| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Glimskär, A., et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från första årets inventering, vilket innefattar en femtedel av det totala stickprovet. Efter fem år får man alltså de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi, IFM, Linköpings universitet. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 4. |
- Glimskär, A., et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta uppdrag är ett led i arbetet med att få fram tillförlitliga data om tillstånd och förändringar i kvalitet och hävd hos ängs- och betesmarker i det svenska odlingslandskapet. Ett av de kvantitativa delmålen för det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” lyder: ”Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas med minst 5 000 hektar, och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst 13 000 hektar till år 2010” (Miljödepartementet 2001). Detta projekt fokuserar således på naturvärdena, men kan också fungera som ett komplement till miljöstödsstatistiken vad gäller arealer av olika ängs- och betesmarkstyper.Som ett underlag används resultat från Ängs- och betesmarksinventeringen (Ä&B; Jordbruksverket 2005a, b) som genomfördes av Jordbruksverket i samarbete med länsstyrelserna under perioden 2002-2004 och har resulterat i en databas med avgränsning och beskrivning för huvuddelen av Sveriges skyddsvärda slåtter- och betesmarker, den så kallade TUVA-databasen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergman, Mats A., 1964-, et al.
(författare)
-
Choice and Competition in the Welfare State : Home Care as the Ideal Quasi-market
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- We study a reform by which a standardized model of choice and competition was introduced in tax-financed home care in a majority of Swedish municipalities. The market for home care is of particular interest since it is close to the ideal quasi-market. For identification, we exploit the different timing of reform implementation across municipalities. We find that the introduction of free choice and free entry in home care increased perceived quality by about one quarter of a standard deviation without affecting costs. Since satisfaction is unrelated to the private market share, the underlying mechanism seems to be new choice opportunities rather than competition or an advantage of private providers.
|
|
| 9. |
- Bergman, Mats A., 1964-
(författare)
-
When should an incumbent be obliged to share its infrastructure with an entrant under the general competition rules?
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- According to the essential facilities doctrine, competition law requires an infrastructural monopoly to provide access. Under the "Bronner criterion", proposed by the EC Court, the doctrine is only applicable when an infrastructural duopoly is non-viable. This paper uses a simple model to illustrate that, from a welfare point-of-view, the Bronner criterion may provide too little monopoly protection for the incumbent in high-risk new markets, while requiring too much investments from the entrant in moderately mature markets.
|
|
| 10. |
- Bergman, Sarah A
(författare)
-
Omförhandling med staden : en miljöpsykologisk studie av parkourutövning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här studien används parkourutövning för att undersöka hur ett lekfullt samspel med omgivningen påverkar relationen mellan människa och stad. Det samspel med stadsmiljön som parkourutövning innebär ligger till grund för en omförhandling med staden som har betydelse för hur stadsmiljön används av personen. En växande förståelse för hur stadsmiljön kan användas ackompanjeras av positiva känslor och upplevelser i förhållande till staden. Genom studier med observationer och intervjuer beskrivs parkourutövningens lekfulla sätt att involvera stadsmiljön samt de känslor och upplevelser som hör därtill. Vidare diskuteras hur detta samspel påverkar relationen mellan traceur och stad. Det föreslås att lekfull rörelse i stadsmiljö har potential att främja en fysiskt aktiv livsstil, känslan av trygghet i stadsmiljö och ge möjlighet till mental återhämtning. I rapportens sista del reflekteras det kring hur kunskap om människans lekfulla kroppsliga rörelse i stadsmiljön kan införlivas i planeringen.
|
|
