| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahnström, Johan, et al.
(författare)
-
Farmers' Interest in Nature and Its Relation to Biodiversity in Arable Fields
- 2013
-
Ingår i: International Journal of Ecology. - : Hindawi Publishing Corporation. - 1687-9708 .- 1687-9716.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biodiversity declines in farmland have been attributed to intensification of farming at the field level and loss of heterogeneity at the landscape level. However, farmers are not solely optimizing production; their actions are also influenced by social factors, tradition and interest in nature, which indirectly influence biodiversity but rarely are incorporated in studies of farmland biodiversity. We used social science methods to quantify farmers’ interest in nature on 16 farms with winter wheat fields in central Sweden, and combined this with biodiversity inventories of five organism groups (weeds, carabid beetles, bumblebees, solitary bees, and birds) and estimates of landscape composition andmanagement intensity at the field level.Agricultural intensity,measured as crop density, and farmers’ interest in nature explained variation in biodiversity, measured as the proportion of the regional species richness found on single fields. Interest in nature seemed to incorporate many actions taken by farmers and appeared to be influenced by both physical factors, for example, the surrounding landscape, and social factors, for example, social motivations.This study indicates that conservation of biodiversity in farmland, and design of new agri-environmental subsidy systems, would profit from taking farmers’ interest in nature and its relation to agricultural practices into account.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar : betydelse för miljöövervakning
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett förändrat och intensifierat jordbruk har bland annat lett till att naturbetesmarker och andra gräsmarksbiotoper minskat i odlingslandskapet. Detta har fått till följd att många arter knutna till öppna gräsmarker minskat, däribland fåglar, växter och dagfjärilar. Dagfjärilar svarar snabbt på förändringar både i miljön och klimatet och kan därför vara viktiga indikatorarter för miljöövervakning. I år startar en nationell övervakning av dagfjärilar med hjälp av volontärer och de senaste fem åren har dagfjärilar inventerats i ängs- och betesmarker inom den nationella inventeringen av landskapet (NILS). För att få en rättvisande bild av hur situationen ser ut för dagfjärilar i Sverige kan det vara viktigt att systematiskt inventera olika typer av miljöer, inte enbart ängs- och betesmarker eller känt artrika platser. I den här studien jämför vi artrikedom, individantal och artsammansättning av dagfjärilar (Rophalocera) och bastardsvärmare (Zyganidaea) i naturbetesmarker och tre typer av öppna biotoper i skogslandskapet; hyggen, kraftledningsgator och skogsbilvägar. Vi delar också in fjärilarna efter val av värdväxt och flygtid på säsongen för att se om det finns några skillnader mellan biotoperna vad gäller art- och individrikedom inom dessa grupper. Vi undersöker hur mängden skog och betesmark inom det omgivande landskapet påverkar dagfjärilsfaunan på de olika platserna och hur många inventeringstillfällen (3, 5 eller 7) som krävs för att få tillförlitliga data på artrikedomen på en plats. Våra resultat visar att artsammansättningen av fjärilar skiljer sig mellan biotoperna och att alla bidrar med unika arter och således kompletterar varandra. Kraftledningsgatorhade både fler fjärilsarter och individer än de övriga biotoperna och hyggen och skogsbilvägar var lika art- och individrika som betesmarkerna. Det är därför viktigt att övervaka flera typer av miljöer och även skogsbiotoper inom framtida dagfjärilsövervakning. Eftersom alla tre skogsbiotoperna hyser en stor mångfald av fjärilar kan det vara värt att anpassa skötseln av dessa miljöer för att gynna fjärilar. I kraftledningsgator och skogsbilvägar som är relativt beständiga miljöer och som redan idag sköts med ett visst intervall är detta fullt möjligt. Betydelsen av antal inventeringstillfällen beror på vilken frågeställning man har. Vill man jämföra artrikedomen i olika miljöer eller studera förändring i artrikedom mellan år kan det kanske räcka med tre besök, men vill man ha en mer heltäckande bild av artrikedomen på en plats kan det sju eller fler besök spridda över säsongen
|
|
| 6. |
- Akerstrom, Ulf, et al.
(författare)
-
Comparison of Moisturizing Creams for the Prevention of Atopic Dermatitis Relapse: A Randomized Double-blind Controlled Multicentre Clinical Trial
- 2015
-
Ingår i: Acta Dermato-Venereologica. - : Medical Journals Sweden AB. - 1651-2057 .- 0001-5555. ; 95:5, s. 587-592
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Atopic dermatitis (AD) affects adults and children and has a negative impact on quality of life. The present multicentre randomized double-blind controlled trial showed a barrier-improving cream (5% urea) to be superior to a reference cream in preventing eczema relapse in patients with AD (hazard ratio 0.634, p = 0.011). The risk of eczema relapse was reduced by 37% (95% confidence interval (95% CI) 10-55%). Median time to relapse in the test cream group and in the reference cream group was 22 days and 15 days, respectively (p = 0.013). At 6 months 26% of the patients in the test cream group were still eczema free, compared with 10% in the reference cream group. Thus, the barrier-improving cream significantly prolonged the eczema-free time compared with the reference cream and decreased the risk of eczema relapse. The test cream was well tolerated in patients with AD.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Balk, Lennart, et al.
(författare)
-
Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife
- 2016
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Nature Publishing Group. - 2045-2322. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many wildlife populations are declining at rates higher than can be explained by known threats to biodiversity. Recently, thiamine (vitamin B-1) deficiency has emerged as a possible contributing cause. Here, thiamine status was systematically investigated in three animal classes: bivalves, ray-finned fishes, and birds. Thiamine diphosphate is required as a cofactor in at least five life-sustaining enzymes that are required for basic cellular metabolism. Analysis of different phosphorylated forms of thiamine, as well as of activities and amount of holoenzyme and apoenzyme forms of thiaminedependent enzymes, revealed episodically occurring thiamine deficiency in all three animal classes. These biochemical effects were also linked to secondary effects on growth, condition, liver size, blood chemistry and composition, histopathology, swimming behaviour and endurance, parasite infestation, and reproduction. It is unlikely that the thiamine deficiency is caused by impaired phosphorylation within the cells. Rather, the results point towards insufficient amounts of thiamine in the food. By investigating a large geographic area, by extending the focus from lethal to sublethal thiamine deficiency, and by linking biochemical alterations to secondary effects, we demonstrate that the problem of thiamine deficiency is considerably more widespread and severe than previously reported.
|
|
| 10. |
- Berg, Björn, et al.
(författare)
-
Sequestration of carbon in the humus layer of Swedish forests - direct measurements
- 2009
-
Ingår i: Canadian Journal of Forest Research. - 0045-5067 .- 1208-6037. ; 39:5, s. 962-975
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To determine sequestration rates of carbon dioxide (CO2) we calculated the carbon (C) storage rate in humus layers of Swedish forests with Podsolic soils, which account for 14.2 x 106 ha of the 22.7 x 106 ha of forested land in Sweden. Our data set covered 41 years of humus inventories and mean humus layer thickness in 82513 plots. We analysed three forest types: (i) all combinations of tree species, (ii) forests dominated (>70%) by Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.), and (Ui) forests dominated (>70%) by Scots pine (Pinus sylvestris L.). To relate changes in humus layer thickness to land area we used the intersections in 25 km x 25 km grids and used kriging interpolation, permitting calculations for each forest type. For each intersection mean humus thickness for each year was calculated and regressed against time to obtain the rate of change. This rate, humus bulk density, and humus C concentration were used, to calculate sequestration rates. The mean sequestration rate was 251 kg C-ha-1'year1, which is higher than theoretical values. The sequestration rate was positively related to temperature sum, albeit including effects of forest management. The pine-dominated forest type had a mean rate of 283 kgCha⁁year-1, and. the spruce-dominated had a mean rate of 239 kg Cha-1-year1. Under similar site conditions, pine sequestered more C than spruce (difference of 71 kg Cha-1'year-1; p < 0.0001), showing the importance of this type of ecosystem for C sequestration.
|
|
