| 1. |
- Broberg, Karin, et al.
(författare)
-
Metodutveckling för blodprovstagning på filterpapper
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Blodprov för metallanalyser tas vanligtvis via prov av venblod från armvecket. Detta är dock eninvasiv metod och provtagningen måste utföras av medicinskt utbildad personal. Ett sätt att erhållablod med en mindre invasiv metod och som ger betydligt mindre blodvolym är att genom ett stick ifingret droppa kapillärblod på ett filterpapper som får torka. Ytterligare fördelar med dennaprovtagningsmetod är att det blir möjligt med ”självprovtagning” och att för en mindre kostnad kanblod samlas in från fler personer.Vi genomförde ett utvecklingsprojekt för att ta fram en metod för att samla in och mäta metallernakadmium, kvicksilver och bly i torkat blod (blodspottar på filterpapper) erhållet via självprovtagninggenom stick i fingret.Vi tog fram en sur tvättmetod för att tvätta bort metaller (bakgrundshalter) i filterpapper innan dekan användas för provtagning. Vi utvecklade en enkel men effektiv alkalisk urlakningsmetod avmetaller i blodspottarna. Vi tog fram ett självprovtagningskit för blodspottar samt instruktionsvideodesignat för att minimera kontaminering av metaller i omgivningsmiljön. Vi jämfördevenblodsprovtagning med självprovstagning för 17 försökspersoner och fann överensstämmelseframförallt för bly. Vi gjorde en inter-laboratoriejämförelse för mätning av metaller i blodspottar frånfem personer och fann överensstämmelse för kvicksilver och bly.Studien visar att det är möjligt att mäta toxiska metaller i små volymer från blodspottar erhållna viasjälvprovtagning. Emellertid skilde sig halterna i venblod och i blodspottar för vissa personer ochframförallt för kadmium. Det beror troligen på att blodspottarna kan kontamineras vid utstansningmed de stansverktyg som finns att köpa på marknaden. Ytterligare metodutveckling via framtagningav adekvat stansverktyg rekommenderas för att kunna mäta kadmium i blodspottar samt att däreftertesta metoden i HÄMI-projekt.
|
|
| 2. |
- Hagerman, Inger, et al.
(författare)
-
Effects on heart rate variability by artificially generated indoor nano-sized particles in a chamber study
- 2014
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310. ; 88, s. 165-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Airborne particles are associated with increased morbidity and mortality due to respiratory and cardiovascular diseases in polluted areas. There is a growing interest in nano-sized particles with diameter < 100 nm and their potential health effects. Heart rate variability (HRV) is a noninvasive method for cardiovascular risk prediction in high prevalent groups. Aim of study: The aim was to evaluate the impact of nano-sized indoor air particles on HRV for healthy and adult females. Methods: All exposures were performed as controlled chamber experiments with particle exposure from burning candles, terpene + ozone reactions or filtered air in a double-blind cross over design. Twenty-two healthy females were investigated during 10 min periods at different exposures and the reactivity in high frequency (HF) spectral band of HRV were computed. Results: Heart rate was unchanged from baseline values in all groups during all experimental settings. HF power of HRV tended to increase during exposure to particles from burning candle while particles from terpene + ozone reactions tended to decrease HF power. Conclusions: Exposure to nano-sized particles of burning candles or terpene + ozone reactions results in different patterns of heart rate variability, with signs of altered autonomic cardiovascular control. Practical implications: This study indicates that the HRV method may be used for information on physiological responses of exposure to different nano-sized particles and contribute to the understanding of mechanisms behind health effects of particle exposures. (C) 2014 The Authors. Published by Elsevier Ltd.
|
|
| 3. |
- Isaxon, Christina, et al.
(författare)
-
A Novel System for Source Characterization and Controlled Human Exposure to Nanoparticle Aggregates Generated During Gas–Metal Arc Welding
- 2013
-
Ingår i: Aerosol Science and Technology. - : Informa UK Limited. - 1521-7388 .- 0278-6826. ; 47:1, s. 52-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract in Undetermined The aim of this study was to achieve a method to perform detailed characterization and human exposure studies of nanosized and nanostructured aerosol particles. The source chosen was mild steel, active gas, arc welding fume. The setup consisted of a generation chamber, where welding can be performed, connected to an airtight stainless steel 22 m(3) exposure chamber. Instrumentation, consisting of a tapered element oscillating microbalance, a scanning mobility particle sizer, and a sampler for electron microscopy and particle-induced X-ray emission analysis was connected to the stainless steel chamber. The feasibility of the system for human exposure studies was evaluated by exposing 31 human volunteers, in groups of three, to a test aerosol containing 1 mg/m(3) welding fumes and to conditioned, filtered air. The results show that an aerosol that accurately represents dilute welding fume exposures that occur in workplaces can be produced in a controlled manner, and that the experimental setup can be used for 6 h, double-blind, exposures of human subjects. Particle mass concentration levels could be varied from <5 mu g/m(3) to more than 1000 mu g/m(3). Fumes from metal active gas welding showed a unimodal size distribution with a mean mobility diameter of 160 nm, transmission electron microscopy showed aggregates with a clearly nanosized structure.
|
|
| 4. |
- Kippler, Maria, et al.
(författare)
-
Biomonitorering av kadmium i urin hos svenska och utländska kvinnor
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponering för låga halter av kadmium (Cd) via kosten kan ge upphov till benskörhet samt hjärtkärlsjukdom. Kvinnor utgör en riskgrupp. På uppdrag av Naturvårdsverket har vi genomfört en studie med syfte att kartlägga Cd-nivåer i urin hos medelålders kvinnor i Sverige. Vi rekryterade svenska medelålders (50–59 år) kvinnor boende i olika delar av Sverige samt utlandsfödda kvinnor (50–59 år), ffa från Östafrika och från Mellanöstern och boende i södra Sverige. Ingen kvinna hade rökt >10 cigaretter/år de senaste 25 åren. Kvinnorna lämnade biologiska prover och besvarade en enkät med frågor om kost, sjukdom och livsstil. Medianhalten av Cd i urin (U-Cd) bland svenska kvinnor (n=192; medelålder 55 år) var 0,24 μg/g kreatinin (spridning 0,05–7,4), vilket är jämförbart med tidigare mätningar i samma åldersgrupp i Sverige. Medianhalten av U-Cd bland utlandsfödda kvinnor (n=43, medelålder 56 år) var 0,41 μg/g kreatinin (0,15–2,7). Tre svenska kvinnor (1,6%) hade U-Cd >1 μg/g kreatinin, där negativa effekter på njure och skelett påvisats i gruppundersökningar. Motsvarande hos utlandsfödda kvinnor var 7%. Vi fann enbart samband mellan kost och U-Cd hos svenska kvinnor: källa till dricksvatten hade störst betydelse följt av köttkonsumtion. Resultaten tyder på att vissa grupper av utlandsfödda kvinnor har högre U-Cd än svenska kvinnor i samma åldersgrupp och därmed en högre risk för Cd-relaterad sjukdom. Denna grupp av kvinnor bör ingå i den hälsorelaterade miljöövervakningen för Cd och följas upp över tid.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Littorin, Margareta, et al.
(författare)
-
Uppskattning av befolkningens exponering för kemiska bekämpningsmedel 2004-2008/2009.
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Såväl allmänbefolkning som vissa yrkesarbetande exponeras för kemiska bekämpningsmedel (BM), allmänbefolkning främst genom födan, särskilt färska frukter och grönsaker. Analys av exponeringsbiomarkörer för BM i t ex urin ger ett tillförlitligt mått på hela kroppsbelastningen och utgör ett gott komplement till andra sätt att uppskatta befolkningens exponering. I projekt som initierades av Länsstyrelsen i Skåne och som erhållit Naturvårdsverkets stöd har Arbets- och miljömedicin i Lund med vätskekromatografi-tandem masspektrometri (LC/MS/MS) undersökt halter av BM i dygns- alternativt morgonurin hos befolkning i Skåne. De BM som studerades var 2,4-diklorfenoxiättiksyra (2,4-D), 3,4-dikloranilin (3,4-DKA, metabolit till anilider), 3,5-dikloranilin (3,5-DKA, metabolit till dikarboximider), etylenthiourea (ETU, metabolit till etylenbisdithiokarbamater), 4-klor-2-metylfenoxiättiksyra (MCPA), hydroxi-MCPA (HMCPA, metabolit till MCPA), 2,4,5-triklorfenoxiättiksyra (2,4,5-T), 3-fenoxibensylsyra (3-PBA, metabolit till pyretroider) samt 2,4,6-triklorfenoxiättiksyra (2,4,6-T, metabolit till prokloraz) och O,O dietyl-O-(3,5,6-triklor-2-pyridyl)thiofosfat (=triklorpyridinol=TCP, metabolit till klorpyrifos). Detektionsgränserna (DG) var mellan 0,05 och 0,4 ng/ml. Urinhalter av nämnda ämnen undersöktes i två grupper ur allmänbefolkningen (N=100 och N=116), en grupp vegetarianer (N=40) och en grupp nyinvandrade från olika länder (N=50). Deltagarna besvarade också en kort enkät med frågor om matvanor och livsstil. En mindre yrkesexponerad grupp (N=8) undersöktes också.Hos mellan ca 90 och 100% i de olika befolkningsgrupperna kunde halter av 2,4-D, 3,5-DKA och ETU påvisas, övriga BM i olika andelar i befolkningsgrupperna. De påvisade urinhalterna i samtliga grupper var låga och sträckte sig för 2,4-D upp till 11 ng/ml, för 3,4-DKA till 2,1 ng/ml, för 3,5-DKA till 30 ng/ml, för MCPA och HMCPA till 0,28 och 2,9 ng/ml, för 3-PBA till 4,0 ng/ml och för ETU till 9,4 ng/ml. Hos två personer påvisades2,4,5-T i halter kring detektionsgränsen 0,1 ng/ml. TCP och 2,4,6-T undersöktes endast bland de asiatiska invandrarna. Dessa ämnen fanns hos en majoritet av dem och var som högst 6,4 respektive 1,7 ng/ml.I materialet fanns indikationer på små skillnader i urinhalter relaterade till bl a årstid för provtagning, kön, ålder och livsstilsfaktorer som konsumtion av vindruvor och vin, ev. val av ekologiska livsmedel och val av fritidsintresse (golf).De plantskoleanställda behandlade under en arbetsvecka tallplantor med en pyretroid mot snytbagge och med iprodion mot mögel. De flesta anställdas urinhalter för 3-PBA och 3,5-DKA steg påtagligt mellan måndag morgon och fredag morgon, medan metaboliten 3,4-DKA (som speglar exponering för BM som inte använts) inte förändrades. Noggranna yrkeshygieniska observationer av arbetssätt m. m. behövs för identifiering av exponeringskällor.
|
|
| 7. |
- Lundh, Thomas, et al.
(författare)
-
Tidstrender för bly, kadmium och kvicksilver : – en uppdatering 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponering för låga halter av bly, kadmium och kvicksilver kan ge skador på nervsystemet, benskörhet, ökad risk för frakturer samt hjärtkärlsjukdom. På uppdrag av Naturvårdsverket har vi genomfört en studie med syfte att kartlägga tidstrender för dessa metaller i blod hos barn i Landskrona. Vi har även analyserat antimon i urin.Mellan åren 2013 och 2019 togs det blodprov på cirka 100 unika barn per år. Åren 2017 och 2019 kompletterades provtagningen med ett urinprov för att mäta antimon. Halterna av bly i blod har sjunkit mellan 2013 och 2017 till 7,8 μg/L (geometriskt medelvärde) men inte ytterligare år 2019. Kadmiumhalten i blod var relativt konstant - runt 0,09 μg/L - under 2013-2019. Halterna av kvicksilver i blod sjönk 2015 och 2017 men ökade 2019 till 1,3 μg/L. Halterna av antimon i urin var låga - mestadels under detektionsgränsen 0,05 μg/L - både 2017 och 2019.Jämfört med andra delar av Europa är halten av bly i barnen från Landskrona ungefär lika hög men på en nivå som kan ge effekter på kognitiva funktioner. Halten av kadmium är låg i jämförelse men ändå på en nivå som kan tänkas leda till toxiska effekter på lång sikt. Kvicksilverhalten är jämförelsevis högre men inte på en nivå som kan förväntas ge toxiska effekter. De uppmätta halterna av antimon i urin är låga. Bidraget av antimon från barnens konsumtion av dryck från PET-flaskor är liten.Resultaten tyder på att minskningen av bly-halter i blod har avtagit, kadmium-halterna är oförändrade och att kvicksilver-halterna i blod eventuellt ökar. Fortsatt uppföljning av halterna av metallerna bly, kadmium och kvicksilver hos barn i Landskrona rekommenderas.
|
|
