| 1. |
- Bergqvist Rydén, Johanna, et al.
(författare)
-
Förord
- 2018
-
Ingår i: Om samverkan, mångfald och mellanmänskliga möten : proceedings från Lunds Universitets Pedagogiska Utvecklingskonferens 2017 - proceedings från Lunds Universitets Pedagogiska Utvecklingskonferens 2017. - 9789188473974 ; , s. 6-11
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Att formulera skriftliga betygskriterier : bedömarkompetens och att sätta praxis på pränt
- 2015
-
Ingår i: LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 26 november 2015.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Betygsättande lärare utvecklar ofta med tiden en stor kunskap om betygskriterier, i så motto att de får en god känsla för vad i en studentprestation som värderas, bedöms och betygsätts – den så viktiga bedömarkompetensen. Ibland formuleras denna kunskap medvetet och explicit, inför läraren själv, liksom inför berörda studenter och kollegor. Andra gånger stannar den som mer tyst kunskap hos läraren och kan då vara mindre explicit även för läraren själv (Ecclestone 2001). Ett sätt att komma ur denna tystnad är att formulera skriftliga betygskriterier, vilket i hög grad handlar om att sätta befintlig praxis på pränt; om att i ord fånga det som redan bedöms, värderas och betygsätts. Så enkelt – men också just så svårt. Internationellt och historiskt sett har skriftliga betygskriterier i någon form använts länge. Det finns därför flera utvärderande studier, publicerade särskilt under det senaste decenniet, som visar på de pedagogiska konsekvenserna av olika former av kriterieformuleringar och användandet av dessa; vad som fungerar mer eller mindre bra i olika sammanhang. Vid HT-fakulteterna i Lund har implementeringen av en satsning på att införa skriftliga betygskriterier nyligen inletts. Den har föregåtts av en omsorgsfull förstudie som bl.a. resulterat i en handbok (Bergqvist 2015). Genom att utgå dels från publicerade erfarenheter av skriftliga betygskriterier, dels från erfarenheter inom de undervisningskulturer som finns inom de aktuella fakultetsmiljöerna, har handbokens författare landat i att förespråka betygskriterier som är ämnes- och delkursspecifika, analytiska och kvalitativa (Bergqvist 2015). I detta paper argumenterar vi för dessa kvaliteter, men uppmärksammar och bemöter även en del av de utmaningar som lärare som ska formulera kriterier kan uppleva, och problematiserar balansgången mellan ideal och pragmatism i kriterieformulerandet.
|
|
| 4. |
- Bergqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Att införa skriftliga betygskriterier : en pedagogisk satsning vid Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Att implementera ett övergripande policybeslut i en kunskapsintensiv organisation är komplext, mångfacetterat och långtifrån enkelt (Senge 2006; Trowler 2005). Ämnestraditioner och olika lokala akademiska mikrokulturer (Roxå & Mårtensson 2015) påverkar hur organisationens beslut tas emot, tolkas, och omsätts i praktik. HT-fakulteterna vid Lunds universitet har sjösatt ett stort pedagogiskt utvecklingsprojekt med syfte att alla fakulteternas kurser ska ha skriftliga betygskriterier. Skriftliga betygskriterier är emellertid inte till mycket glädje för varken studenter eller lärare om de är ogenomtänkta eller bara hamnar i skrivbordslådan (Bergqvist 2015; O’Donovan et al. 2006). För att undvika det har lyhördhet gentemot fakulteternas undervisande personal varit viktig, liksom att ta till vara deras erfarenheter, inte minst vid skrivandet av en vetenskapligt underbyggd handbok (Bergqvist 2015). Riktlinjer som tagits fram har eftersträvats att vara så smidiga och praxisnära som möjligt. Tid har getts för det hela att ta form, landa och så småningom implementeras vid institutionerna. Implementeringsfasen har nu inletts och löper 2017 ut. I detta papper vill vi dela med oss av våra tankar och erfarenheter kring pedagogiska och strukturella beaktanden i samband med genomförandet av ett stort högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Lunds universitet, och om att göra detta med utgångspunkt i den lokala undervisningskulturen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bergqvist Rydén, Johanna, et al.
(författare)
-
En policys färd : Undersökandet av implementeringen av en utbildningspolicy inom högre utbildning
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper is a part of a larger project where we longitudinally (over seven years) analyze the implementation process of a policy instigating written assessment criteria for all courses in a traditional university faculty. The overarching question is: How does educational policy influence educational practice?The project adhere to a complex perspective on implementation (Gornitzka et al., 2005) as it sees a policy and its journey from formation to practice as a series of negotiations, sometimes called the implementation staircase (Saunders and Sin, 2015).The complexity of such a process is inevitably increased by a number of aspects (Røvik, 2016): the perceived value of the policy content by the owners of the practice (teaching), the organizational distance between those formulating the policy and the practitioners, the organizational culture/s and its relationship to the coordinative aspect of the policy (Schmidt, 2008), and the considerable timespan that implementation studies require (Sabatier, 2005). Moreover, a multitude of interacting time perspectives (as per the Annales School, eg. Braudel, 1995) in eg. various stakeholders’ expectations on outcomes, as well as the mutual influences by structures and events on each other in terms of change, obstructs the feasibility to identify and study a policy implementation as an isolated event. We therefore suggest that expectations on policy implementation in complex and autonomous institutions such as universities should acknowledge this very complexity as intrinsic.In this presentation, we use a framework suggested by Røvik, focusing especially on the negotiations performed by local leaders (study directors) and academic teachers.We have collected material through participation, as two of the authors, who are also active as pedagogical developers, have played active part in the formulation of the policy as well as in the process studied here. To this, we add repeated interviews with teachers, local leaders, and administrative personnel as well as with the deans active during the period studied. These interviews have been reflective in character, where we invite the interviewee to reflect on the process, thereby making the research approach participatory (Bergold and Thomas, 2012).Preliminary results suggest the process as signified by negotiations. The policy’s coordinative function is thereby challenged. In relation to Røvik’s framework, we see that both leaders and teachers construct individual interpretations of, as well as ways to enact, the policy; an observation that calls for modification of Røvik’s framework. This leads to arguments against a perspective on policy implementation as instrumental identification of impact.
|
|
| 10. |
- Bergqvist Rydén, Johanna, et al.
(författare)
-
Frågan om anonymiserade examinationer ur ett pedagogiskt perspektiv
- 2024
-
Ingår i: Lifelong Learning and Higher Education: New (and Old) Perspectives : Proceedings from the 2022 Lund University Conference on Teaching and Learning - Proceedings from the 2022 Lund University Conference on Teaching and Learning. - 9789172674844 ; , s. 153-170
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Anonymisation of assessments has been discussed for decades. It stems from a concern about unduly bias in assessment and grading. In Sweden, anonymised assessments were introduced in many universities a decade ago. It was rarely preceded by discussions on potential pedagogical consequences. Recent research on the effects of anonymisation does not confirm the hypothesis of reduced bias in grading. Research have also indicated that assessment and feedback designs affect student learning, and that anonymised assessment designs might obstruct the intentions of learning-oriented designs. I advocate a certain degree of caution and call for a nuanced discussion with students’ learning in focus.
|
|
