| 1. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(författare)
-
Läsbarhet av vägskyltar i form av LED-skylt : färgkombination och fontstorlekens betydelse för läsbarheten
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Läsbarheten av vägskyltar har studerats och då i LED-format. Avsikten med studien var att studera effekten av färgkombination, fontstorlek och ljusbetingelser för läsbarheten av en LED-skylt. 101 studenter deltog i studien, där 32 var män och 69 var kvinnor. Deras ålder varierade mellan 18–66 år. Valet av försökspersoner påverkades av studiens syfte, det vill säga det var inte intressant att studera vare sig skillnader mellan olika kön, ålder eller synförmåga. En statistisk analys genomfördes för att studera hur läsbarhetsavstånden varierade som en effekt av färgkombination, fontstorlek och ljusförhållanden. Vidare uppmättes belysningsstyrkan vid de datainsamlingstillfällen som genomfördes. Läsbarhetsavstånden undersöktes både i dagsljus och i mörker. Resultaten av studien visar att färgkombinationen på skylten påverkar dess läsbarhet. Skyltar med vit text på blå, brun eller grön bakgrund kunde avläsas vid längre avstånd än skyltar med svart text på vit eller orange bakgrund. Fontstorleken är också av betydelse för läsbarheten och varje ökning i fontstorlek ger en signifikant skillnad i avstånd som skylten kan avläsas på där skylten med den största fontstorleken (300 mm) avläses från längst avstånd. Skyltarna avläses även vid längre avstånd i dagsljus jämfört med mörker. Läsbarheten av skylten med den minsta fontstorleken 200 millimeter ändras dock inte signifikant vid dagsljus jämfört med mörker. Dessa entydiga resultat påvisar att samtliga variabler som studerats har betydelse för läsbarheten. Det ska dock tilläggas att försöksdeltagarna stod stilla vid de tillfällen som de avläste skyltarna och hade fri sikt till skylten.
|
|
| 2. |
- Bagdadi, Omar, 1974-, et al.
(författare)
-
Dynamiska farthinder : en litteraturstudie
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att motverka de negativa konsekvenserna av solida farthinder, speciellt väggupp, har alternativa farthinder börjat komma, om än i begränsad omfattning. Ett alternativt farthinder kan vara utformat på olika sätt och vara antingen passivt dynamiskt eller aktivt dynamiskt. Passivt dynamiska farthinder är utformade så att tunga fordon kan passera nästan obemärkt med litet obehag medan vanliga bilister upplever liknande obehag som vid solida hinder och tvingas sänka hastigheten ordentligt. Aktivt dynamiska farthinder är däremot konstruerade så att det ska gå att hålla ett högt trafikflöde på en vägsträcka i jämn hastighet. Farthindret kräver inte att vare sig bilister eller tunga fordon saktar in under den tillåtna hastigheten för att passera obehindrat. De slutsatser som denna studie kan göra är att både passivt dynamiska och aktivt dynamiska farthinder är intressanta och kan till viss utsträckning ersätta och komplettera befintliga traditionella solida farthinder. Det är dock viktigt att påpeka att man bör vara tydlig med syftet och vilka effekter man vill åstadkomma i och med installationen av farthindret.
|
|
| 3. |
- Bagdadi, Omar, 1974-, et al.
(författare)
-
Fyrhjulingars köregenskaper och förarnas kunskap om dessa egenskaper
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att köra fyrhjuling skiljer sig på många sätt ifrån att köra bil och det är inte alltid som föraren är medveten om svårigheterna att behålla kontrollen över ett fordon som man inte är utbildad och tränad att köra. En av de stora skillnaderna mot att köra bil är att en fyrhjuling har en mer eller mindre tendens att välta vid skarpa svängar. Syftet med studien är att jämföra både statiska fordonsegenskaper och dynamiska köregenskaper hos motorcykelregistrerade fyrhjulingar av olika modeller för att identifiera eventuella svårigheter som kan uppstå då fyrhjulingar framförs i vägtrafik. Syftet är vidare att studera hur förarnas körstil påverkar fyrhjulingarnas dynamiska köregenskaper samt kartlägga förarnas kunskap om köregenskaperna.Studien består av tre delar där de två första handlar om fyrhjulingens köregenskaper som studerades genom att utföra en serie statiska och dynamiska tester på fordonen. De statiska testerna bestod av att mäta vid vilken vinkel som fordonen välter åt sidorna med hjälp av ett hydrauliskt tiltbord. De dynamiska testerna bestod av att utföra en serie körningar på olika testbanor för att studera hur fyrhjulingarna betedde sig i olika situationer. Den tredje delen handlade om hur kunskapsläget ser ut hos de som har behörighet att köra fyrhjuling. Den frågeställningen besvarades med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personer med olika erfarenhet av fyrhjulingskörning samt olika körkortsbehörighet.Resultaten av de statiska testerna visade att fyrhjulingars vältningsbenägenhet påverkas mycket av om det sitter en person på eller ej. Detta beror på att föraren påverkar ekipagets tyngdpunkt förhållandevis mycket eftersom fyrhjulingar är relativt sett lätta fordon. Resultaten från de dynamiska testerna bekräftar att vältrisken med fyrhjulingar är påverkningsbar av föraren så till vida att en mer aktiv körstil ökar chansen att klara en viss manöver jämfört med en passiv körstil. Fokusgruppsintervjuerna som genomfördes visar att de flesta personer som intervjuades anser att man behöver använda en aktiv körstil för att köra säkert men också att det saknas erforderlig utbildning i den befintliga körkortsutbildningen för B-behörighet som ger behörighet att framföra en mc-registrerad fyrhjuling på väg.
|
|
| 4. |
- Jacobson, Bengt, et al.
(författare)
-
An open assessment tool for standardized performance measures of long combination vehicles
- 2024
-
Ingår i: Technology Convergence 2023. - : International Forum for Heavy Vehicle Transport & Technology; The International Society for Weigh-In-Motion.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Long Combination Vehicles (LCV) are transport efficient. However, allowing any combination of, individually legal, loaded vehicle units which when connected become LCV, can lead to traffic risks. Therefore, ways to assess LCVs are developed. The paper proposes an open tool which can assess a certain LCV for a certain load distribution. The tool could be a base for a digital service for such assessment. The assessment is done with Performance-Based Standards (PBS). PBS measures, computed through dynamic models and simulations, can be compared to numerical requirements. The vehicle parameters are selected to be as easy as possible to find values on, e.g., from available data in a vehicle unit registry. Also, the loading is defined by giving the static vertical force for each axle and the load height for each vehicle unit. A PBS based assessment method, as opposed to simply prescribing certain vehicle design parameters, would encourage novel combination vehicle designs. That would continuously drive the development towards even better transport efficiency, including energy efficiency.
|
|
| 5. |
- Kharrazi, Sogol, 1980-, et al.
(författare)
-
A review of more than a decade of research and field tests on longer vehicle combinations in Sweden that supported road approval
- 2024
-
Ingår i: Technology Convergence 2023. - : International Forum for Heavy Vehicle Transport & Technology; The International Society for Weigh-In-Motion.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For more than a decade, Longer Vehicle Combinations (LVCs) have been tested in Sweden on roads and test tracks and studied in simulations. Based on the outcomes of this research, the government in Sweden has decided to open part of the road network for LVCs with a length up to 34.5 m. Necessary regulatory framework should be in place before this change can be applied. Thus, the LVCs are not expected on the roads before winter 2023-2024. This article reviews outcomes of the extensive research which has been performed on High Capacity Transport (HCT) to support introduction of LVCs in Sweden. Summary of studies on various aspects of HCT, such as regulation, safety, maneuverability, electrification, and emissions, are presented.
|
|
| 6. |
- Patten, Christopher, 1968-, et al.
(författare)
-
Syns jag bättre med en gul plexiglasskiva framför strålkastaren? : en studie om motorcyklisters synbarhet i trafiken
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ungefär hälften av de motorcyklister som dödas eller skadas allvarligt gör det i interaktion med andra motorfordon; exempelvis i korsnings-, mötes- eller upphinnandeolyckor. En bidragande orsak till detta kan vara andra trafikanters svårighet att över huvud taget upptäcka motorcyklister och därefter korrekt bedöma deras position och hastighet. Målet med projektet var därför att undersöka om det är möjligt att öka motorcyklisters iögonfallandehet i trafiken genom att använda en särskild gul plexiglasskiva (s.k. gult glas) framför motorcykelns halvljus. Projektet bestod av fyra studier: 1) en fältstudie, 2) en laboratoriestudie, 3) en intervjustudie och 4) en enkätstudie. Resultaten från fält- och laboratoriestudien tyder på att maximal iögonfallandehet åstadkoms då gult och vitt ljus kombineras (allra bäst synbarhet uppnåddes då en gul kåpa kombinerades med vitt halvljus på samma motorcykel). Resultaten från både intervju- och enkätstudien visar att motorcyklisterna som kör med gult glas upplever att deras egen synbarhet ökat genom att de upptäcks tidigare av både andra motorcyklister och av bilister samtidigt som de upptäcks lättare i en rad olika trafikmiljöer och ljusförhållanden vilket även har bidragit till att deras känsla av trygghet ökat. Syns motorcyklister bättre med gult glas? Resultaten i rapporten tyder på att svaret är ja, i vissa situationer. Resultaten tyder på att motorcyklister med gult glas framträder bättre i mängden av vita ljuskällor i trafiken. Man måste dock beakta att studierna i denna rapport inte undersökt alla olika trafiksituationer, väderlekssituationer och ljusförhållanden vilket innebär att resultaten inte kan generaliseras till alla situationer.
|
|
