| 1. |
- Hudson, Lawrence N, et al.
(författare)
-
The database of the PREDICTS (Projecting Responses of Ecological Diversity In Changing Terrestrial Systems) project
- 2017
-
Ingår i: Ecology and Evolution. - : John Wiley & Sons. - 2045-7758. ; 7:1, s. 145-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The PREDICTS project-Projecting Responses of Ecological Diversity In Changing Terrestrial Systems (www.predicts.org.uk)-has collated from published studies a large, reasonably representative database of comparable samples of biodiversity from multiple sites that differ in the nature or intensity of human impacts relating to land use. We have used this evidence base to develop global and regional statistical models of how local biodiversity responds to these measures. We describe and make freely available this 2016 release of the database, containing more than 3.2 million records sampled at over 26,000 locations and representing over 47,000 species. We outline how the database can help in answering a range of questions in ecology and conservation biology. To our knowledge, this is the largest and most geographically and taxonomically representative database of spatial comparisons of biodiversity that has been collated to date; it will be useful to researchers and international efforts wishing to model and understand the global status of biodiversity.
|
|
| 2. |
- Hudson, Lawrence N., et al.
(författare)
-
The PREDICTS database : a global database of how local terrestrial biodiversity responds to human impacts
- 2014
-
Ingår i: Ecology and Evolution. - : Wiley. - 2045-7758. ; 4:24, s. 4701-4735
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biodiversity continues to decline in the face of increasing anthropogenic pressures such as habitat destruction, exploitation, pollution and introduction of alien species. Existing global databases of species' threat status or population time series are dominated by charismatic species. The collation of datasets with broad taxonomic and biogeographic extents, and that support computation of a range of biodiversity indicators, is necessary to enable better understanding of historical declines and to project - and avert - future declines. We describe and assess a new database of more than 1.6 million samples from 78 countries representing over 28,000 species, collated from existing spatial comparisons of local-scale biodiversity exposed to different intensities and types of anthropogenic pressures, from terrestrial sites around the world. The database contains measurements taken in 208 (of 814) ecoregions, 13 (of 14) biomes, 25 (of 35) biodiversity hotspots and 16 (of 17) megadiverse countries. The database contains more than 1% of the total number of all species described, and more than 1% of the described species within many taxonomic groups - including flowering plants, gymnosperms, birds, mammals, reptiles, amphibians, beetles, lepidopterans and hymenopterans. The dataset, which is still being added to, is therefore already considerably larger and more representative than those used by previous quantitative models of biodiversity trends and responses. The database is being assembled as part of the PREDICTS project (Projecting Responses of Ecological Diversity In Changing Terrestrial Systems - ). We make site-level summary data available alongside this article. The full database will be publicly available in 2015.
|
|
| 3. |
- Brunklaus, Birgit, 1970, et al.
(författare)
-
Turistens klimatpåverkan – modell och beräkning för Västsverige
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan år 2000 har turismkonsumtionen i Sverige nästan fördubblats och exporten, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, har under motsvarande period ökat med 160 procent. Den nationella strategin för svensk besöksnäring har som vision att öka turistomsättning till 500 miljarder SEK till år 2020. Detta kommer att leda till en ökad påverkan på miljön, klimatet och samhället i stort. Ur ett hållbarhetsperspektiv innebär visionen därför stora utmaningar. I den här studien är fokus riktad mot miljön och mer specifikt klimatpåverkan. Ett tillvägagångssätt för att öka förståelsen är att beskriva hur turistens konsumentval påverkar klimatet, och beräkna turisters klimatpåverkan och ta fram nyckeltal mer specifikt för turister i Västsverige.Modell och klimatberäkningar: För att beräkna turisters klimatpåverkan under sitt besök i Västsverige inkluderas i denna rapport följande fyra moment: transport t/r till Västsverige, kost, logi och aktiviteter. Valet av de fyra kategorierna är kopplat till vad en turist konsumerar under ett besök i Västsverige, men också ett resultat av tillgången till data (dvs. tidigare LCA-studier och klimatdata) för tjänster och produkter som påverkar klimatet. En s.k. modulbaserad ansats har valts för studien. Statistisk data från SCB (2014), IBIS (2013), Turistrådet Västsverige (f.d. Västsvenska turistrådet) och Handelns Utredningsinstitut (f.d. Turismens utredningsinstitut) har använts för varje modul (transport, logi, aktiviteter och kost). Dessa data kallas för förgrundsdata.För att beräkna klimatpåverkan för varje enskild modul krävs s.k. bakgrundsdata. Här används LCA-databaser (t.ex. ecoinvent inom transport), klimatberäkningar (framförallt för hotell), miljö- och energiredovisningar som översätts till klimatdata (framförallt för aktiviteter) eller LCA-studier som översättas till maträtter (framförallt inom kost). Modellen är utformad för att fungera på både lokal och nationell nivå eftersom den är baserad på existerande turiststatistik (som finns både på lokal och nationell nivå) kopplad till existerande LCA/Klimatdata. För framtida användning av modellen och beräkningar är dock bättre turistdata samt bättre LCA/klimatdata önskvärd.Resultat och nyckeltal: Resultaten visar att turistens klimatpåverkan i huvudsak orsakas av transport (54 %) och logi (23 %.). Dessutom visar resultaten att varje turist orsakar 110kg CO2 ekv.Utsläppen varierar emellertid kraftigt beroende på turisternas val av transportslag, typ av logi, kost och aktiviteter. Turistkronan är ett vanligt nyckeltal och visar turistisk gensomsnittlig konsumtion fördelad på olika områden. Jämförelsen ger en bild av proportionerna mellan konsumtion och miljöpåverkan, där t.ex. transport står för 11% av tursitkronan men 54% av klimatpåverkan. Följande nyckeltal har tagits fram för den årliga turistiska klimatpåverkan: •Total klimatpåverkan turism i Västsverige = 349 miljoner kg CO2 ekv•Klimatpåverkan per turist = 110 kg CO2 ekv•Klimatpåverkan per gästnatt = 39 kg CO2 ekv •Klimatpåverkan/turistomsättning = 0,01 kg CO2 ekvOvanstående klimatpåverkan är dock endast ett brutto. För att räkna ut en nettopåverkan är det viktigt att föra ett alternativskostnadsresonemang. Det innebär att vi bör ha information om vad turisten hade gjort om denne inte turistat i Västsverige. Rapporten diskuterar tre sådana alternativ: att stanna hemma, att resa till en annan destination samt att konsumera andra varor och/eller tjänster. För att räkna ut en mer detaljerad nettopåverkan krävs dock mer information om turistens alternativ till semester i Västsverige.För att vidare utveckla modellen rekommenderar vi: Att samla in mer detaljerad data om besökaren som kan kopplas till deras klimatpåverkan. För datainsamling av besöksdata krävs en modifiering av enkäter som används för att ställa frågor kring främst mat (vegetarisk, fisk, kött, vin, öl etc.) och transportslag (flyg, bil, från var, på plats etc.). En annan rekommendation är att bygga upp en detaljerad klimatdatabas tillsammans med t.ex. Swedish Welcome för hotell, restauranger, upplevelser och attraktioner. En sådan databas är också av intresse för forskning och skulle kunna genomföras tillsammans med GU och Chalmers. Forskningsintresset ligger i att allmänt vidareutveckla LCA-modeller kring tjänster, men också mer specifikt inom turismfältet.I utvecklad form är modellen ett verktyg för att paketera mer hållbara alternativ för turister i allmänhet och miljömedvetna turister i synnerhet. Den kan hjälpa aktörer att visa upp effekterna av hållbara konsumentval, vilket ligger i linje med visioner på lokal, regional och nationell nivå. Det är möjligt att synliggöra hållbara transporter, aktiviteter, boende och mat, dvs. hållbara val i turistkonsumtionens samtliga delar. ˜˜˜
|
|
| 4. |
- Strand, Helena, et al.
(författare)
-
Etablera och utveckla vattenbruk i Sverige: Vattenbruksentreprenörers syn på utmaningar och lösningar.
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten redovisar resultaten från en studie genomförd av SWEMARC, the Swedish mariculture research center, som är ett forskningscentrum för vattenbruk vid Göteborgs universitet. Studiens syfte har varit att synliggöra viktiga frågor eller problem som svenska vattenbruksentreprenörer upplever och ställs inför i sina ambitioner att starta upp, driva eller utveckla sitt vattenbruk, men också vilka behov av stöd som finns för att övervinna dem. Utgångspunkt för studien har varit att följa upp en enkät genomförd av SWEMARC i samband med en utbildning/kurs i januari 2017 på temat ”Hur startar man en vattenbruksverksamhet – fokus på tillstånd och miljöfrågor”, där en grupp vattenbruksentreprenörer fick svara på ett antal frågor gällande sina planer på att etablera eller expandera sitt vattenbruk. Genom semistrukturerade intervjuer har vi nu, ett år senare, följt upp entreprenörernas arbete med sina verksamheter med fokus på tillstånd och tillståndsprocesser; vilka viktiga frågor och problem har man stött på och hur man löst problemen? Om inte, vilka möjliga lösningar finns? Resultaten från studien visar att majoriteten av entreprenörerna arbetat aktivt för att driva vidare och genomföra sina planer på att etablera eller utöka sina vattenbruksanläggningar, dock med olika resultat och framgång. I detta sammanhang kan konstateras att etablering och utveckling av vattenbruk i Sverige tar tid. Kopplat till entreprenörernas arbete under det gångna året, men också utifrån tidigare erfarenheter, utkristalliseras en rad frågor och problem som innefattar: placering, kontakt med myndigheter och tillståndskrav samt att ett flertal tillstånd också är tidsbegränsade, utökning av vattenbruksverksamheten och behovet av tydliga besked, förlegad lagstiftning, möjligheten att söka bidrag, handläggningstider, skillnader i tolkningar och bedömningar men även bristande kunskap om vattenbruk. Utifrån detta beskrivs också vad entreprenörerna ser för behov för att övervinna problemen eller hur vissa frågor skulle kunna lösas, vilket bl.a. inkluderar tydligare platshänvisningar och tillgänglighet till information och data. Vidare skulle arbetet med tillståndsansökningar och kontakten med, men även samordning mellan myndigheter kunna förenklas om ansvar för vattenbruket fanns samlat hos en och samma myndighet. En viktig förutsättning för entreprenörerna är också att öka förutsägbarheten och tydligheten när det gäller exempelvis frågor kring etablering eller utökning av verksamheten. En central fråga kan då vara att höja kunskapsnivå och kompetens kring vattenbruk inom myndigheter. Det kan även vara att vattenbruksnäringens mångfald bättre speglas i regelverken, vilka behöver ses över så att bättre hänsyn tas till dagens teknik och behov. Studien belyser en rad viktiga frågor och behov att hantera för att möjliggöra utveckling av svenskt vattenbruk utifrån entreprenörers perspektiv och erfarenheter. Flertalet av teman som framkommit skiljer sig inte nämnvärt från utmaningar som tidigare diskuterats inom sektorn, vilket understryker behovet av fortsatt förändringsarbete men även ytterligare insatser och åtgärder.
|
|
| 5. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
City–Region Food Systems: Scenarios to re-establish urban-rural links through sustainable food provisioning
- 2018
-
Ingår i: Tomorrow’s Food Travel (TFT) conference, Centre for Tourism – University of Gothenburg, 8–10 October 2018, Gothenburg, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- City–Region Food Systems (CRFS) is a cutting-edge concept and an emerging field of research. As a new analytical lens, it offers an integrated and multi-dimensional perspective on food’s origins, how it is grown and the path it follows to our plates and beyond. Building on this concept, this presentation reflects a prospective research project which seeks to explore opportunities for innovative and sustainable food systems in the Gothenburg region of Sweden by focusing on how rural and urban regions, food production and market can be integrated to promote regional food security. The project intends to: 1) develop scenarios with stakeholders for local food production in the region; 2) analyze the consequences of the scenarios on landscape change and biodiversity; 3) explore socio-economic consequences for producers and local communities; and 4) evaluate the sustainability and feasibility of scenarios with stakeholders. Five municipalities in Western Sweden (Gothenburg, Kungälv, Lerum, Alingsås and Essunga) will serve as study areas for the project, selected to reflect different kinds of potential for local food production in terms of dissimilar environmental conditions, prerequisites for farming and economic histories. The project responds to expressed interests and knowledge needs in the region and will be developed and implemented in direct cooperation with local and regional actors such as Västarvet, the Västra Götaland Region, the municipalities and various producer organizations. In sum, there are premises suggesting that recent urban food strategies and plans with sustainability ambitions are embracing several Sustainable Development Goals in the environmental, social, economic, and equity dimensions. This, in turn, is a characteristic of the Transition Movements pathway, in which the utility of food strategies in the work with sustainability transitions seems inevitable. The results are therefore likely to be transferable to other regions.
|
|
