersom detta mått är skalberoende, så bör storleken på rutorna anpassas så att skillnader mellan områden och förändringar i tiden framgår som bäst. Förslagsvis presenteras rikedom för 1 x 1 km stora rutor och diversitet för 3 x 3 km stora rutor.Den första, mängdbaserade indikatorn är anpassad för att presenteras rikstäckande, där data från linjekorsningsinventeringen i det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS används. Mer utförliga data finns i det regionala delprogrammet för småbiotoper i åkerlandskapet inom Remiil, men endast för 11 län. Remiils data används dels för en fördjupad version av den första indikatorn i Syd- och Mellansverige, dels för mångfaldsindikatorn, som alltså bara kan tas fram för dessa 11 län. I dessa 11 län går det också att göra fördjupningar av resultaten genom att till exempel dela in småbiotoperna i ekologiskt funktionella grupper, biotopskyddade småbiotoper, småbiotoper med högt kulturmiljövärde och skötselberoende småbiotoper. För beräkningen av mångfaldsindex standardiseras data till medelvärde delat med standardavvikelse, vilket gör det möjligt att jämföra och summera småbiotoper med olika geografisk utsträckning (polygoner/area, linjeobjekt/längd och punkter/antal). I rapporten presenteras huvuddragen för de databearbetningar och beräkningar som behövs, liksom de arbetsmoment som behövs för inledande förberedelser och för löpande rapportering. Slutligen presenteras en enkät där experter anger relevansen av denna typ av mått för olika organismgrupper i jordbrukslandskapet.
|
|
| 8. |
- Arlt, Debora, et al.
(författare)
-
Marked reduction in demographic rates and reduced fitness advantage for early breeding is not linked to reduced thermal matching of breeding time
- 2017
-
Ingår i: Ecology and Evolution. - : Wiley. - 2045-7758. ; 7, s. 10782-10796
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Warmer springs may cause animals to become mistimed if advances of spring timing, including available resources and of timing of breeding occur at different speed. We used thermal sums (cumulative sum of degree days) during spring to describe the thermal progression (timing) of spring and investigate its relationship to breeding phenology and demography of a long-distant migrant bird, the northern wheatear (Oenanthe oenanthe L.). We first compare 20-year trends in spring timing, breeding time, selection for breeding time, and annual demographic rates. We then explicitly test whether annual variation in selection for breeding time and demographic rates associates with the degree of phenological matching between breeding time and thermal progression of spring. Both thermal progression of spring and breeding time of wheatears advanced in time during the study period. But despite breeding on average 7days earlier with respect to date, wheatears bred about 4days later with respect to thermal spring progression. Over the same time period, selection for breeding time changed from distinct within-season advantage of breeding early to no or very weak advantage. Furthermore, demographic rates (nest success, fledgling production, recruitment, adult survival) and nestling weight declined markedly by 16%-79%. Those temporal trends suggest that a reduced degree of phenological matching may affect within-season fitness advantage of early breeding and population demographic rates. In contrast, when we investigate links based on annual variation, we find no significant relationship between either demographic rates or fitness advantage of early breeding with annual variation in the degree of phenological matching. Our results show that corresponding temporal trends in phenological matching, selection for breeding time and demographic rates are inconclusive evidence for demographic effects of changed phenological matching. Instead, we suggest that the trends in selection for breeding time and demographic rates are due to a general deterioration of the breeding environment.
|
|
| 9. |
- Arlt, Debora, et al.
(författare)
-
Prolonged stopover duration characterises migration strategy and constraints of a long-distance migrant songbird
- 2015
-
Ingår i: Animal Migration. - : Walter de Gruyter GmbH. - 2084-8838. ; 2, s. 47-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Stopover behaviour is a central element ofmigration strategies. But in recent geolocator studies,despite now being able to track individual songbirdsduring their entire migration, their stopover behaviourhas received little attention. We used light-sensitivegeolocators to identify the migratory routes and schedulesof 12 northern wheatears (Oenanthe oenanthe) breedingin Sweden. Three geolocators collected temperature datacomplementing inferences from light data by providingadditional information on behaviour during migration.The wheatears performed a slow migration withconsiderable stopover time (84%/76% of autumn/springmigration), with short stops while traveling throughEurope, and a prolonged stopover period in both autumnand spring in the Mediterranean region. Spring migrationwas faster than autumn migration, mainly because ofdecreased stopover time. Migration routes and timeschedules were similar to those from a German breedingpopulation. Compared to wheatears breeding in Alaskawith a three-fold migration distance, Swedish wheatearsspent more time during stopovers during autumn andspring migration, suggesting less time constraints andpotential flexibility in migration schedules. The findingof prolonged stopovers, similar to other recent geolocatorstudies, shows that temporary residency periods maybe common. This changes our current view on stopoverecology to one where temporary residency periods arepart of spatio-temporal strategies optimising resource useduring the entire annual cycle.
|
|
| 10. |
- Arlt, Debora, et al.
(författare)
-
Proximate causes of avian protandry differ between subspecies with contrasting migration challenges
- 2016
-
Ingår i: Behavioral Ecology. - : Oxford University Press (OUP). - 1045-2249 .- 1465-7279. ; 27, s. 321-331
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In many migratory birds, males precede females during migration and arrival at the breeding sites. Three proximate mechanisms are proposed to explain this phenomenon of protandry: males 1) winter closer to breeding sites, 2) start spring migration earlier, and/or 3) migrate faster than females. So far, the relative contribution of these mechanisms to protandry is unknown. The present study investigated the importance of each of the 3 proximate mechanisms of protandry for a songbird migrant wintering in Africa, the northern wheatear (Oenanthe oenanthe). Two subspecies co-occur in Europe on migration, of which the leucorhoa northern wheatears breeding from Iceland to Canada have to cross the North Atlantic, whereas the nominate form breeding in Europe does not face any significant sea barrier. We show that the leucorhoa subspecies had a significantly higher degree of protandry at stopover sites across Europe than the oenanthe subspecies (-6 vs. -2 days). Leucorhoa northern wheatear's higher degree of protandry was associated with a larger age effect, in which old males preceded young males, and greater sex-specific differences in wing shape and refueling yielding higher migration speeds in males than females. In oenanthe northern wheatears, light-level geolocators revealed that males did not winter closer to the breeding sites or migrate faster than females, but initiated spring migration earlier. Our results demonstrate that the significance of the mechanisms causing protandry can differ between related taxa and highlight the importance of the advancement in male arrival date with age as a potential factor shaping the degree of protandry.
|
|
