| 1. |
- Schmidl, Helen, 1975-
(författare)
-
Från vildmark till grön ängel : Receptionsanalyser av läsning i åttonde klass
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The subject of this dissertation is Swedish upper secondary pupils’ reception of novels read as part of their literature instruction. The main purpose is to study and compare the reading of female pupils with that of male pupils and to analyze to what extent attention is paid to their private reading experiences in the literary teaching. What strategies do the students use to interpret and discuss fiction? And what is the relationship between their private reading habits and the way fiction is studied at school? Consequently, the subject field of this qualitative study concerns not only teenagers’ private reading habits, but also gender related issues, school adjusted reading routines and didactic matters.Reading at school differs in many ways from the pupils’ private reading habits, but there are also differences regarding the students’ attitudes towards reading as such. There proved to be certain diversities between the reading habits of boys and girls. The boys read in general less than the girls, and many boys were interested in reading adventurous and exciting stories. The girls were more into reading realistic novels, and to them it was important that they could identify with the characters. Many pupils responded personally to their reading. Instead of reflecting on the meaning of a text and comparing it to other texts or phenomena of the surrounding world, their reception confined itself to categories like “boring” or “exciting”. Merely a few students included a more profound literary analysis in their responses.An important aim of literature instruction must be to broaden the pupils’ literary repertoires and to make them improve their reading skills. This study shows that to achieve these improvements the students must feel involved, which means that literature instruction must be adapted to the literary cultures of both boys and girls.
|
|
| 2. |
- Areskoug, Linn, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Berättelsens möjligheter. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144085722 ; , s. 13-40
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Asklund (fd Schmidl), Helen, 1975-
(författare)
-
Möten med texter : Om elevers lässtrategier
- 2009
-
Ingår i: Svensklärarföreningens årsskrift. - Stockholm. - 0349-0246. ; , s. 55-68
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Asklund, Helen, 1975-
(författare)
-
A Place for Growing and Freedom : The Roles of Nature in Horse Stories by Lin Hallberg and Helena Dahlgren
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Countless horse stories provide examples of young riders leaving civilization behind for shorter or longer periods of time, when going for rides in rural settings. But sometimes these journeys back to nature serve a more profound purpose. This paper explores how horse stories represent horseback riding from a human perspective, and its relation to nature. Thereby, it´s positioned in the ecocritical field with its exploration of how we portray the relationship between humans and nature, and where the pastoral trope is a key concern (Garrard 2012). Along with ecocritical theories concerning realism and fantasy (Israelson 2017), the pastoral tradition (Gifford 2020; Natov 2011) is used as an analytic tool with its three parts: its idealization of nature; its inbuilt polarization of nature-urbanity; and its power as a tool for negotiating human relationships and for finding one´s inner nature. These are explored in a comparison between Swedish horse stories placed in a realistic versus fantasy setting, where it´s argued that the roles of nature in such stories differ. Lin Hallberg´s realistic Vem är du Johanna? and Adzerk – den vita hingsten, where the moves of the young female riders to remote countries provide an opportunity to revalue life, exemplify how nature provides the prerequisites for positive changes. In comparison, Helena Dahlgren´s horse fantasy series Ödesryttarna, depicts nature more profoundly as an actor in opposition to the evil civilization. So, what tentions are created by these different roles of nature in realistic and fantasy horse story settings, and how are these portrayed?
|
|
| 10. |
- Asklund, Helen, 1975-, et al.
(författare)
-
Fiktionsläsning för social förståelse och breddade perspektiv : Utveckling av ett undervisningskoncept
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitetsutbildningar som leder till arbete inom relationsbaserade yrken behöver förbereda studenterna för de etiska dilemman och möten med människor i svåra situationer som de i yrkeslivet kan ställas inför. Vi behöver därför fråga oss hur studenterna i undervisningen bäst kan ges förutsättningar för att utvecklas som kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande individer. Vid flera svenska lärosäten används idag exempelvis skönlitteratur som pedagogiskt material i läkar- och socionomutbildningar för att ge träning i kritisk reflektion, perspektivtagande och empatisk förmåga. Några av de användningsområden som i detta sammanhang har lyfts fram är att fiktionen kan illustrera och applicera teorier, bidra till att se andras villkor samt utveckla personliga egenskaper och förmågor (Ottelid 2015). Fiktionens potential att gestalta livsfrågor ur olika perspektiv (se exempelvis Pettersson 2009; Brewer & Hogarth 2015) är ytterligare en aspekt av fiktionaliteten som bidrar till att skönlitterär läsning har en funktion att fylla i undervisningssammanhang. Den pedagogiska potentialen förstärks ytterligare av att denna träning i föreställningsförmåga utgör en viktig förutsättning för empati, ett inom relationsbaserade yrken betydelsefullt förhållningssätt (Bernhardsson, Nilsson & Palm 2015). Syftet med vår pågående pilotstudie är tudelat, med lärare och studenter på det rehabiliteringsvetenskapliga programmet vid Mittuniversitetet som målgrupp. För det första arbetar vi för att öka kompetensen hos lärarkollegiet om hur de kan arbeta med skönlitteratur som ett pedagogiskt redskap. För det andra utarbetar vi en modell för att använda skönlitterära texter i undervisningen som ett medel för att utveckla ovan beskrivna förmågor och därmed bidra till att studenterna upparbetar ett kritiskt helhetstänkande och en djupare social förståelse (Rosenblatt 1995). Genom att projektet fokuserar på både utveckling av kursinnehåll och undervisningsmetoder samt på utveckling av den pedagogiska diskussionen i lärarkollegiet menar vi att det bidrar till ett hållbart lärande. Genomförandet inleds med att lärarna gemensamt läser ett urval skönlitterära texter. Därefter följer en reflekterande diskussion ledd av projektledaren om hur lärarna upplevde den lästa boken och tänker sig att den didaktiskt ska användas i undervisningen. Diskussionsanteckningar utgör insamlad data. Efter läsningen av varje bok reflekterar varje lärare skriftligt över boken och dess pedagogiska potential, innan den eventuellt förs in som kurslitteratur. De erfarenheter som slutligen ges från den pedagogiska tillämpningen av skönlitteraturen samlas in i form av en öppen enkät till studenterna och som anteckningar från ansvarig lärare. 86 Då studien pågår finns ännu inga färdiga resultat, men avsikten är att sammanställa och analysera insamlat data för publicering i en högskolepedagogisk tidskrift.
|
|
