| 1. |
- Nyberg, Lars, et al.
(författare)
-
Memory aging and brain maintenance
- 2012
-
Ingår i: Trends in cognitive sciences. - : Elsevier BV. - 1364-6613 .- 1879-307X. ; 16:5, s. 292-305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Episodic memory and working memory decline with advancing age. Nevertheless, large-scale population-based studies document well-preserved memory functioning in some older individuals. The influential 'reserve' notion holds that individual differences in brain characteristics or in the manner people process tasks allow some individuals to cope better than others with brain pathology and hence show preserved memory performance. Here, we discuss a complementary concept, that of brain maintenance (or relative lack of brain pathology), and argue that it constitutes the primary determinant of successful memory aging. We discuss evidence for brain maintenance at different levels: cellular, neurochemical, gray- and white-matter integrity, and systems-level activation patterns. Various genetic and lifestyle factors support brain maintenance in aging and interventions may be designed to promote maintenance of brain structure and function in late life.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bäckman, Therese, 1981, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods – Ett förslag till nollvision
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Säkra transporter av farligt gods på väg och järnväg är en synnerligen komplex aktivitet i skärningen mellan juridik, teknologi, logistik, ekonomi, organisation, och individ. Graden av komplexitet ökar med frågor om styrning, säkerhet, miljöhänsyn, hållbarhet, fysisk planering, och konkurrens. Planering av forskningsarbetet, datainsamling och analys har skett i en tvärvetenskaplig kontext där forskare från juridik, logistik, informatik, och miljövetenskap deltagit. Exempel på frågeställningar som har studerats inom ramen för projektet är säkerhetsrådgivarens roll och funktion, problem och brister i transportkedjan, vilka aktörer som är involverade i transportkedjan och hur trafikpolisen utför sina operativa kontroller av transport av farligt gods. Vidare har projektet resulterat i nya forskningsfrågor att undersöka och analysera i framtiden. Det handlar bl.a. om hur våra urbana miljöer ska kunna utvecklas och möta utmaningar kopplade till transport av farligt gods. Detta presenteras närmare i ”case Älvstaden”. Studierna av regelverken som styr transporter av farligt gods, logistiska begrepp och principer som bidrar till ökad precision avseende en nomenklatur, och transportkedjan som informationsmiljö, utgör exempel som är mer teoretiskt grundade i de olika disciplinerna. På en övergripande nivå är detta ett viktigt komplement till de empiriska avsnitten och en förutsättning för att kunna tydliggöra komplexiteten i projektet. Denna kortare rapport återger viktiga resultat i projektet, och den utgör sammanfattning av en längre slutrapport som publiceras hos MSB hösten 2021. I den längre rapporten, Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan, återfinns nulägesbeskrivningar med tillhörande publikationer som utgör ett mer samlat resultat av projektmedlemmarnas ansträngningar. För att nå målbilden om säkra transporter samlas de viktigaste resultaten från projektet i en lista med åtgärdsförslag. Dessa förslag omfattar områden som vi anser har särskilt god potential för utveckling och ett urval av sådana åtgärdsförslag finns med i denna slutrapport.
|
|
| 4. |
- Bäckman, Therese, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods – Ett förslag till nollvision : Sammanfattning från ett forskningsprojekt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Säkra transporter av farligt gods på väg och järnväg är en synnerligen komplex aktivitet i skärningen mellan juridik, teknologi, logistik, ekonomi, organisation, och individ. Graden av komplexitet ökar med frågor om styrning, säkerhet, miljöhänsyn, hållbarhet, fysisk planering, och konkurrens. Planering av forskningsarbetet, datainsamling och analys har skett i en tvärvetenskaplig kontext där forskare från juridik, logistik, informatik, och miljövetenskap deltagit. Exempel på frågeställningar som har studerats inom ramen för projektet är säkerhetsrådgivarens roll och funktion, problem och brister i transportkedjan, vilka aktörer som är involverade i transportkedjan och hur trafikpolisen utför sina operativa kontroller av transport av farligt gods. Vidare har projektet resulterat i nya forskningsfrågor att undersöka och analysera i framtiden. Det handlar bl.a. om hur våra urbana miljöer ska kunna utvecklas och möta utmaningar kopplade till transport av farligt gods. Detta presenteras närmare i ”case Älvstaden”. Studierna av regelverken som styr transporter av farligt gods, logistiska begrepp och principer som bidrar till ökad precision avseende en nomenklatur, och transportkedjan som informationsmiljö, utgör exempel som är mer teoretiskt grundade i de olika disciplinerna. På en övergripande nivå är detta ett viktigt komplement till de empiriska avsnitten och en förutsättning för att kunna tydliggöra komplexiteten i projektet. Denna kortare rapport återger viktiga resultat i projektet, och den utgör sammanfattning av en längre slutrapport som publiceras hos MSB hösten 2021. I den längre rapporten, Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan, återfinns nulägesbeskrivningar med tillhörande publikationer som utgör ett mer samlat resultat av projektmedlemmarnas ansträngningar. För att nå målbilden om säkra transporter samlas de viktigaste resultaten från projektet i en lista med åtgärdsförslag. Dessa förslag omfattar områden som vi anser har särskilt god potential för utveckling och ett urval av sådana åtgärdsförslag finns med i denna slutrapport.
|
|
| 5. |
- Bäckman, Therese, 1981, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan : Safer transport of dangerous goods by information management and collaboration
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Farligt gods kan definieras som de ämnen och föremål som kan orsaka skada på människor, miljö och egendom om de inte hanteras på rätt sätt under transport. I förhållande till den mängd farligt gods som transporteras i Sverige inträffar förhållandevis få allvarliga olyckor. Däremot inträffar en incident med farligt gods nästan varannan dag i Sverige. Syftet med projektet är att bidra till att transporter av farligt gods kan genomföras på ett så säkert, men ändå ändamålsenligt, sätt som möjligt. Utgångspunkten är att identifiera styrkor och svagheter längs transportkedjan för att olyckor med transport av farligt gods ska kunna undvikas. Inom projektet har information och kunskap samlats in direkt från privata och offentliga aktörer i transportkedjan eller med koppling till kedjan. Detta har skett genom intervjuer, möten, fältstudier, studiebesök, workshops och konferenser samt indirekt genom bland annat litteraturgenomgångar, studier av media och regelanalyser med stöd av juridisk metod. Undersökningarna har, förutom denna rapport, resulterat i ett flertal publikationer, såsom exempelvis vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag samt olika typer av presentationer. Den kanske viktigaste kunskapsspridningen har dock skett genom en nära dialog med avnämare och genom ett ömsesidigt lärande. I denna rapport återges viktiga resultat från projektet. I kap. 2-7 återfinns en nulägesbeskrivning med tillhörande publikationer som utgör ett samlat resultat av undersökningarna som utförts under projektets gång. Nulägesbeskrivningen omfattar en beskrivning och analys av följande: • transportkedjan vid transport av farligt gods (kap. 2) • transportkedjan som en informationsmiljö (kap. 3) • regelverken rörande transport av farligt gods (kap. 4) • säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods (kap. 5) • tillsyn för säkrare transporter av farligt gods (kap. 6) • problem och brister i transportkedjan (kap. 7) Kapitlen utgör ett underlag för att kunna formulera de åtgärdsförslag som presenteras i kap. 8. I det avslutande kap. 9 ges en utblick mot framtidens utmaningar. Det ska poängteras att det inte finns ett enda specifikt problem inom området för transport av farligt gods, utan det föreligger flera olika problem. Dessa problem kan enskilt eller i samverkan med varandra leda till risker som påverkar säkerheten negativt vid transport av farligt gods. Det är därför viktigt att riskerna minimeras, till fördel för ökad säkerhet. Det finns dock inte en enda lösning eftersom området är komplext med många aktörer och omfattande och detaljerade regelverk. Vi presenterar åtta åtgärdsområden som vi menar är särskilt viktiga och introducerar en målbild som består av en nollvision för olyckor, incidenter och tillbud vid transport av farligt gods. Nollvisionen preciseras i kap. 8. De aktuella åtgärdsområdena presenteras i kap. 8 och utgörs av: • Ökad medvetenhet • Ändamålsenliga regelverk • Rätt kompetens • Stärkt säkerhetsrådgivarroll • Informationstillgång • IT-system med samverkansförmåga • Synliggörande av dolt farligt gods • Effektiv tillsyn och kännbara konsekvenser Åtgärdsområdena innehåller en tillhörande problematisering för att sätta området i sitt sammanhang. Varje åtgärdsområde omfattar även en delvision som visar på vad just det området kan bidra med för att nå nollvisionen som framförs i projektet. Vidare ges exempel på konkreta åtgärdsförslag som har kunnat identifieras genom forskningen i projektet. Dessa åtgärdsförslag har särskilt god potential att kunna bidra till säkrare transporter av farligt gods.
|
|
| 6. |
- Bäckman, Therese, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan : Slutrapport från ett forskningsprojekt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Farligt gods kan definieras som de ämnen och föremål som kan orsaka skada på människor, miljö och egendom om de inte hanteras på rätt sätt under transport. I förhållande till den mängd farligt gods som transporteras i Sverige inträffar förhållandevis få allvarliga olyckor. Däremot inträffar en incident med farligt gods nästan varannan dag i Sverige. Syftet med projektet är att bidra till att transporter av farligt gods kan genomföras på ett så säkert, men ändå ändamålsenligt, sätt som möjligt. Utgångspunkten är att identifiera styrkor och svagheter längs transportkedjan för att olyckor med transport av farligt gods ska kunna undvikas. Inom projektet har information och kunskap samlats in direkt från privata och offentliga aktörer i transportkedjan eller med koppling till kedjan. Detta har skett genom intervjuer, möten, fältstudier, studiebesök, workshops och konferenser samt indirekt genom bland annat litteraturgenomgångar, studier av media och regelanalyser med stöd av juridisk metod. Undersökningarna har, förutom denna rapport, resulterat i ett flertal publikationer, såsom exempelvis vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag samt olika typer av presentationer. Den kanske viktigaste kunskapsspridningen har dock skett genom en nära dialog med avnämare och genom ett ömsesidigt lärande. I denna rapport återges viktiga resultat från projektet. I kap. 2-7 återfinns en nulägesbeskrivning med tillhörande publikationer som utgör ett samlat resultat av undersökningarna som utförts under projektets gång. Nulägesbeskrivningen omfattar en beskrivning och analys av följande: • transportkedjan vid transport av farligt gods (kap. 2) • transportkedjan som en informationsmiljö (kap. 3) • regelverken rörande transport av farligt gods (kap. 4) • säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods (kap. 5) • tillsyn för säkrare transporter av farligt gods (kap. 6) • problem och brister i transportkedjan (kap. 7) Kapitlen utgör ett underlag för att kunna formulera de åtgärdsförslag som presenteras i kap. 8. I det avslutande kap. 9 ges en utblick mot framtidens utmaningar. Det ska poängteras att det inte finns ett enda specifikt problem inom området för transport av farligt gods, utan det föreligger flera olika problem. Dessa problem kan enskilt eller i samverkan med varandra leda till risker som påverkar säkerheten negativt vid transport av farligt gods. Det är därför viktigt att riskerna minimeras, till fördel för ökad säkerhet. Det finns dock inte en enda lösning eftersom området är komplext med många aktörer och omfattande och detaljerade regelverk. Vi presenterar åtta åtgärdsområden som vi menar är särskilt viktiga och introducerar en målbild som består av en nollvision för olyckor, incidenter och tillbud vid transport av farligt gods. Nollvisionen preciseras i kap. 8. De aktuella åtgärdsområdena presenteras i kap. 8 och utgörs av: • Ökad medvetenhet • Ändamålsenliga regelverk • Rätt kompetens • Stärkt säkerhetsrådgivarroll • Informationstillgång • IT-system med samverkansförmåga • Synliggörande av dolt farligt gods • Effektiv tillsyn och kännbara konsekvenser Åtgärdsområdena innehåller en tillhörande problematisering för att sätta området i sitt sammanhang. Varje åtgärdsområde omfattar även en delvision som visar på vad just det området kan bidra med för att nå nollvisionen som framförs i projektet. Vidare ges exempel på konkreta åtgärdsförslag som har kunnat identifieras genom forskningen i projektet. Dessa åtgärdsförslag har särskilt god potential att kunna bidra till säkrare transporter av farligt gods.
|
|
