SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Axelsson Anders) ;lar1:(esh)"

Sökning: WFRF:(Axelsson Anders) > Marie Cederschiöld högskola

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Carlsson, Nina, et al. (författare)
  • Det professionella och sociala stödets betydelse för symtom på förlängd sorg hos närstående till personersom avlidit till följd av hjärtstopp
  • 2022
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Bakgrund: Ett palliativt förhållningssätt omfattar uppföljning av närstående vilket ofta saknas vid plötsliga dödsfall. Närstående riskerar då att lämnas utan professionellt stöd med obesvarade frågor, vilket kan bidra till förlängd sorg.Syfte: Att utforska det professionella och sociala stödets betydelse för symtom på förlängd sorg hos närstående till personer som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp.Metod: Denna korrelerande observationsstudie baserades på en enkät till närstående sex och tolv månader efter dödsfallet. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor om de närstående, förlusten, och professionellt stöd, samt validerade skattningsskalor för att mäta förlängd sorg (PG-13) och socialt stöd (MSPSS). Data analyserades med regressionsanalyser.Resultat: Deltagarna (n=69) var i genomsnitt 61 år (37–71) och flertalet var kvinnor (67%). Vanligaste relationen till den avlidne var vuxna barn (52%) och efterlevande partner (36%). Vid sex månader skattade de närstående som hade ett professionellt stöd högre symtomnivåer av förlängd sorg än de utan professionellt stöd (B=10,28,p=0,001). Ett signifikant samband fanns även mellan högre socialt stöd och lägre självskattade symtom på förlängd sorg, oavsett om stödet kom från familj (B=-3,24, p=0,001), vänner (B=-2.43, p=0,020) eller andra betydelsefulla personer (B=-2,29, p=0,010). Vid tolv månader kvarstod endast sambandet till professionellt stöd (B=9,05, p=0,020). En majoritet skattade färre eller oförändrade symtom på förlängd sorg vid tolv månader jämfört med sex månader, men en betydande andel skattade högre symptomnivåer (33%).Betydelse: Sambandet mellan professionellt stöd och höga symtomnivåer av förlängd sorg visar på betydelsen av efterlevandestöd. Genom att stödja närstående i kommunikationen med familj och vänner kan det sociala stödet stärkas. För att understödja den närståendes sorgeprocess bör stöd erbjudas i både akut och palliativ kontext.
  •  
2.
  • Carlsson, Nina, 1979-, et al. (författare)
  • Grief reactions in relation to professional and social support among family members of persons who died from sudden cardiac arrest : A longitudinal survey study
  • 2022
  • Ingår i: Resuscitation Plus. - : Elsevier. - 2666-5204. ; 12
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: The loss of a close person from sudden cardiac arrest (CA) leaves family members at risk of developing grief reactions such as symp- toms of prolonged grief, anxiety, depression, and posttraumatic stress. The aim was to describe longitudinal variations in grief reactions and its asso- ciation with professional and social support among bereaved family members after a close person’s death from sudden CA.Methods: This longitudinal multimethod survey included 69 bereaved family members who completed a questionnaire 6 and 12-months after the CA, including the Prolonged Grief Disorder-13, Hospital Anxiety and Depression Scale, PTSD Checklist for DSM-5, and Multidimensional Scale of Perceived Social Support. Qualitative data were collected by open-ended questions. Quantitative data was analyzed using Wilcoxon signed-rank test and linear regression analysis while written comments were analyzed using qualitative content analysis.Results: The median age was 62 years, 67 % were women, and 38 % had been present during the resuscitation attempts. Using the cut-off scores at the 6- and 12-month assessments respectively, 14 % and 17 % reported symptoms of prolonged grief, 32 % and 26 % symptoms of anxiety, 14 % and 9 % depression, and 4 % and 1 % posttraumatic stress. Professional and social support at the 6-month assessment were significantly associ- ated with symptoms of prolonged grief, anxiety, depression, and/or posttraumatic stress at the 12-month assessments but could not predict any changes in the grief reactions.Conclusions: Family members’ grief reactions point to the importance of proactive and available support over time to meet family members’ needs.
  •  
3.
  • Carlsson, Nina, et al. (författare)
  • Losing a close person following death by sudden cardiac arrest : bereaved family members’ lived experiences
  • 2022
  • Ingår i: Death Studies. - : Taylor & Francis. - 0748-1187 .- 1091-7683. ; 46:5, s. 1139-1148
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The death of a close person has profound impact on people’s lives, and when death is sud- den there are no possibilities to prepare for the loss. The study aimed to illuminate mean- ings of losing a close person following sudden cardiac arrest. A qualitative interpretive design was used, and twelve bereaved family members were interviewed. The results show a transition from pending between life and sudden loss during resuscitation and proceeding with life after the sudden loss. These results of being in liminality illuminate the family members’ essential narration and the importance of compassionate care throughout this challenging transition.
  •  
4.
  • Carlsson, Nina, et al. (författare)
  • Symptoms of prolonged grief and self-reported health among bereaved family members of persons who died in sudden cardiac arrest
  • 2023
  • Ingår i: Omega. - : Sage Publications. - 0030-2228 .- 1541-3764. ; 87:1, s. 66-86
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Sudden cardiac arrest is common and is one of the leading causes of death in the western world, and the sudden loss following cardiac arrest may have a significant impact on bereaved family members’ health. Therefore, the aim of this study was to describe symptoms of prolonged grief and self-reported health among bereaved family members of persons who died from sudden cardiac arrest, with comparisons between spouses and non-spouses. This was a cross-sectional observation study with 108 adult family members who completed a questionnaire. A fifth of the family members reported prolonged grief, and problems with self-reported health were common, especially regarding anxiety. Spouses reported more problems with prolonged grief and self-reported health compared with non-spouses. The risk of these family members developing prolonged grief and health problems should be recognized, and professional support should be offered.
  •  
5.
  • Israelsson, Johan, et al. (författare)
  • Health status and psychological distress among in-hospital cardiac arrest survivors in relation to gender
  • 2017
  • Ingår i: Resuscitation. - : Elsevier. - 0300-9572 .- 1873-1570. ; 114, s. 27-33
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • AIM: To describe health status and psychological distress among in-hospital cardiac arrest (IHCA) survivors in relation to gender.METHODS: This national register study consists of data from follow-up registration of IHCA survivors 3-6 months post cardiac arrest (CA) in Sweden. A questionnaire was sent to the survivors, including measurements of health status (EQ-5D-5L) and psychological distress (HADS).RESULTS: Between 2013 and 2015, 594 IHCA survivors were included in the study. The median values for EQ-5D-5L index and EQ VAS among survivors were 0.78 (q1-q3=0.67-0.86) and 70 (q1-q3=50-80) respectively. The values were significantly lower (p<0.001) in women compared to men. In addition, women reported more problems than men in all dimensions of EQ-5D-5L, except self-care. A majority of the respondents reported no problems with anxiety (85.4%) and/or symptoms of depression (87.0%). Women reported significantly more problems with anxiety (p<0.001) and symptoms of depression (p<0.001) compared to men. Gender was significantly associated with poorer health status and more psychological distress. No interaction effects for gender and age were found.CONCLUSIONS: Although the majority of survivors reported acceptable health status and no psychological distress, a substantial proportion reported severe problems. Women reported worse health status and more psychological distress compared to men. Therefore, a higher proportion of women may be in need of support. Health care professionals should make efforts to identify health problems among survivors and offer individualised support when needed.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy