| 1. |
- Ahlgren, Karin, et al.
(författare)
-
De stora restaureringarna : Från Uppsala domkyrka till Skokloster
- 2004
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- De stora restaureringarna har varit årets tema. Genom att dokumentera och analysera teori och praktik i några av 1800- och 1900-talets största restaureringar - från genomgripande stilrestaureringar till ett mer återhållsamt och tekniskt skonsamt synsätt. Därmed får vi också ett bättre underlag även för dagens ställningstagande.Föremål för våra studier är Uppsala domkyrka, Gripsholms slott, Vreta klosterkyrka, Gustav 11I:s paviljong i Haga, Kungapalatset i Vadstena och Skoklosters slott. Vi hoppas att denna utställning skall bidra till en kritisk hållning och en ökad kunskap om restaureringskonsten, som kvalificerad yrkesuppgift, tidsspegel för historiesyn och som gestaltningsideal.
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Ylva, et al.
(författare)
-
Ulriksdals slott under 350 år
- 1995
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Studierna har utgått från Ulriksdals slott, uppfört av Jacob De la Gardie för 350 år sedan. Som kungligt slott har Ulriksdal genomgått ombyggnader under 1600 - och 1700-talet, men präglas idag mest av Karl XVs omfattande omdaning på 1850-talet och Gustav VI Adolfs lika genomgripande förändringar på 1920-talet.Slottet har bjudit på rika studiemöjligheter av stilideal, planlösning, interiörgestaltning, snickerikultur och stormtekniska system från hela 350-årsperioden. Genom noggranna uppmätningar och inventeringar på plats kopplade till arkivstudier har slottets komplicerade förändringshistoria kunnat analyseras,
|
|
| 3. |
- Björklund, Patrik, et al.
(författare)
-
Västerås slott : Slott och borgar
- 2000
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En majoritet av dagens byggnadsuppgifter gäller att hantera det redan byggda. När vi står inför situationen att restaurera en befintlig byggnad är det viktigt att förstå olika tidsperioders stilideal liksom byggnadsteknik och material. Först då kan vi göra en väl avvägd analys, som tar tillvara och utvecklar de kvaliteter som byggnaderna själva besitter. Därför är utbildningen upplagd som ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier, exkursioner och en för året vald studieuppgift.Slott och borgar har varit läsårets tema. Vi har valt att arbeta med Västerås och Örebro slott - två ganska bortglömda Vasaslott som är väl värda att lyfta fram. Särskilt har vi studerat de senaste 300 årens förändringar, som inte tidigare ägnats lika stora forskarmöda som medelitden och Vasatiden. I dessa två exempel finns en provkarta på estetiska, praktiska och tekniska ingrepp från Carl Hårlemans tid och fram till idag.Studierna har således omfattat både gestaltning, funktion och byggnadsteknik. Avsikten är att visa på kvaliteter i de omvandlingar och restaureringar som skett, men också att peka på problem och analysera olika möjligheter inför framtiden. Arbetet har skett i samarbete med Statens fastighetsverk och är tänkt att utgöra ett underlag till vårdprogram och framtida restaureringsinsatser.
|
|
| 4. |
- Bonnier, Gaga, et al.
(författare)
-
Inclusive India - Re:Pune
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The historie core of Pune is seriously neglected, despite its rich cultural-historical values and evidence of the city's past for future generations. These assets are not taken inta consideration in development plans for the city. Besides the national monument of Shaniwar Wada, INTACH has identified around 200 more buildings on its heritage list. These vary from temples, to private residences and public buildings to bridges. Apart from this, INTACH also has identified heritage precincts -areas with a particular distinct character -either architectural or due to the nature of the activities which take place there. Of this list, more than a hundred buildings have found a place on the heritage list adopted by the Pune Municipal Corporation (PMC).
|
|
| 5. |
- Bonnier, Gaga, et al.
(författare)
-
Kirunas Framtid - Kan man flytta en stad? : restaureringskonst på sin spets
- 2010
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ar 2004 konstaterade gruvbolaget LKAB att en på världsmarknaden ökad efterfrågan på järnmalm innebär att marken ovanför brytningsområdet i Kiruna spricker i takt med att malmen bryts. Detta deformationsområde kommer att omfatta större delen av den gamla staden inklusive kyrkan och stadshuset. Osäkerheten är stor om hur man skall gå till väga och de konkreta frågorna är ännu obesvarade. Diskussionen handlar om vart man skall flytta och den pendlar mellan ytterligheterna att helt avstå från det gamla och bygga helt nytt eller skapa ett nytt område med de gamla husen musealt återuppbyggda i ett landskapssammanhang som så långt möjligt påminner om det gamla. Den avgörande frågan är, menar vi, hur staden och dess invånare kan behålla sin identitet och sitt minne - framtiden för kulturmiljön i vidaste bemärkelse.Omvandlingen och den successiva flytten av Kirunas centrala delar är en av de riktigt stora samhällsbyggnads- och bevarandefrågorna i vår samtid, en samhällsförändring med global räckvidd - restaureringskonst på sin spets.
|
|
| 6. |
-
Från Myrstedts matthörna till Wenner-Gren Center : Affärs- och kontorshus 1902-1961
- 2002
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Affärs- och kontorshus har varit årets tema. Det handlar om införandet av nya material som gjutjärn och stål, armerad betongoch glas. Det handlar ocksåom ny installationsteknik och förändrade organisationsmodeller, liksom utvecklingen av ny arkitektur. Vi vill genomstudienvisa på de historiska värdena, men också bevarandeproblematiken hos denna kategori byggnader med ett fortsatt hårt förändringstryck. Vi har studerat fembyggnader i Stockholm. Dessa är Sundsvallsbanken ritad av G Wickman 1900-1902, Myrstedt & Stern ritad av E Stenhammar 1908-09, Nordiska Kompanietritat av F Boberg1912-1915, Affärshuset Centrum ritat av C Johansson 1929-31 och Wenner-Gren Center ritat av S Lindbström 1959-61. Men vi belyser också särskilt frågor som stål- och betongbyggande, installationer och material, kontorsrum, bankhallar och glastäckta rum. Ett särskilt stipendieprojekt har ägnats åt curtain-wall fasader, med exempel från USA.
|
|
| 7. |
- Lindahl, Göran, et al.
(författare)
-
Centrala Jönköping : Den Nordiska Trästaden
- 1972
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Konsthögskolans Arkitektur skola har under studieåret 1971-72 behandlat förnyelseproblemen i centrala Jönköping. Huvudvikten har lagts vid de problem som uppstått vid över gången från 60-talets överhettade konjunktur till 70-talets mera dämpade. I denna situation framstår det som naturligt att begränsa eller hejda den omdaningsprocess i Jönköpings centrala delar, som i så hög grad varit ett uttryck för de expansiva årens förväntningar. Denna typ av restriktiv planering förutsätter en mycket detaljerad kunskap om den befintliga bebyggelsen och dess utnyttjande. Föreliggande arbete bygger således på inventeringar, genomförda på platsen, och på tillgängligt utredningsmaterial som förmedlats av kommunens tjänstemän. Studierna har koncentrerats till två områden i staden, som representerar var sitt skede i Jönköpings byggnadshistoria, och som också bedömts möjliga att bevara.
|
|
| 8. |
- Lindahl, Göran, et al.
(författare)
-
Stavanger : Innerstaden - Utvecklingshistoria och Utvecklingsmöjligheter
- 1972
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Föreliggande arbete bör inte uppfattas som något slags generalplan eller dispositionsplan utan snarare som en presentation av ett synsätt, som konkretiserats på ett antal fritt valda områden. Framställningen har två tyngdpunkter. Stort intresse har ägnats det historiska perspektivet. Syftet har varit att besvara frågan: Varför ser Stavanger ut som det gör? Varför skiljer sig denna stad så mycket från jämförbara orter i Sverige? De svar som ges för över till bokens huvudtema, frågan hur den befintliga bebyggelsen skall användas i framtiden. Bakom ligger en grundsyn som uppfattar rivning och nybyggande som åtgärder i sista hand, underhåll, upprustning och ombyggnad som det normala, något som kan sträckas ut generation eftel" generation.
|
|
