| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergqvist Rydén, Johanna, et al.
(författare)
-
Att vara sjuk på 1500-talet
- 2023
-
Ingår i: Sverige 1523. - 2002-3006. - 9789187491412 ; 2023, s. 280-297
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Bergqvist, Johanna
(författare)
-
Läkare och läkande : läkekonstens professionalisering i Sverige under medeltid och renässans
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This doctoral thesis examines the arts of healing in the area of present-day Sweden dur¬ing the Middle Ages and the Renaissance (ca. 1100–1600 AD). It focuses on secular arts of healing for the body, rather than magical and religious healing or the cure of the soul. It is done by studying material culture in the form of archaeological finds from Southern Sweden and contemporary written sources from the Nordic region. The ques¬tions asked can be grouped in three main themes: Perceptions of disease, affliction and injury, Practitioners of the arts of healing and Arts of healing. I examine the underlying understandings or perceptions of disease as well as attitudes towards disease as such and towards the afflicted individuals. Old Norse names and designations in the first half of the Middle Ages seem to reflect what I call a cause- and consequence-oriented understand¬ing of disease. Latin and to some extent Old Norse names and designations from the second half of the Middle Ages can rather be characterized as reflecting a symptom- and sign-oriented understanding. I interpret this as a change, with a new understanding of disease spreading during this time. The medieval and Renaissance arts of healing in the Swedish region were to a large extent a craft: a knowledge of the hand and the senses. Within this craft an incipient professionalization is discernible already in the first half of the Middle Ages, but it seems to have been interrupted by the Black Death and partly inhibited by a series of recurring epidemics in the fifteenth century. At the same time a new wave of professionalization started, which eventually led towards a segmentation of the occupation of læknir into barber surgeons, apothecaries and doctors and the for¬malization of the new occupations in the course of the sixteenth century, with the for¬mation of new occupational ethoses. This is reflected in the more specialized material culture of instruments and vessels. The picture emerging of the treatments provided is that of a heterogeneous phenomenon, varying between milieus and over time. There were several different arts of healing or medical cultures. The easiest to discern are the secular as opposed to the monastic arts of healing, but to draw sharp lines between the two might give an impression of two homogeneous phenomena, which they were not. The secular art of healing seems to have been empirical to a high degree and remarkably unaffected by the monastic art of healing, whose medical material culture hardly spread extra claustrum. Phlebotomy, for example, seems to have had different motivations in the two sociocultural contexts. It seems as if the Black Death and the epidemics that followed had devastating consequences in the form of lost knowledge within the occu¬pation of the læknir and for the ongoing process of professionalization. This necessitated a reorientation and a compensation for lost skills with new ideas. This was sought in the medical literature and the tradition or medical culture it reflected, which up until then had not played any great role.
|
|
| 4. |
- Bergqvist Rydén, Johanna, et al.
(författare)
-
Bardskärer, apotekare och läkare
- 2023
-
Ingår i: Lunds domkyrka : Idéer och världsbilder - Idéer och världsbilder. - 0284-1894 .- 1401-1301. - 9789170614231 - 9789170614712 ; 245, s. 273-277
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under medeltiden, men även under århundradena närmast efter, var läkekonsten och vården av sjuka ett brokigt kunskapsfält med flera olika traditioner, medicinska kulturer och praktiker. Sedan medeltiden hade kristenheten dryftat och stridit om vilket ansvar människan har för sin kropp i förhållande till Guds allmakt över liv och död, om smärtans ok visavi lidandet som möjlighet till religiös botgöring och frälsning, och om den förgängliga kroppens betydelse jämförd med den odödliga själens. Samtidigt formades läkekonsten (eller läkekonsterna) av praktiska erfarenheter och konkreta behov. Arkeologiskt och historiskt material kan belysa läkekonsten sådan den var i Lunds stad under medeltidens senare hälft och fram till och med 1600-talet.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Att införa skriftliga betygskriterier : en pedagogisk satsning vid Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Att implementera ett övergripande policybeslut i en kunskapsintensiv organisation är komplext, mångfacetterat och långtifrån enkelt (Senge 2006; Trowler 2005). Ämnestraditioner och olika lokala akademiska mikrokulturer (Roxå & Mårtensson 2015) påverkar hur organisationens beslut tas emot, tolkas, och omsätts i praktik. HT-fakulteterna vid Lunds universitet har sjösatt ett stort pedagogiskt utvecklingsprojekt med syfte att alla fakulteternas kurser ska ha skriftliga betygskriterier. Skriftliga betygskriterier är emellertid inte till mycket glädje för varken studenter eller lärare om de är ogenomtänkta eller bara hamnar i skrivbordslådan (Bergqvist 2015; O’Donovan et al. 2006). För att undvika det har lyhördhet gentemot fakulteternas undervisande personal varit viktig, liksom att ta till vara deras erfarenheter, inte minst vid skrivandet av en vetenskapligt underbyggd handbok (Bergqvist 2015). Riktlinjer som tagits fram har eftersträvats att vara så smidiga och praxisnära som möjligt. Tid har getts för det hela att ta form, landa och så småningom implementeras vid institutionerna. Implementeringsfasen har nu inletts och löper 2017 ut. I detta papper vill vi dela med oss av våra tankar och erfarenheter kring pedagogiska och strukturella beaktanden i samband med genomförandet av ett stort högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Lunds universitet, och om att göra detta med utgångspunkt i den lokala undervisningskulturen.
|
|
| 8. |
- Bergqvist, Johanna
(författare)
-
Att sätta praxis på pränt : En handbok i att skriva betygskriterier
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Så fort man sätter graderade betyg använder man som lärare någon form av betygskriterier, även om dessa ofta är tysta eller outtalade. Det finns många fördelar med att dessa kriterier skrivs ned och görs explicita. Skriftliga betygskriterier tydliggör både för läraren och för studenten vad som anses viktigt och vad som beaktas vid bedömningen och betygsättningen av studentens prestation. Att sätta praxis på pränt: En handbok i att skriva betygskriterier är en handbok för dig som ska formulera skriftliga betygskriterier för kurser och kursbetyg inom högre utbildning. Betygsättande lärare har ofta en stor implicit kunskap om betygskriterier och har en god känsla för vad i en studentprestation som värderas, bedöms och betygsätts. Att ta fram skriftliga betygskriterier för en kurs är därför i hög grad en fråga om att sätt befintlig praxis på pränt. Den här boken är tänkt att fungera som en praktisk och vetenskapligt förankrad handbok och ett stöd för dig som ska arbeta med att ta ram betygskriterier och sedan arbeta med dessa i din undervisning. Att sätta praxis på pränt tar upp pedagogiska motiveringar och teoretiska grunder för betygskriterier, för att därefter behandla själva den praktiska arbetsprocessen med att formulera betygskriterier samt olika modeller för betygskriterier. Boken berör även kortfattat hur betygskriterier kan användas som pedagogiskt instrument.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
