| 1. |
- Aronsson, Mattias, 1971
(författare)
-
La thématique de l'eau dans l'œuvre de Marguerite Duras. [Nouvelle éd.]
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thematic study is to examine how the water motif is used in Marguerite Duras’s literary work. The study shows that water has multiple functions in these texts: it is linked to major themes and creates an enigmatic atmosphere by its association with the unknown, the inexplicable and the unconscious. The strong presence of water in Duras’s texts is striking. References to the water element can be found in several titles throughout her career, from early works such as Un barrage contre le Pacifique (1950) to La mer écrite (1996), published just after her death. Almost all of her fiction take place near water and the rain or the sound of waves serve as leitmotifs in specific novels. The water motif can play a metonymic as well as a metaphoric role in the texts and it sometimes takes on human or animalistic characteristics (Chapter 4). Several emblematic Durassian characters (e.g. the beggar-woman, Anne-Marie Stretter and Lol V. Stein) have a close relationship to water (Chapter 5). The water motif is linked to many major Durassian themes, and illustrates themes with positive connotations, for example, creation, fecundity, maternity, liberty and desire, as well as themes with negative connotations such as destruction and death (Chapter 6). A close reading of three novels, La vie tranquille (1944), L’après-midi de Monsieur Andesmas (1962) and La maladie de la mort (1982), shows that the realism of the first novel is replaced by intriguing evocations of the sea and the pond in the second text, motifs which resist straightforward interpretation. The enigmatic feeling persists in the last novel, in which the sea illustrates the overall sombre mood of the story (Chapter 7). Finally, the role of the water element in psychoanalytic theory is discussed (Chapter 8), and a parallel is drawn between the Jungian concept of the mother archetype and the water motif in Duras’s texts. The suggestion is made in this last chapter that water is used to illustrate an oriental influence (Taoist or Buddhist) of some of the female characters in Duras’s work.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Au diable le gorille ! Les chansons de Georges Brassens en traduction suédoise
- 2022
-
Ingår i: Revue musicale OICRM. - : L'Observatoire interdisciplinaire de création et recherche en musique. - 2368-7061. ; 9:2, s. 116-133
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cet article porte sur la traduction en suédois des chansons de Georges Brassens. L’objectif de l’étude est de savoir quelles méthodes de traduction ont été utilisées lorsque les chansons ont été transférées dans la langue cible et interprétées par des artistes suédois. Nous avons analysé dix textes cibles à l’aide du système de classification de chansons populaires en traduction de Johan Franzon (2021). Sept d’entre eux se sont révélés très fidèles aux textes sources et ont été classés dans la catégorie des Near-enough translations. Les trois autres textes cibles ne montrent aucun lien aux textes sources et appartiennent à la catégorie All-new target lyrics. Une tendance vers plus de fidélité envers les textes sources peut être identifiée à partir des années 1980.
|
|
| 4. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
L’œuvre de Jacques Brel en traduction suédoise – une médiation à multiples facettes
- 2021
-
Ingår i: Moderna Språk. - 2000-3560. ; 115:4, s. 71-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nous étudions dans cet article la traduction et la médiation de l’œuvre de Jacques Brel en suédois. Les questions de recherche sont les suivantes : Quelles chansons de l’artiste belge ont été transférées en suédois ? Quand les interprétations sont-elles sorties sur le marché cible ? Quelles méthodes de traduction peut-on identifier dans les textes cibles ? Les résultats montrent que 52 chansons de Jacques Brel ont été traduites en suédois, et ces traductions ont donné lieu à 168 interprétations en langue cible. Les chansons sources les plus populaires en Suède sont « Ne me quitte pas », « Quand on n’a que l’amour » et « La chanson des vieux amants ». La plupart des textes cibles sont produits après la mort de l’artiste en 1978, et les traducteurs et les interprètes ont été particulièrement actifs pendant les années 1980. Pour l’analyse des méthodes de traduction, nous avons utilisé la typologie de Franzon (2021) et nous avons étudié les chansons qui ont introduit Brel en tant qu’auteur-compositeur dans le pays cible. La conclusion est qu’un processus de consécration de l’artiste s’est produit pendant cette période (1968-1983). Plus Jacques Brel devient connu et consacré en tant qu’auteur-compositeur en Suède, plus les paroles cibles sont fidèles aux textes sources et, par conséquent, aux intentions de l’auteur.
|
|
| 5. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Bromance i franskspråkig sånglyrik. En studie av manlig vänskap och identitet i tre sånger av Jacques Brel, Renaud och Les Cowboys fringants
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Begreppet bromance (från engelskans brother och romance) har under de senaste tio åren använts flitigt inom filmvetenskap och mediestudier (se exempelvis Alberti, 2013; Boyle & Berridge, 2014; Brook, 2015; Becker & Weiner, 2016; Tait, 2016; Oh, 2018), för att undersöka dataspel och internetfenomen (mem) (Green, 2019; Erlichman & Pluretti, 2021) och inom psykologiskt och sociologiskt inriktade maskulinitetsstudier (Hammarén & Johansson, 2014; Robinson et al., 2018 ; Poost, 2018; Robinson et al., 2019). Begreppet har dock sällan använts för att studera sångtexter – och såvitt jag vet aldrig tidigare applicerats på fransk sånglyrik – trots att manlig vänskap inte är något ovanligt tema inom denna textgenre. Föreliggande undersökning fokuserar på tre franskspråkiga sånger från olika epoker: Jacques Brels ”Jef” (1964), Renauds ”Manu” (1981) och ”Mon chum Rémi” (2002) av den franskkanadensiska folkrockgruppen Les Cowboys fringants. Sångtexterna utgör variationer på ett gemensamt grundtema där en manlig berättarröst försöker trösta en djupt förtvivlad manlig vän. Enligt ovannämnda forskning kännetecknas bromance-förhållanden av en stark vänskap mellan heterosexuella män. Känslomässig intimitet är av stor vikt för relationen och fysisk intimitet kan också förekomma – men den utgör inte något obligatoriskt inslag i förhållandet. Flera film- och medieforskare poängterar att framställningar av bromance-relationer inom populärkulturen erbjuder möjligheter att problematisera frågor som rör maskulinitet och manlig identitet, men att de ofta resulterar i motsatsen: heteronormativiteten och den hegemoniska maskuliniteten tenderar snarare att förstärkas än ifrågasättas i dessa verk. Man har också påtalat att bromance-relationer ofta växer fram i homosociala miljöer där misogyna och patriarkala attityder riskerar att cementeras (Hill Nettleton, 2016; Lam & Raphael, 2018). I mitt paper undersöker jag i vilken mån dessa karaktäristika återfinns i de tre franska sångtexterna.
|
|
| 6. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Dags att tänka på refrängen? Franskspråkig sånglyrik inom nätbaserad litteraturundervisning i franska
- 2020
-
Ingår i: Litteraturdidaktik. Språkämnen i samverkan. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127826885 ; , s. 64-89
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet diskuterar ett kursinslag som under några terminer har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Kursmomentet går ut på att komplettera den traditionella litteraturundervisningen med ett inslag där franskspråkig musik används som studiematerial. De studerande kommer i samband med uppgiften i kontakt med ett brett spektrum av texter, då de exponeras för såväl musik, sång och typografisk (elektronisk) text som fotografier och rörlig bild. Ett sådant kursupplägg bygger på föreställningen om att ett multimodalt och vidgat textbegrepp kan vara fruktbart vid litteraturstudier. Det förutsätter också att man anammar den svenska litteraturhistoriska traditionen och betraktar sånglyrik som en integrerad del av själva litteraturbegreppet, och inte ser den som en sorts paralitteratur som befinner sig i periferin av den egentliga litteraturen.Kapitlet utgör ett exempel på shared practice med relevans för undervisningen i alla moderna språk. Den beskriver kursinslagets upplägg och genomförande, samt vilka kriterier som har styrt urvalet av franskspråkiga sånger inför övningen. En strävan härvidlag har varit att få med sånglyrik från skilda epoker och från olika delar av den fransktalande världen. Sångtexterna kompletterar snarare än ersätter traditionella textgenrer som prosa, poesi och dramatik i litteraturundervisningen. Språklärarens roll som litteraturförmedlare, samt det faktum att franskundervisningen vid Högskolan Dalarna är helt nätbaserad, diskuteras också i relation till kursmomentet.
|
|
| 7. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Dags att tänka på refrängen? Franskspråkiga sånger inom litteraturundervisningen i franska: vad, hur och varför?
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föredraget tar sin utgångspunkt i och diskuterar ett kursinslag som under några terminer har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Kursmomentet går ut på att komplettera den traditionella litteraturundervisningen på grundnivå 1 (Franskspråkig litteratur 1: från år 1900 till idag) med ett inslag där franskspråkig musik används som studiematerial. Ett sådant kursupplägg bygger av naturliga orsaker på föreställningen om att ett ”vidgat textbegrepp” kan vara fruktbart vid litteraturstudier. Det förutsätter således att man betraktar sångtexter som en integrerad del av själva litteraturbegreppet, och inte som en sorts ”paralitteratur” som befinner sig i periferin av den egentliga litteraturen. Föredraget diskuterar möjliga konsekvenser av att en aktör inom högskolevärlden verkar för ett sådant synsätt på litteratur som beskrivs ovan. Vilka följder får det när man lyfter in franskspråkiga sånger i ett akademiskt sammanhang? Innebär det att man de facto legitimerar, och kanske tillochmed konsekrerar, genren och artisterna ifråga? Som en naturlig bakgrund till studien finns de didaktiska grundfrågorna: vad undervisar vi lärare om, hur gör vi det, och varför gör vi de didaktiska val som vi gör?
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
En folkbildare med patos
- 2019
-
Ingår i: Dala-Demokraten. - Falun. - 1103-9183.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
