| 1. |
- Asp, Margareta, 1958-
(författare)
-
Vila och lärande om vila. En studie på livsvärldsfenomenologisk grund
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingsarbetets syfte var att utifrån människors levda erfarenheter av vila, utveckla en tentativ teori om vila och om lärande avseende vila. Den kunskapen har utgjort grund för att beskriva hur förutsättningar för lärande avseende vila kan skapas. En modell för lärande avseede vila har utvecklats, i vilken en ömsesidighet mellan innehåll, lärande och förutsättningar för lärande beaktas. Studien genomfördes med en livsvärldsfenomenologisk ansats och med intervju som datainsamlingsmetod. Analysen genomfördes enligt en beskivande fenomenlogisk metodologi, i syfte att beskriva fenomenets generella struktur En generell struktur av fenomenet vila, implicerar en dualitet mellan vila och icke-vila. Essensen i vila utgörs av en harmoni i vilja, känsla och handling Vilan gestaltas i och med att en inre verklighet avseende behov och längtan överensstämmer med den yttre verklighetens beskaffenhet. Till vilans essens relateras innebördselementen: vilorytm i livet, stämningar av skönhet och trevnad, bejakad utan bedömning, frihet från bekymmer och tvång, samvaro med gemensamt intresse, att dröja, lustfylld stimulans och lustfylld utmaning. Essensen i icke- vila är disharmoni i vilja, känsla och handling. Upplevelsen av disharmoni tär på krafterna och blir allt påtagligare ju längre icke-vilan pågår. Att lära sig vila innebär att bli medveten om sitt behov av att ha en livsrytm som ger utrymme för vila, att tillåta sig att leva i en sådan rytm och att finna eller skapa källor där kraft kan hämtas. Modellen för lärande avseende vila består av tre dimensioner: lärande om vila, lärande i vila och lärande genom vila. Lärande om vila kan relateras till idëer om livsvärld, levd kropp, tid och rum, cirkularitet och intentionalitet. Lärande genom vila kan relateras till hälsa och lärande i vila kan relateras till etiska och estetiska aspekter.
|
|
| 2. |
- Hjalmarsson, Anna, 1976-
(författare)
-
Being provided with a safe haven : Care-dependent older persons' participation in prehospital emergency care
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Participation in care is a key concept in many welfare societies and serves to guide clinical practice and adapt care to personal preferences and needs in order to promote well-being and quality of life. Previous research has shown that practicing participation in care is complex due to the concept not being clearly defined. A significant risk is, therefore, that participation in care is practiced based on the professional caregivers' own definitions, which might be inconsistent with the cared-for persons' perceptions of what participation is.Older persons can continue to live in their own homes with the support of municipal home care services that meet everyday care needs. Care-dependent older persons are known to have increased emergency care needs, which in Sweden require inter-organizational and inter-professional collaboration involving a care transfer between welfare levels. This thesis aimed to deepen the understanding of care-dependent older persons' participation in prehospital emergency care from lifeworld and welfare perspectives. The inductive design was based on a lifeworld approach and included triangulation of the phenomenon of participation in care using descriptive, interpretative, and comparative methods.From the perspective of care-dependent older persons, participation in prehospital emergency care means a forced transfer of life responsibility to professional caregivers when being existentially unsafe and incapacitated due to acute illness. Through authorized representation, the professional caregivers act for the older person, with the power to bring about change and create opportunities for existence. Care-dependent older persons' participation in prehospital emergency care involves a deepened dependence that necessitates coexistence and being provided with a 'safe haven' through the entire emergency care chain. A 'safe haven' can be understood as an unconditional, calm, and sheltered interpersonal space for emotional rest that is provided to the older person during an existentially challenging situation. From the perspective of care-dependent older persons, the emergency care chain transcends organizational boundaries and includes mobile safety alarm services and emergency department attendance.The involved professionals must be supported in practicing participation in care based on a comprehensive understanding of the concept, and emergency care options must be aligned with the care-dependent older persons' need for coordinated and continuous care. Collaborative challenges related to unstructured collaboration and professional hierarchy need to be addressed to support well-functioning collaboration in situations involving acutely ill older persons. The involved organizations need to recognize care-dependent older persons' deepened dependence when acutely ill, as well as their extended view of the prehospital emergency care chain.
|
|
