| 1. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Hur kan kollektivtrafiken bidra tilltillgänglighet och social rättvisa? : En studie av mobilitetsstrategier i socialt utsatta områden
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten bygger på en studie av mobilitetsstrategier hos personer i stadsdelarna Angered, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg samt områdena Hallunda/Norsborg, Alby och Fittja i norra delarna av Botkyrka kommun utanför Stockholm. Det är urbana områden som anses vara socialt utsatta och som bland annat känneteckas av låg socioekonomisk status och kriminell inverkan. De som bor där reser mindre och äger bil i mindre utsträckning än personer som bor i andra urbana områden. Syftet med studien var dels att studera mobilitets strategier hos människor som bor, arbetar eller har aktiviteter i de studerade områdena, med ett särskilt fokus på hur kollektivtrafiken upplevs, används och kan tillgodose mobilitetsbehov, dels att tillhandahålla planeringsunderlag för att kollektivtrafiken i svenska städer ska kunna bidra till tillgänglighet och ett socialt rättvist transportsystem.Studiens viktigaste slutsatser är följande:Låg inkomst, låg utbildning och bristande kunskaper i det svenska språket är faktorer som hör ihop med socialt utsatta områdens karaktär och som gör det svårt att ta körkort,skaffa bil eller flytta närmare jobb och skola. En väl fungerade kollektivtrafik är därför en viktig resurs för delaktighet och integrering i samhället.För resenärer med begränsade ekonomiska resurser kan både enkel- och månadsbiljetter i kollektivtrafiken vara dyra att köpa.För de som arbetar kvällar, nätter och helger, och för de som arbetar på avsides belägna arbetsplatser, kan pendling med kollektivtrafiken utgöra en utmaning.Förutom avstånd till kollektivtrafiken är faktorer som geografi, topografi, väder, väglag,mörker och ljus, upplevd trygghet och parkeringsmöjligheter för cykel och bil avgörande för hur tillgänglig kollektivtrafiken är.Kollektivt resande betraktas av många som mindre attraktivt än att resa med bil och det tycks finnas en utbredd skjutskultur i de områden som den här studien behandlar.En dokumentanalys visar att regionala styrdokument som reglerar kollektivtrafikplaneringen fokuserar på yrkesarbetandes pendling, studenters pendling och på att uppfylla funktionsnedsatta resenärers behov.
|
|
| 2. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(författare)
-
Questioning mobility ideals - the value of proximity for residents in socially deprived urban areas in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Mobilities. - : Routledge. - 1745-0101 .- 1745-011X. ; 16:5, s. 792-808
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite discourses of contemporary high-mobility, a life characterised by high mobility is in sharp contrast to many people's experiences and personal preferences. Previous research has shown that mobility and transport opportunities are unevenly distributed in society. The paper explores how young unemployed people and low-skilled care workers in two Swedish urban municipalities prefer to travel less and stay local rather than undergoing time-consuming and expensive public transport trips. The results show that various temporal and spatial restrictions are significant regarding the extent to which public transport can cater for mobility needs, and that transport opportunities are part of an individual's opportunity to be socially included. The results indicate that other policy areas, such as the labour market policy and the public health policy, are equally important for social inclusion.
|
|
| 3. |
- Stave, Christina, 1957-, et al.
(författare)
-
Hälsa och cykling i staden : en tvärvetenskaplig studie
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien visar att ett tvärvetenskapligt angreppssätt kan ge ett större djup i förståelsen för de komplexa samband som är aktuella vid planering av transportinfrastruktur. Redan vid planeringen framkom att de olika disciplinerna har olika behov vad gäller förberedelsetid för planering, mätutrustning och mätplatser, vilket tydliggjorde att stort behov av tid och kommunikation inom forskargruppen. Pilotstudiens resultat visade att de som valde cykelbanan inne i parken hade upplevelsen av grönskan, välbefinnande, och mindre stress större betydelse. Den yttre cykelbana betraktades som ”autostradan”, den var snabbare, utan gående och med få avbrott. De delar av hälsan som handlar om upplevelser av grönska och mental balans tycks prioriteras av färre cyklister. Risker för exponering av luftföroreningar och buller tycktes inte vara stor och övervägde inte snabbhet och framkomlighet för de flesta. Det behövs vägval för cyklister som ger en mindre exponering för luftföreningar och buller samt att vidare studera de variabler som påverkar valet i den aktuella situationen. Denna pilotstudie visar dock att det finns goda möjligheter att förbättra den positiva hälsoeffekten genom att utforma miljön kring cykelvägarna så att mental hälsa och balans samt exponering för miljörisker minimeras. För att få med de många faktorer som påverkar cyklisters val av färdväg samt planläggning av infrastruktur för cyklister behövs tvärvetenskapliga studieupplägg.
|
|
