| 1. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad.2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv.Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp.
|
|
| 2. |
- Helmfrid, Ingela, et al.
(författare)
-
Risk och nytta med fisk
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) har exponeringför metylkvicksilver (MeHg), persistenta organiska föreningar (POP) och intag avfiskfettsyror i form av fettsyresammansättningen (Omega-3 index) kartlagts. Studieområdetbegränsades till kommuner i Gävleborgs län, kring Vänern, Vättern och i Småländskahöglandet. Totalt skickades 6 500 enkäter till ett slumpmässigt urval av flickor och kvinnor ibarnafödande ålder (15-45 år). Svarsfrekvensen var 30 %.Enligt enkätsvaren är det endast en femtedel av landets kvinnor (15-45 år) som följerLivsmedelsverkets råd att äta fisk 2-3 gånger i veckan, och ca 5 procent åt sällan eller aldrigfisk. En mindre andel av kvinnorna (1,5 %) konsumerade all sorts fisk minst 30 gånger permånad, vilket är minst en fiskmåltid varje dag. Konsumtion av riskfiskar var betydligtvanligare i den studerade gruppen än vad Livsmedelsverket råd anger (2-3 gånger per år).Enligt enkätsvaren åt 80 procent MeHg-fisk och ca 60 procent åt POP-fisk mer än tre gångerper år, men de flesta åt dessa fiskar högst en gång per månad.Baserat på de 1950 enkätsvaren, valdes två grupper av personer ut för förfrågan omprovtagning och kompletterande enkät, en grupp med hög konsumtion av fisk och en medingen eller låg konsumtion. Totalt deltog 75 kvinnor i högkonsumentgruppen och 55 kvinnor ilågkonsumentgruppen.Blodserumhalten av PCB 153 och HCB hos högkonsumenter av POP-fiskar var signifikanthögre än hos lågkonsumenter. Medianhalten i serum för PCB 153 var 36 ng/g fett (range 9-125 ng/g fett) bland högkonsumenter och 24 ng/g fett (range 4-74 ng/g fett) blandlågkonsumenter. Halterna bland högkonsumenterna var något högre än jämförbara halter ibröstmjölk från förstföderskor från Uppsala (median 31 (range 19-91) ng/g fett) år 2006, menlägre än tidigare mätningar (median 68 (range 24-186) ng/g fett) från år 1996-97. PCB 153-halten och även HCB och DDE bland förstföderskor har generellt minskat över tid i takt medatt POP-halterna i miljön har minskat. I vår studie ingick både gravida, förstföderskor,omföderskor och kvinnor som inte fått barn. Trots att exponeringen har minskat syns ettsamband mellan PCB-halt och konsumtion av fisk, framförallt för konsumtion av fet fisk sominnehåller låg/medelhög halt av POP och av POP-fisk.Det var ett starkt samband mellan kvicksilverhalten i hår och konsumtion av mager fisk(R=0,51), riskfiskar (R=0,47) och total fiskkonsumtion (R=0,54). MeHg-halten i hår varsignifikant högre bland högkonsumenter av fisk (MeHg-grupp: median 0,28 mg/kg (range0,07-2,1 mg/kg), POP/MeHg-grupp: median 0,4 mg/kg (range 0,17-1,6 mg/kg), POP-grupp:median 0,37 mg/kg (range 0,10-1,2 mg/kg) jämfört med lågkonsumenterna (median 0,07mg/kg (range 0,01-0,45 mg/kg). Jämfört med tidigare HÄMI-studier var hårhalterna av MeHglåga i alla grupper. I en tidigare studie av kvinnor (19-56 år) med högt fiskintag varmedianhalten i hår 1,9 mg/kg (range 0,30-14 mg/kg). I en HÄMI-studie av gravidaförstföderskor (20-40 år) från Uppsala var medianhalten i hår 0,35 mg/kg (range 0,07-1,5mg/kg; Berglund et al., 2001) och i en studie av gravida kvinnor i Västsverige varmedianhalten i hår 0,43 mg/kg (range 0,02-1,8 mg/kg; Rödström et al., 2004). Trots ett(självrapporterat) högt intag av fisk med potentiellt höga kvicksilverhalter var det ingen avkvinnorna som överskred WHO:s expertorgan JECFA tolerabla kvicksilverhalt i hår på 2,2mg/kg. Tre procent av kvinnorna överskred National Research Concil (NRC) tolerabla hårhaltpå 1,2 mg/kg.Fettsyresammansättningen i blod visade tydligt samband mellan Omega-3 index och totalfiskkonsumtion och konsumtion av olika sorters fisk. Likaså visades att intag av Omega-3kosttillskott har stor betydelse. De flesta personerna hade ett adekvat intag av Omega-3.Några (10 %) hade Omega 3-index under 4. Dessa personer tillhör främst lågkonsumentgruppen.De skulle behöva öka sitt intag av Omega 3, t ex genom ökad fiskkonsumtion. Ettgenerellt ökat fiskintag enligt Livsmedelsverkets rekommendationer kommer dock att leda tillen ökad exponering för miljögifter i fisk, eftersom även andra fisksorter än riskfiskar, bidrartill den totala exponeringen. Det är därför viktigt att även i fortsättningsvis övervakaexponeringen.
|
|
