| 1. |
- Bergqvist Rydén, Johanna, et al.
(författare)
-
Förord
- 2018
-
Ingår i: Om samverkan, mångfald och mellanmänskliga möten : proceedings från Lunds Universitets Pedagogiska Utvecklingskonferens 2017 - proceedings från Lunds Universitets Pedagogiska Utvecklingskonferens 2017. - 9789188473974 ; , s. 6-11
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aslan, Devrim Umut, et al.
(författare)
-
Communities of Learning in Times of Student Solitude
- 2020
-
Ingår i: Interdisciplinary pedagogy in higher education : Proceedings from Lund University's Teaching and Learning Conference 2019 - Proceedings from Lund University's Teaching and Learning Conference 2019. - 9789189213401 ; , s. 105-117
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Bergqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Att formulera skriftliga betygskriterier : bedömarkompetens och att sätta praxis på pränt
- 2015
-
Ingår i: LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 26 november 2015.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Betygsättande lärare utvecklar ofta med tiden en stor kunskap om betygskriterier, i så motto att de får en god känsla för vad i en studentprestation som värderas, bedöms och betygsätts – den så viktiga bedömarkompetensen. Ibland formuleras denna kunskap medvetet och explicit, inför läraren själv, liksom inför berörda studenter och kollegor. Andra gånger stannar den som mer tyst kunskap hos läraren och kan då vara mindre explicit även för läraren själv (Ecclestone 2001). Ett sätt att komma ur denna tystnad är att formulera skriftliga betygskriterier, vilket i hög grad handlar om att sätta befintlig praxis på pränt; om att i ord fånga det som redan bedöms, värderas och betygsätts. Så enkelt – men också just så svårt. Internationellt och historiskt sett har skriftliga betygskriterier i någon form använts länge. Det finns därför flera utvärderande studier, publicerade särskilt under det senaste decenniet, som visar på de pedagogiska konsekvenserna av olika former av kriterieformuleringar och användandet av dessa; vad som fungerar mer eller mindre bra i olika sammanhang. Vid HT-fakulteterna i Lund har implementeringen av en satsning på att införa skriftliga betygskriterier nyligen inletts. Den har föregåtts av en omsorgsfull förstudie som bl.a. resulterat i en handbok (Bergqvist 2015). Genom att utgå dels från publicerade erfarenheter av skriftliga betygskriterier, dels från erfarenheter inom de undervisningskulturer som finns inom de aktuella fakultetsmiljöerna, har handbokens författare landat i att förespråka betygskriterier som är ämnes- och delkursspecifika, analytiska och kvalitativa (Bergqvist 2015). I detta paper argumenterar vi för dessa kvaliteter, men uppmärksammar och bemöter även en del av de utmaningar som lärare som ska formulera kriterier kan uppleva, och problematiserar balansgången mellan ideal och pragmatism i kriterieformulerandet.
|
|
| 5. |
- Bergqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Att införa skriftliga betygskriterier : en pedagogisk satsning vid Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Att implementera ett övergripande policybeslut i en kunskapsintensiv organisation är komplext, mångfacetterat och långtifrån enkelt (Senge 2006; Trowler 2005). Ämnestraditioner och olika lokala akademiska mikrokulturer (Roxå & Mårtensson 2015) påverkar hur organisationens beslut tas emot, tolkas, och omsätts i praktik. HT-fakulteterna vid Lunds universitet har sjösatt ett stort pedagogiskt utvecklingsprojekt med syfte att alla fakulteternas kurser ska ha skriftliga betygskriterier. Skriftliga betygskriterier är emellertid inte till mycket glädje för varken studenter eller lärare om de är ogenomtänkta eller bara hamnar i skrivbordslådan (Bergqvist 2015; O’Donovan et al. 2006). För att undvika det har lyhördhet gentemot fakulteternas undervisande personal varit viktig, liksom att ta till vara deras erfarenheter, inte minst vid skrivandet av en vetenskapligt underbyggd handbok (Bergqvist 2015). Riktlinjer som tagits fram har eftersträvats att vara så smidiga och praxisnära som möjligt. Tid har getts för det hela att ta form, landa och så småningom implementeras vid institutionerna. Implementeringsfasen har nu inletts och löper 2017 ut. I detta papper vill vi dela med oss av våra tankar och erfarenheter kring pedagogiska och strukturella beaktanden i samband med genomförandet av ett stort högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Lunds universitet, och om att göra detta med utgångspunkt i den lokala undervisningskulturen.
|
|
| 6. |
- Bergqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Gendered Attitudes Towards Physical Tending Amongst the Piously Religious of Late Medieval Sweden
- 2014
-
Ingår i: Medicine, healing and performance. - 9781782971580 ; , s. 86-105
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Gendered differences concerning intellectual and physical religious expressions in medieval Europe have previously been discussed by several medievalists. It has been suggested that medieval male piety was expressed primarily in practical and intellectual terms within canonical rituals and in verbalized form in prayers and mass. Female piety, on the other hand, is thought to have been expressed in more physical terms, using bodily expressions as self starvation and the embracement of disease. Notifications in the Swedish late medieval Vadstena Diary, discussed in this article, suggest that the brethren who kept the diary were biased by these gendered ideals in their selection of what and how they documented the diseases and deaths of the female and male monastic members. It seems as if it was perceived as especially serious and noteworthy when male inhabitants were afflicted in ways that hindered their performance of their ritual duties. For women it seems as if leprosy might have been perceived as something that elevated their pious status by their distressful endurance. It also seems as if obesity – the opposite to the ideal of the holy anorectic – was judged as more shameful in a pious woman than in a pious man. In the article I take the discussion of late medieval pious ideals one step further and suggest that these gendered attitudes affected what kind of surgical, medical and hygienic treatments were expected by and provided for male and female monastic inhabitants. Through the rich archaeological materials from Cistercian institutions (mainly Alvastra and Vreta) it is possible to study the traces of their lived reality. The archaeological finds indicate that while special equipment for medication existed at both male and female institutions, surgical treatments were more extensively provided at male institutions. The same goes for wound treatments and the attention to personal hygiene.
|
|
| 7. |
- Bergqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Storgårdar under vikingatid och tidigmedeltid.
- 2013
-
Ingår i: Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia.. - 9789172096745 ; , s. 87-103
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The chapter analyzes the investigated archaeological remains of a number of large farms/manors in the city of Skänninge, in the province of Östergötland, Sweden. The authors discuss physical and social structures and echonomical foundation of the farms, and their role in the early phases of the (later) medieval town of Skänninge.
|
|
| 8. |
- Bergqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande
- 2014
-
Ingår i: Högskolepedagogisk reflektion och praktik. Proceedings från Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskonferens 2012. - 9789187833007 ; , s. 85-95
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Bergqvist, Johanna
(författare)
-
Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande och kursen som skrivargrupp.
- 2013
-
Ingår i: Högre utbildning. - 2000-7558. ; 3:2, s. 135-138
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln diskuterar problematiken kring att få studenter med olika nivå av förförståelse att ta till sig och implementera teori och metod i de egna masteruppsatserna. Som en möjlig lösning för att möta studentgruppens skiftande behov föreslås en kursdesign med stort inslag av så kallat forskningsbaserat lärande (IBL).
|
|
| 10. |
|
|
