| 1. |
- Axelsson, Thom
(författare)
-
AI som specialpedagogens bästa vän? : Skolans digitalisering, AI och lärarrollen
- 2023
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788 .- 2001-3345.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det råder delade meningar om digitaliseringen och AI:s allt större utrymme iskolan. Inte sällan leder det till en tämligen polariserad debatt där mänskligavärden ställs mot ekonomiska. I föreliggande artikel problematiseras detta utrymme med utgångspunkt i specialpedagogik, kopplat till tre övergripande teman:digitalisering, AI och maskininlärning och lärarrollen. De frågor som artikeln merspecifikt kretsar kring är: Vilka problem finns det med externa aktörer och enökad digitalisering inom det specialpedagogiska fältet? Vad händer med denspecialpedagogiska professionen i en skola som alltmer präglas av AI? Det är enexplorativ studie som tar sin utgångspunkt i ett Foucault-inspirerat angreppssättför att analysera de konsekvenser som AIed har inom utbildningsområdet.Materialet består av intervjuer, tidningsartiklar, inslag från SvT och företagenshemsidor och rapporter. Resultaten pekar mot att EdTech-industrin får konsekvenser för lärarrollen, inte minst i samband med den specialpedagogiskaprofessionen. I många avseenden är det oklart vem – skolan, forskningen ellerföretagen – som styr vad som händer på såväl policynivå som i det individuellaklassrummet och för den enskilda individen. Det väcker i sin tur en rad frågorkring AI och etik.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Axelsson, Thom
(författare)
-
Att konstruera begåvning - debatten om IQ
- 2012
-
Ingår i: Educare. - : Malmö högskola, Lärande och Samhälle. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :1, s. 7-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Throughout the 20th century, the nature of intelligence has been a hot topic and an intensely debated issue. It is the measuring and testing of intelligence, in particular, that has aroused the strongest reactions from defenders and protesters alike. The discussion on intelligence tests have frequently revolved around questions such as whether these tests will lead to an increased social mobility and liberation or, on the contrary, to exclusion and discrimination of certain groups. The focus of the present article, however, is not the consequences of intelligence testing but rather the debate concerning the testing within the research community. This debate is approached from three different perspectives: a historical perspective, a psychological perspective, and a perspective allowed for by discourse analysis. Having done this, I discuss one other tentative way of dealing with intelligence testing that does not necessarily have to involve narratives of liberation or of oppression. This is done with the help of Michel Foucault’s concept ‘governmentality’.
|
|
| 4. |
- Axelsson, Thom
(författare)
-
Att lära sig välfärdsstatens normer
- 2010
-
Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning - Om barndom, utbildning och styrning. - : Malmö högskola. ; , s. 43-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den svenska skolan har det under senare år blivit allt vanligare att eleverna får utvärdera sig själva. Denna utvärdering, som inte sällan sker med hjälp av föräldrar och lärare, mynnar ofta ut i mål som: ”att mungiporna ska vara uppe”, ”att inte ha en tråkig inställning”, ”att jobba på att bli en bättre kompis”, ”att vara trevlig mot alla” och ”att vara sig själv”. Denna, med Åsa Bartholdssons ord, vänliga maktutövning kan analyseras i termer av styrning (Bartholdsson 2008; se även Vallberg Roth 2009). Hur de framtida medborgarna ska styras i önskvärd riktning är ett problem som de flesta samhälle har att ta ställning till. Över tid har denna styrning tagit olika former och präglats av olika rationaliteter. Under de senaste två hundra åren, i samband med demokratins framväxt, har samhällena i väst fått en liberal styrningsform. Det är en styrningsform som inte ska blandas ihop med liberalism som en politisk filosofi eller som en samhällstyp. Istället ska det ses som en formel för maktutövning, en styrningsrationalitet, där styrningen flyttar fokus från stat till samhälle. Ett annat sätt att uttrycka det är att gränsen mellan stat, ofta förknippat med tvång, och samhälle, ofta förknippat med frivillighet, har blev allt mer otydlig. Staten har blivit en institution inom samhället som likt andra institutioner kan användas som styrmedel (Nilsson 2008:131–134; Rose 1995a:41). Demokratins genombrott beredde vägen för en rad olika sociala reformer, dessa var emellertid inte villkorslösa. Detta ställde samtidigt nya krav på medborgaren. Det var först under 1800- och 1900-talet som statens makt – via olika institutioner – blev grundmurad. I detta arbete var folkskolan liksom värnplikten en viktig kugge för att skapa enhet. Genom dessa fick folket – främst då samhällets oroshärdar: fattiga barn och unga män – en klar föreställning om sin nationella tillhörighet. Utan detta hade det varit omöjligt att genomföra den typ av demokrati som skedde i början av 1900-talet (Liedman 2003:422). Den liberala styrningskonsten fungerade bäst i demokratisk tappning. Maktens spridning krävde en befolkning fostrad i ett demokratiskt tankesätt, inte minst behövdes det för att motivera de fattiga att tänka och handla långsiktigt och moraliskt (Cruikshank 1999:49). I det här kapitlet diskuteras den liberala styrningsformen, i en svensk kontext under den tidigare halvan av 1900-talet. Diskussionen kommer att föras i relation till tre centrala områden: den tidiga välfärdsstaten, skolan och expertens ökade inflytande i formandet av den framtida medborgaren. Men först något mer om själva styrningsbegreppet.
|
|
| 5. |
- Axelsson, Thom
(författare)
-
Att vilja och välja rätt - att konstruera produktiva medborgare
- 2008
-
Ingår i: Locus. - 1100-3197. ; 20:1/08, s. 4-19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För ungefär hundra år sedan fanns en livlig diskussion kring samma rättigheter till utbildning för alla. Kraven ökade på en gemensam bottenskola. En sådan skulle göra det möjligt att nå samhällets topp oavsett social bakgrund. Utbildningsmeriter skulle väga högre än att komma från "rätt" landsända. Men hade verkligen alla kapacitet att tillgodogöra sig undervisningen? Och kunde man låta unga välja livsväg på egen hand? Artikelns centrala frågor är hundra år gamla, och trots det oerhört aktuella.
|
|
| 6. |
- Axelsson, Thom, et al.
(författare)
-
Barndomens historiska framväxt
- 2017
-
Ingår i: Utbildningsvetenskap för förskolan [Andra utgåvan]. - : Natur & Kultur. - 9789127818767 ; , s. 43-63
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Axelsson, Thom, et al.
(författare)
-
Barndomens historiska framväxt
- 2010
-
Ingår i: Utbildningsvetenskap för förskolan. - : Natur & Kultur. - 9789127121119 ; , s. 39-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Axelsson, Thom
(författare)
-
Bemanningsföretagens intåg i skolan : Skola, marknadisering och hyrlärare
- 2021
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 30:2, s. 85-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Temp agencies’ steady incursion into education staffing: School, marketing, and supply teachers. Many schools have become dependent on staffing agencies to meet temporary staff needs. Supply teaching staff hired via these agencies have become important for schools’ activities and budgets, attracting extensive criticism. The teachers’ unions have been harsh critics of the staffing industry’s burgeoning role in education. The staffing agencies themselves believe that they can complement and help schools. This article presents an exploratory study of schools’ external staffing, seeking to better understand the phenomenon in relation to school marketing. Drawing on interviews and textual analysis, and using a genealogical approach, the article addresses questions such as: What types of problems and opportunities arise in connection with the external sourcing of school staff? The results identify divided opinions about whether these staffing agencies are cost-effective, and about the extent to which they advance or impede pedagogical development, competence, and security in schools.
|
|
