| 1. |
|
|
| 2. |
- Adelmann, Kenneth, et al.
(författare)
-
Språkutveckling, medier och demokrati
- 2014
-
Ingår i: Medie- och informationskunnighet i Norden. - Göteborg : Nordicom. - 9789186523886 ; , s. 117-129
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Adelmann, Kent, et al.
(författare)
-
Språkutveckling, medier och demokrati
- 2014
-
Ingår i: Medie- och informationskunnighet i Norden. - : Nordicom. - 9789186523886 ; , s. 117-121
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi som har skrivit denna artikel är alla verksamma inom forskningsmiljön Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) vid Malmö högskola. Frågor om språkutveckling i bred bemärkelse står här i centrum. För närvarande är vi engagerade i projektet ”SMDI och lärande i medielandskapet 2.0”. Vår teoretiska plattform kan beskrivas som medieekologisk, vilket kortfattat uttryckt innebär att vi är intresserade av de mångfaldiga och komplexa relationerna mellan medier och kommunikativa kompetenser (Elmfeldt & Erixon 2007; Erixon 2012; Hayles 2002). Dessa relationer förstås därför inte, som så ofta annars i skolsammanhang, i termer av enkelriktad påverkan eller effekter (exempelvis datorns och internets negativa inverkan på skriftspråket). Vår huvudpoäng i denna artikel är att medie- och informationskunnighet, MIK, handlar om, borde handla om, framför allt två saker: språkutveckling och demokrati.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergman, Lotta
(författare)
-
Forskningscirkeln som resurs för att utveckla lärares kunskap om hur de kan stödja studenters läs- och skrivutveckling i högre utbildning
- 2014
-
Ingår i: NU2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Presentationen bygger på resultat från ett forskningsprojekt där syftet var att undersöka hur en grupp lärare i högre utbildning kollaborativt reflekterar över och utvecklar kunskap om hur de kan stödja studenters läs- och skrivutveckling integrerat med sin ämnesundervisning. Projektet är influerat av aktionsforskning; det handlar om att utveckla och förändra en aktivitet, men också att få kunskap om vad som händer i processen (Aagaard Nielsen & Svensson, 2006; Somekh, 2006). Inom ramen för en forskningscirkel fick åtta kollegor från olika discipliner och ämnen möjlighet att delta i en kontinuerlig dialog där erfarenhetsbaserad och forskningsbaserad kunskap kunde mötas. Projektet varade i tre terminer och innebar även att deltagarna planerade och genomförde småskaliga undersökningar i sin egen praktik, där olika sätt att stödja studenterna prövades för att sedan analyseras och utvärderas i gruppen. För att förstå processen och interaktionen i forskningscirkeln har jag använt sociokulturell teori (Wertsch, 1998) samt teorier om den kritiska reflektionens betydelse för utveckling och förändring av vårt sätt att tänka och handla (Mezirow, 1998; Mälkki, 2011). Det empiriska materialet består av 10 audioinspelade forskningscirkelträffar, intervjuer med de åtta deltagarna samt de reflektioner jag som handledare skrev i anslutning till arbetet i forskningscirkeln. Resultatet visar att deltagarnas erfarenhetsbaserade berättelser tillsammans med läsning av forskningslitteratur blev kraftfulla resurser i gruppens meningsskapande arbete. Dessa resurser gav möjlighet till igenkänning och bekräftelse såväl som utmaningar. I mötet mellan praktik och teori skapades förutsättningar för jämförelser mellan individuella och institutionella praktiker och för kritisk reflektion och förändring i sätt att tänka och handla. Gruppens samtal var inledningsvis orienterade mot brister hos studenter och i tidigare utbildning men kom alltmer att fokusera möjligheter och strategier för att förändra den egna undervisningspraktiken och institutionernas arbete. Mer uppmärksamhet ägnades åt aktiviteter, interaktionsmönster och processer som studenterna behöver involveras i för att utforska sätt att tänka, läsa och skriva inom en disciplin. Deltagarna utvecklade en bredare syn på akademisk literacy och en ökad medvetenhet om vikten av att tillsammans med studenterna uppmärksamma språkets betydelse för tänkande och kunskapsbildning. I framläggningen diskuterar jag forskningscirkeln som resurs för att utmana deltagarnas uppfattningar och värderingar och betydelsen av att de genomförde egna småskaliga forskningsprojekt men också de hinder som uppstod i processen. Vidare granskar jag kritiskt min dubbla roll som både handledare och forskare. Referenser Aagaard Nielsen, K. & Svensson, L. (Eds.) (2006). Action and Interactive Research. Beyond Practice and Theory. Maastricht: Shaker Publishing. Mezirow, J. (1998). "On critical reflection". Adult Education Quarterly, 48(3), 185-198. Mälkki, K (2011). Theorizing the Nature of Refelction. Helsinki: University Print. Wertsch, J. (1998). Mind as action. New York, Oxford: Oxford University Press. Somekh, B (2006). Action Research. A Methodology for Change and Development. New York: Open University Press.
|
|
| 8. |
- Bergman, Lotta
(författare)
-
Forskningscirkeln som resurs för utveckling av bibliotekariers läsfrämjande verksamhet
- 2019
-
Ingår i: Nordisk Tidsskrift for informations- og kulturformidling. - : Institut for Informationsstudier, Københavns Universitet. - 2245-2931 .- 2245-294X. ; 8:1, s. 36-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under de senaste decennierna har bibliotekariers professionella roll genomgått stora förändringar både när det gäller arbetets innehåll och dess komplexitet, vilket har lett till ett ökat behov av kompetensutveckling. Behovet är särskilt framträdande när det gäller det läsfrämjande arbetet mot olika grupper där läsningen och läsförmågan har försämrats (Sverige. Litteraturutredningen, 2010). I den här artikeln analyseras arbetet i två ”forskningscirklar” där bibliotekarier reflekterar över och utforskar olika möjligheter för den läsfrämjande verksamheten på sina respektive arbetsplatser. Syftet med artikeln är att förstå hur forskningscirkeln kan användas som resurs för kunskapsutveckling, förändring och utveckling av bibliotekariers arbete med läsfrämjande i olika kontexter. Det övergripande teoretiska perspektivet är sociokulturellt (Vygotskij 1978, Bakhtin, 1984; Wertsch 1998). Materialet består av audioinspelade träffar i forskningscirkeln, de reflektioner jag skrev i anslutning till dessa träffar och intervjuer med deltagarna. Resultatet visar hur deltagarna blev viktiga resurser för varandra genom utbytet av erfarenheter och betydelsen av kritisk reflektion. I de utforskande projekt som deltagarna genomförde i sina respektive verksamheter utmanades deltagarnas flexibilitet och förmåga att stå ut med osäkerhet och förbli öppna för förändring. Intervjuerna indikerar att förändringar skett i deltagarnas förståelse av det läsfrämjande arbetet och att forskningscirkeln som form för kompetensutveckling kan leda till bestående resultat. Arbetet i cirkeln kopplades till diskussioner om förändringar i bibliotekariers professionella roll och de utmaningar som ligger i ett vidare samhälls- och demokratiperspektiv där frågor om människors tillgång till språk, kunskap, makt och demokratisk inflytande blir avgörande för utvecklingen av bibliotekariers arbete.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bergman, Lotta, et al.
(författare)
-
Författaren i klassrummet : en pilotstudie
- 2013
-
Ingår i: Literacy i laeringskontekster. - : Cappelen Damm Akademisk. - 9788202405984 ; , s. 66-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
