| 1. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Borgerlighet hånades av Brassens
- 2021
-
Ingår i: Dala-Demokraten. - 1103-9183. ; , s. 18-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Bromance i franskspråkig sånglyrik. En studie av manlig vänskap och identitet i tre sånger av Jacques Brel, Renaud och Les Cowboys fringants
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Begreppet bromance (från engelskans brother och romance) har under de senaste tio åren använts flitigt inom filmvetenskap och mediestudier (se exempelvis Alberti, 2013; Boyle & Berridge, 2014; Brook, 2015; Becker & Weiner, 2016; Tait, 2016; Oh, 2018), för att undersöka dataspel och internetfenomen (mem) (Green, 2019; Erlichman & Pluretti, 2021) och inom psykologiskt och sociologiskt inriktade maskulinitetsstudier (Hammarén & Johansson, 2014; Robinson et al., 2018 ; Poost, 2018; Robinson et al., 2019). Begreppet har dock sällan använts för att studera sångtexter – och såvitt jag vet aldrig tidigare applicerats på fransk sånglyrik – trots att manlig vänskap inte är något ovanligt tema inom denna textgenre. Föreliggande undersökning fokuserar på tre franskspråkiga sånger från olika epoker: Jacques Brels ”Jef” (1964), Renauds ”Manu” (1981) och ”Mon chum Rémi” (2002) av den franskkanadensiska folkrockgruppen Les Cowboys fringants. Sångtexterna utgör variationer på ett gemensamt grundtema där en manlig berättarröst försöker trösta en djupt förtvivlad manlig vän. Enligt ovannämnda forskning kännetecknas bromance-förhållanden av en stark vänskap mellan heterosexuella män. Känslomässig intimitet är av stor vikt för relationen och fysisk intimitet kan också förekomma – men den utgör inte något obligatoriskt inslag i förhållandet. Flera film- och medieforskare poängterar att framställningar av bromance-relationer inom populärkulturen erbjuder möjligheter att problematisera frågor som rör maskulinitet och manlig identitet, men att de ofta resulterar i motsatsen: heteronormativiteten och den hegemoniska maskuliniteten tenderar snarare att förstärkas än ifrågasättas i dessa verk. Man har också påtalat att bromance-relationer ofta växer fram i homosociala miljöer där misogyna och patriarkala attityder riskerar att cementeras (Hill Nettleton, 2016; Lam & Raphael, 2018). I mitt paper undersöker jag i vilken mån dessa karaktäristika återfinns i de tre franska sångtexterna.
|
|
| 3. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Dags att tänka på refrängen? Franskspråkig sånglyrik inom nätbaserad litteraturundervisning i franska
- 2020
-
Ingår i: Litteraturdidaktik. Språkämnen i samverkan. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127826885 ; , s. 64-89
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet diskuterar ett kursinslag som under några terminer har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Kursmomentet går ut på att komplettera den traditionella litteraturundervisningen med ett inslag där franskspråkig musik används som studiematerial. De studerande kommer i samband med uppgiften i kontakt med ett brett spektrum av texter, då de exponeras för såväl musik, sång och typografisk (elektronisk) text som fotografier och rörlig bild. Ett sådant kursupplägg bygger på föreställningen om att ett multimodalt och vidgat textbegrepp kan vara fruktbart vid litteraturstudier. Det förutsätter också att man anammar den svenska litteraturhistoriska traditionen och betraktar sånglyrik som en integrerad del av själva litteraturbegreppet, och inte ser den som en sorts paralitteratur som befinner sig i periferin av den egentliga litteraturen.Kapitlet utgör ett exempel på shared practice med relevans för undervisningen i alla moderna språk. Den beskriver kursinslagets upplägg och genomförande, samt vilka kriterier som har styrt urvalet av franskspråkiga sånger inför övningen. En strävan härvidlag har varit att få med sånglyrik från skilda epoker och från olika delar av den fransktalande världen. Sångtexterna kompletterar snarare än ersätter traditionella textgenrer som prosa, poesi och dramatik i litteraturundervisningen. Språklärarens roll som litteraturförmedlare, samt det faktum att franskundervisningen vid Högskolan Dalarna är helt nätbaserad, diskuteras också i relation till kursmomentet.
|
|
| 4. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Dags att tänka på refrängen? Franskspråkiga sånger inom litteraturundervisningen i franska: vad, hur och varför?
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föredraget tar sin utgångspunkt i och diskuterar ett kursinslag som under några terminer har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Kursmomentet går ut på att komplettera den traditionella litteraturundervisningen på grundnivå 1 (Franskspråkig litteratur 1: från år 1900 till idag) med ett inslag där franskspråkig musik används som studiematerial. Ett sådant kursupplägg bygger av naturliga orsaker på föreställningen om att ett ”vidgat textbegrepp” kan vara fruktbart vid litteraturstudier. Det förutsätter således att man betraktar sångtexter som en integrerad del av själva litteraturbegreppet, och inte som en sorts ”paralitteratur” som befinner sig i periferin av den egentliga litteraturen. Föredraget diskuterar möjliga konsekvenser av att en aktör inom högskolevärlden verkar för ett sådant synsätt på litteratur som beskrivs ovan. Vilka följder får det när man lyfter in franskspråkiga sånger i ett akademiskt sammanhang? Innebär det att man de facto legitimerar, och kanske tillochmed konsekrerar, genren och artisterna ifråga? Som en naturlig bakgrund till studien finns de didaktiska grundfrågorna: vad undervisar vi lärare om, hur gör vi det, och varför gör vi de didaktiska val som vi gör?
|
|
| 5. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Den litteraturvetenskapliga receptionsforskningen och internet : en metoddiskussion
- 2015
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; :1, s. 33-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Reader-Response Criticism and the Internet: A Methodological DiscussionThis article explores connections between Internet-based research and reader-response criticism, aiming to critically discuss the methodologies used in this particular field of research. First, the history of reader-response studies is briefly presented, with reference to theorists such as Richards, Rosenblatt, Robbe-Grillet, Iser and Jauss. It is noted that, for the past 15 years, people have utilised the Internet as a basis for the discussion of literary and reading-related topics. Researchers in this field may access reviews and commentaries on open web-based venues such as personal homepages, blogs and online forums (i.e. message boards and discussion sites). The material available on these sites is interesting because of its "spontaneous" nature; that is, such material has been formulated and uploaded without the interference of the researcher.The article presents one concrete example of an Internet-based reader-response study, discussing a number of pros and cons of the chosen methodology– including some important ethical considerations that arise when the researcher’s corpus is composed of material taken from the Internet. One of the conclusions of the paper is that many aspects of the general public’s web-based responses to literature are yet to be explored by the research community.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
En folkbildare med patos
- 2019
-
Ingår i: Dala-Demokraten. - Falun. - 1103-9183.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Fanfiction och fransk litteraturundervisning
- 2017
-
Ingår i: Romanska språk i Sverige – tradition och förnyelse, abstracts. - Göteborg : Institutionen för språk och litteraturer, GU. ; , s. 2-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föredraget presenterar ett projekt som har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Projektet gick ut på att använda sig av fanfiction i litteraturundervisningen på grundnivå 1. Fanfiction är ett fritt och kreativt skrivande som utgår ifrån, och bygger vidare på, redan existerande fiktionsvärldar. Det kan då röra sig om litteratur, film, TV-serier, manga eller någon annan form av berättande. Projektet tog sin utgångspunkt i idén om webbaserade communities som informella lärmiljöer, se exempelvis Jenkins (2006) Olin-Scheller & Wikström (2010) samt Gee & Hayes (2011). Kursinslaget introducerades genom en föreläsning där de studerande fick en genomgång av några grundläggande teorier om fanfiction. Därefter skrev alla kursdeltagare en egen kort fiktionstext baserad på någon av de sex litterära verk som hade studerats under terminen. De laddade upp sin text på kursportalen, där de även fick feedback från andra deltagare och själva gav respons till de övriga i gruppen. Slutligen utvärderades inslaget muntligt och skriftligt. Att använda sig av ett inslag som fanfiction, som är förknippad med den informella lärmiljön på internet, i den formella lärmiljö som högskoleutbildningen utgör är inte helt problemfritt. Ändå visade sig resultatet vara positivt: den kreativa aspekten av skrivövningen var någonting som uppskattades av en majoritet av kursdeltagarna, vilket tyder på att motivationen kan ha påverkats på ett positivt vis. I och med inslaget av peer feedback fanns också ett starkt element av kollaborativt lärande inbyggt i övningen. Detta är en av hörnstenarna i det sociokulturella perspektivet på lärande, se exempelvis Säljö (2015: 89-107). ReferenserGee, James Paul & Elisabeth R. Hayes, 2011, Language and Learning in the Digital Age, Routledge, New York.Jenkins, Henry, 2006, Fans, Bloggers and Gamers: Exploring Participatory Culture, New York University Press, New York.Olin-Scheller, Christina & Patrik Wikström, 2010, Författande fans. Om fanfiction och elevers literacyutveckling, Studentlitteratur, Lund.Säljö, Roger, 2015, Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer, Gleerups, Malmö.
|
|
| 9. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Fanfiction och fransk litteraturundervisning
- 2020
-
Ingår i: Romanistiken i Sverige. Tradition och förnyelse. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789179630065 ; , s. 337-356
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Fransk chanson i svensk översättning: Georges Brassens och Jacques Brel
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - : Stockholms universitet. - 9789187884306 ; , s. 17-38
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Studien behandlar Georges Brassens och Jacques Brels vislyrik i svensk översättning. Undersökningsmaterialet består av tio översättningar av Brassens sånglyrik och tio översättningar av Brels sånger, med tillhörande källtexter. Artikeln vill besvara följande forskningsfrågor: Vilka översättningsmetoder har använts när Brels och Brassens vislyrik har överförts till svenska? Går det att identifiera någon förändring över tid? Om en sådan förändring går att identifiera, vad kan den i så fall bero på? Som klassifikationssystem används Johan Franzons modell för typologisering av sångöversättningar. Resultatet visar att en knapp majoritet av måltexterna tillhör den mest källtexttrogna översättningsmetoden, som Franzon kallar ”Nära-nog-översättning”. Därutöver hittades även exempel på varianterna ”Perspektivbytesöversättning”, ”Poängtransponering” och ”Helt ny textskrivning”. Inga texter av kategorierna ”Enstaka-ord-bygge” och ”Fonetisk kalkering” kunde hittas i materialet. Utvecklingen har gått från relativt fria måltexter till mer källtexttrogna översättningar och en tydlig brytpunkt kan identifieras i början av 1980-talet. Den ökade källtexttrogenhet som då inträdde förklaras dels av ändrade förutsättningar på den svenska marknaden för översättning av sånglyrik, dels av den konsekrationsprocess som de båda franskspråkiga vispoeterna då var föremål för i målspråkslandet.
|
|
