| 1. |
- Bergqvist Rydén, Johanna, et al.
(författare)
-
Förord
- 2018
-
Ingår i: Om samverkan, mångfald och mellanmänskliga möten : proceedings från Lunds Universitets Pedagogiska Utvecklingskonferens 2017 - proceedings från Lunds Universitets Pedagogiska Utvecklingskonferens 2017. - 9789188473974 ; , s. 6-11
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bergqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Att formulera skriftliga betygskriterier : bedömarkompetens och att sätta praxis på pränt
- 2015
-
Ingår i: LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 26 november 2015.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Betygsättande lärare utvecklar ofta med tiden en stor kunskap om betygskriterier, i så motto att de får en god känsla för vad i en studentprestation som värderas, bedöms och betygsätts – den så viktiga bedömarkompetensen. Ibland formuleras denna kunskap medvetet och explicit, inför läraren själv, liksom inför berörda studenter och kollegor. Andra gånger stannar den som mer tyst kunskap hos läraren och kan då vara mindre explicit även för läraren själv (Ecclestone 2001). Ett sätt att komma ur denna tystnad är att formulera skriftliga betygskriterier, vilket i hög grad handlar om att sätta befintlig praxis på pränt; om att i ord fånga det som redan bedöms, värderas och betygsätts. Så enkelt – men också just så svårt. Internationellt och historiskt sett har skriftliga betygskriterier i någon form använts länge. Det finns därför flera utvärderande studier, publicerade särskilt under det senaste decenniet, som visar på de pedagogiska konsekvenserna av olika former av kriterieformuleringar och användandet av dessa; vad som fungerar mer eller mindre bra i olika sammanhang. Vid HT-fakulteterna i Lund har implementeringen av en satsning på att införa skriftliga betygskriterier nyligen inletts. Den har föregåtts av en omsorgsfull förstudie som bl.a. resulterat i en handbok (Bergqvist 2015). Genom att utgå dels från publicerade erfarenheter av skriftliga betygskriterier, dels från erfarenheter inom de undervisningskulturer som finns inom de aktuella fakultetsmiljöerna, har handbokens författare landat i att förespråka betygskriterier som är ämnes- och delkursspecifika, analytiska och kvalitativa (Bergqvist 2015). I detta paper argumenterar vi för dessa kvaliteter, men uppmärksammar och bemöter även en del av de utmaningar som lärare som ska formulera kriterier kan uppleva, och problematiserar balansgången mellan ideal och pragmatism i kriterieformulerandet.
|
|
| 6. |
- Bergqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Att införa skriftliga betygskriterier : en pedagogisk satsning vid Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Att implementera ett övergripande policybeslut i en kunskapsintensiv organisation är komplext, mångfacetterat och långtifrån enkelt (Senge 2006; Trowler 2005). Ämnestraditioner och olika lokala akademiska mikrokulturer (Roxå & Mårtensson 2015) påverkar hur organisationens beslut tas emot, tolkas, och omsätts i praktik. HT-fakulteterna vid Lunds universitet har sjösatt ett stort pedagogiskt utvecklingsprojekt med syfte att alla fakulteternas kurser ska ha skriftliga betygskriterier. Skriftliga betygskriterier är emellertid inte till mycket glädje för varken studenter eller lärare om de är ogenomtänkta eller bara hamnar i skrivbordslådan (Bergqvist 2015; O’Donovan et al. 2006). För att undvika det har lyhördhet gentemot fakulteternas undervisande personal varit viktig, liksom att ta till vara deras erfarenheter, inte minst vid skrivandet av en vetenskapligt underbyggd handbok (Bergqvist 2015). Riktlinjer som tagits fram har eftersträvats att vara så smidiga och praxisnära som möjligt. Tid har getts för det hela att ta form, landa och så småningom implementeras vid institutionerna. Implementeringsfasen har nu inletts och löper 2017 ut. I detta papper vill vi dela med oss av våra tankar och erfarenheter kring pedagogiska och strukturella beaktanden i samband med genomförandet av ett stort högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Lunds universitet, och om att göra detta med utgångspunkt i den lokala undervisningskulturen.
|
|
| 7. |
- Bergqvist, Johanna
(författare)
-
Att sätta praxis på pränt : En handbok i att skriva betygskriterier
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Så fort man sätter graderade betyg använder man som lärare någon form av betygskriterier, även om dessa ofta är tysta eller outtalade. Det finns många fördelar med att dessa kriterier skrivs ned och görs explicita. Skriftliga betygskriterier tydliggör både för läraren och för studenten vad som anses viktigt och vad som beaktas vid bedömningen och betygsättningen av studentens prestation. Att sätta praxis på pränt: En handbok i att skriva betygskriterier är en handbok för dig som ska formulera skriftliga betygskriterier för kurser och kursbetyg inom högre utbildning. Betygsättande lärare har ofta en stor implicit kunskap om betygskriterier och har en god känsla för vad i en studentprestation som värderas, bedöms och betygsätts. Att ta fram skriftliga betygskriterier för en kurs är därför i hög grad en fråga om att sätt befintlig praxis på pränt. Den här boken är tänkt att fungera som en praktisk och vetenskapligt förankrad handbok och ett stöd för dig som ska arbeta med att ta ram betygskriterier och sedan arbeta med dessa i din undervisning. Att sätta praxis på pränt tar upp pedagogiska motiveringar och teoretiska grunder för betygskriterier, för att därefter behandla själva den praktiska arbetsprocessen med att formulera betygskriterier samt olika modeller för betygskriterier. Boken berör även kortfattat hur betygskriterier kan användas som pedagogiskt instrument.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bergqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Kropp, själ och läkekonst. Kulturhistorisk tolkning av medicinska föremål från Vreta kloster.
- 2010
-
Ingår i: Fokus Vreta kloster. 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster.. ; , s. 345-368
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During excavations of the nunnery of Vreta, a number of artefacts for medical and hygienic use were found, including medical vessels, a clasp-knife, different types of forceps, phlebotomy knives and a surgical sharp hook. The artefacts show that medical and most probably some surgical activity has taken place there. Compared to other Swedish Cistercian monasteries, as the nunnery of Gudhem and the male institutions of Alvastra and Varnhem, it is clear, though, that artefacts for medical and hygienic use are both more abundant and more differentiated concerning type at the male institutions. Most notably missing from the female institutions are specialized articles used for cleansing wounds, like curettes and probes, and hygienic articles, like ear scopes and tooth-picks/nail-cleaners. In this paper, possible explanations for this phenomenon are discussed and I argue that the answer might lie in gender differentiated forms of experiencing and expressing piety and advanced spirituality. The medieval idea of the female constitution as more physical than the male may have had an impact on women’s religious ideals, apprehensions and experiences, towards a higher inclination amongst religious women to use physical ascetics as a way to attain elevated spirituality. Certain diseases and physical complaints might therefore to a lesser extent have been seen as called for to cure when suffered by religious women than when suffered by religious men. I also propose that as women were conceived to be closer to nature, they might have been expected to have larger endurance concerning certain physical ills. I suggest that what is reflected in the archaeological materials from Swedish female and male Cistercian monasteries is a higher inclination among pious women to include the neglecting of wounds and other diseases with equivalent symptoms, as well as certain everyday hygienic practices, in the physical ascetics of dedicated religiosity.
|
|
