| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Armbrecht, John, et al.
(författare)
-
Covid-19 och hållbara evenemang : Påverkan, anpassning och framtid för evenemang inom idrott och friluftsliv
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Evenemangsbranschen kopplad till Sveriges idrotts- och friluftsliv har påverkats kraftigt av pandemin. I det korta perspektivet har tusentals människors jobb och fritid påverkats då aktiviteter uteblivit och evenemang ställts in. De långsiktiga konsekvenserna kan leda till en förändrad syn på hur man i framtiden kommer att resa, delta i evenemang och använda arenor. Detta får i sin tur konsekvenser för miljön. Denna rapport beskriver och analyserar studier gjorda under 2020 för att bättre förstå vilka effekter inställda evenemang har gett upphov till, men också huruvida det finns något i pandemin som kan bidra till mer hållbara evenemang. Studierna utgår från frågorna hur arrangörer och konsumenter påverkas av pandemin, hur alternativa evenemangslösningar kan uppstå och hur erfarenheterna kan tillvaratas efter pandemin. Rapporten bygger dels på tidigare forskning, dels på en enkät som skickats ut av Riksidrottsförbundet till samtliga anslutna föreningar våren 2020 (n=3 513), och på en enkät som Visit Stockholm och Göteborg & Co skickade till svensk allmänhet hösten 2020 (n=3 159). En stor del av idrottsutövandet i Sverige sker i organiserad form i någon av landets idrottsföreningar. För föreningarna och utövandet är evenemang centrala, och upp emot 90 procent av alla intäkter som föreningarna förlorat under pandemins första våg kan kopplas till uteblivna evenemang. Det är givetvis en varierande grad av intäktsbortfall, men hårdast drabbade i ekonomiska termer är ishockeyn och fotbollen. De största intäktsbortfallen vid uteblivna evenemang kan kopplas till anmälningsavgifter, biljettintäkter, sponsormedel och försäljning. Men, det blir också tydligt att det finns påtagliga negativa effekter som inte i första hand rör ekonomi. Vanliga icke-ekonomiska effekter är medlemstapp, liksom att färre aktiviteter leder till ökad fysisk och psykisk ohälsa, försämrad integration samt att idrotten inte längre får samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap. Föreningarna framhåller behoven av ekonomiskt stöd men efterfrågar också stödbehov kopplat till att tolka riktlinjer, driva enskilda frågor gentemot ii myndigheter och andra, förnya evenemangen och inte minst hjälp med marknadsföring i tider när evenemangen startar upp igen. Enkäten som under hösten riktades till den svenska allmänheten visar att många kände sig negativt påverkade av inställda evenemang och ansåg att deras livskvalitet påverkats negativt. Evenemang ligger nära livsstil för många besökare och i rapporten diskuteras begreppet serious leisure där evenemang konstateras påverka människors vardag före, under och efter själva evenemanget. De flesta respondenter anser att digitala evenemang inte helt kan ersätta de evenemang där man träffas fysiskt. Dock anger var femte respondent att digitala evenemang helt eller delvis kan vara ett fullgott alternativ för framtiden vilket är en stor framtida utmaning och möjlighet både kommersiellt och miljömässigt. Pandemin har ökat medvetenheten om trygghet och säkerhet. I rapporten konstateras att det finns en rad åtgärder som arrangörer kan vidta för att möta besökares oro och farhågor. Utöver handsprit, närvarande publikvärdar och annat efterfrågas också större avstånd till andra besökare. Detta kan innebära en utveckling med fler evenemang men med färre besökare. Studien synliggör miljömässiga effekter där det kortsiktigt blivit ett minskat eller uteblivet resande på grund av inställda evenemang. Relativt få arrangörer har jobbat med att anpassa sina evenemang till distansoberoende genom exempelvis streaming eller andra digitala tjänster. På längre sikt konstateras dock pandemin kunna leda till att hela eller delar av evenemang anpassas till ett digitalt format, vilket kan innebära minskat resande och minskad miljöbelastning. Det kan också leda till ett ändrat användande av den infrastruktur som kopplas till evenemang, exempelvis minskat eller ändrat beroende av arenor. Sammantaget kan det konstateras att miljöfrågorna får står tillbaka under en brinnande kris som en pandemi utgör. Fokus ligger på verksamheternas överlevnad, akuta åtgärder och uthållighet. Men såväl direkt som indirekt kan pandemin påverka svenskars evenemangsbeteende. Detta ändrade beteende kan i sin tur påverka miljön både direkt och indirekt. Mer kunskap på området är nödvändig på väg mot målet och mer hållbara evenemang.
|
|
| 5. |
- Armbrecht, John
(författare)
-
Evenemang och Samhällsekonomiskt Värde
- 2014
-
Ingår i: Från Bob Dylan till Way Out West, RED Armbrecht, Lundberg & Mossberg. - Kållered : BAS. - 9789172463240
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Armbrecht, John, et al.
(författare)
-
Kultur och värdeskapande
- 2010
-
Ingår i: Kulturens kraft för regional utveckling. - Stockholm : SNS.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Armbrecht, John
(författare)
-
Kulturinstitutioners dolda värden
- 2009
-
Ingår i: Kultur och samhällsnytta: Hur kan vi mäta värdet av kultur och vill vi göra det?; red Inga-Lill Söderberg. - : SparbanksAkademins skriftserie.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Brunklaus, Birgit, 1970, et al.
(författare)
-
Turistens klimatpåverkan – modell och beräkning för Västsverige
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan år 2000 har turismkonsumtionen i Sverige nästan fördubblats och exporten, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, har under motsvarande period ökat med 160 procent. Den nationella strategin för svensk besöksnäring har som vision att öka turistomsättning till 500 miljarder SEK till år 2020. Detta kommer att leda till en ökad påverkan på miljön, klimatet och samhället i stort. Ur ett hållbarhetsperspektiv innebär visionen därför stora utmaningar. I den här studien är fokus riktad mot miljön och mer specifikt klimatpåverkan. Ett tillvägagångssätt för att öka förståelsen är att beskriva hur turistens konsumentval påverkar klimatet, och beräkna turisters klimatpåverkan och ta fram nyckeltal mer specifikt för turister i Västsverige.Modell och klimatberäkningar: För att beräkna turisters klimatpåverkan under sitt besök i Västsverige inkluderas i denna rapport följande fyra moment: transport t/r till Västsverige, kost, logi och aktiviteter. Valet av de fyra kategorierna är kopplat till vad en turist konsumerar under ett besök i Västsverige, men också ett resultat av tillgången till data (dvs. tidigare LCA-studier och klimatdata) för tjänster och produkter som påverkar klimatet. En s.k. modulbaserad ansats har valts för studien. Statistisk data från SCB (2014), IBIS (2013), Turistrådet Västsverige (f.d. Västsvenska turistrådet) och Handelns Utredningsinstitut (f.d. Turismens utredningsinstitut) har använts för varje modul (transport, logi, aktiviteter och kost). Dessa data kallas för förgrundsdata.För att beräkna klimatpåverkan för varje enskild modul krävs s.k. bakgrundsdata. Här används LCA-databaser (t.ex. ecoinvent inom transport), klimatberäkningar (framförallt för hotell), miljö- och energiredovisningar som översätts till klimatdata (framförallt för aktiviteter) eller LCA-studier som översättas till maträtter (framförallt inom kost). Modellen är utformad för att fungera på både lokal och nationell nivå eftersom den är baserad på existerande turiststatistik (som finns både på lokal och nationell nivå) kopplad till existerande LCA/Klimatdata. För framtida användning av modellen och beräkningar är dock bättre turistdata samt bättre LCA/klimatdata önskvärd.Resultat och nyckeltal: Resultaten visar att turistens klimatpåverkan i huvudsak orsakas av transport (54 %) och logi (23 %.). Dessutom visar resultaten att varje turist orsakar 110kg CO2 ekv.Utsläppen varierar emellertid kraftigt beroende på turisternas val av transportslag, typ av logi, kost och aktiviteter. Turistkronan är ett vanligt nyckeltal och visar turistisk gensomsnittlig konsumtion fördelad på olika områden. Jämförelsen ger en bild av proportionerna mellan konsumtion och miljöpåverkan, där t.ex. transport står för 11% av tursitkronan men 54% av klimatpåverkan. Följande nyckeltal har tagits fram för den årliga turistiska klimatpåverkan: •Total klimatpåverkan turism i Västsverige = 349 miljoner kg CO2 ekv•Klimatpåverkan per turist = 110 kg CO2 ekv•Klimatpåverkan per gästnatt = 39 kg CO2 ekv •Klimatpåverkan/turistomsättning = 0,01 kg CO2 ekvOvanstående klimatpåverkan är dock endast ett brutto. För att räkna ut en nettopåverkan är det viktigt att föra ett alternativskostnadsresonemang. Det innebär att vi bör ha information om vad turisten hade gjort om denne inte turistat i Västsverige. Rapporten diskuterar tre sådana alternativ: att stanna hemma, att resa till en annan destination samt att konsumera andra varor och/eller tjänster. För att räkna ut en mer detaljerad nettopåverkan krävs dock mer information om turistens alternativ till semester i Västsverige.För att vidare utveckla modellen rekommenderar vi: Att samla in mer detaljerad data om besökaren som kan kopplas till deras klimatpåverkan. För datainsamling av besöksdata krävs en modifiering av enkäter som används för att ställa frågor kring främst mat (vegetarisk, fisk, kött, vin, öl etc.) och transportslag (flyg, bil, från var, på plats etc.). En annan rekommendation är att bygga upp en detaljerad klimatdatabas tillsammans med t.ex. Swedish Welcome för hotell, restauranger, upplevelser och attraktioner. En sådan databas är också av intresse för forskning och skulle kunna genomföras tillsammans med GU och Chalmers. Forskningsintresset ligger i att allmänt vidareutveckla LCA-modeller kring tjänster, men också mer specifikt inom turismfältet.I utvecklad form är modellen ett verktyg för att paketera mer hållbara alternativ för turister i allmänhet och miljömedvetna turister i synnerhet. Den kan hjälpa aktörer att visa upp effekterna av hållbara konsumentval, vilket ligger i linje med visioner på lokal, regional och nationell nivå. Det är möjligt att synliggöra hållbara transporter, aktiviteter, boende och mat, dvs. hållbara val i turistkonsumtionens samtliga delar. ˜˜˜
|
|
| 10. |
|
|
