| 1. |
- Klaeson, Kicki, 1960-, et al.
(författare)
-
Talking About Sexuality : Desire, Virility, and Intimacy in the Context of Prostate Cancer Associations
- 2008
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The number of middle-aged men with a diagnosis of prostate cancer has increased in recent decades. The aim of this study was therefore to explore how some of these middle-aged men experienced and talked about their sexuality. Four focus group discussions were performed in the context of associations for prostate cancer. Using qualitative content analysis, it was identified how the diagnosis was a threat to their male identity; the men‟s vulnerability as a group in society was made explicit. Their sexuality was diminished by their illness experiences, which was also connected with silence and sorrow. Their contact with health care services was precarious and as patients they often played a passive role when or if discussing issues of sexuality. The possibility of voluntarily joining a cancer association was probably highly beneficial for these men. During the sessions, several men expressed the opinion that it is always great to talk.
|
|
| 2. |
- Mårtenson, Eva, 1953-, et al.
(författare)
-
An observational study of parents/guardians information exchange in nursing care situations
- 2007
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Objective: The purpose of study was to identify, describe and generate concepts in parents/guardians information exchange with health care professional in nursing care situations for their minors in paediatric outpatients units.Materials & Methods: In this observational study a grounded theory methodology was used. The study started with a descriptive observation of the units in a period of two weeks. After that, the 18 female and six male parents/guardians to minors, aged 10-16 years, were observed during their visit in three separate paediatric outpatients units; the paediatric day care unit, the paediatric neuro- urology and bowel disorders unit and the paediatric diabetic clinic. Data collection was made by using field notes from the observations and also notes from patient records were data sources. Totally 37 observations were conducted, all together in about a time of 10 hours. All data was analysed according to constant comparative analysis, the basis for grounded theory.Results: The data analysis gave the meaning of parents/guardians information exchange, generating the core category steadfast handle and containing of six categories: substitute manners, cooperation, shared aims, and resource, involvement and adult relations. Steadfast handle is manoeuvrings with the minor in exchanging information in paediatric nursing care situations, handling the situation as an adult in charge. Substitute manners are when acting instead of the minor and cooperation is acting together with the minor. Shared aims are when being active together with the minor in a focused way and resource is when supporting the minor in the situation. Involvement is when being concerned and curios about the minor in the situation. Adult relations are separated from the minor and are about the present adults’ particular communication. The categories relieved one another in priority and intensity and was to be seen all or just some of them in every single observation.Conclusion: This knowledge have relevance to health care professional to design paediatric nursing care situations and support and facilitate the parents/guardians handling in their minors nursing care.
|
|
| 3. |
- Rydé, Kerstin, 1959-
(författare)
-
Gråtens betydelse för patienter och närstående i palliativ hemsjukvård
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- AbstraktGråt är vanlig bland patienter och närstående men sällan studerat i palliativ vård. Gråten kan vara ett sätt för patienter och deras närstående att uttrycka sorg och hantera en situation fylld av stress som är orsakad av förluster, många allvarliga symtom och en nära förestående död.Studiernas övergripande syfte var att bidra till en djupare förståelse för vilken betydelse gråten har för patienter och deras närstående i palliativ hemsjukvård: Vad innebär gråten och hur påverkar den de berörda? Bandinspelade intervjuer gjordes med 14 patienter med cancersjukdom och 14 närstående i palliativ hemsjukvård. För att få en djupare förståelse genomfördes arbetet med ett hermeneutiskt metodologiskt angreppssätt enligt Gadamer.Resultatet visade att patienterna (studie I) beskrev olika dimensioner och funktioner av gråt; Intensiv och förtvivlad gråt för att ge uttryck för akuta behov: Stilla och sorgsen gråt som medvetet förlöste känslor; Tyst och tårlös gråt som en skyddande strategi. Som en tolkning av helheten sågs patienternas gråt (studie I) som ett sätt att uttrycka en inre känslomässig kraft, framkallad av olika faktorer, som orsakade förändringar i den nuvarande inre balansen. Genom att gråta öppet men också inombords skapades eller upprätthölls balansen. Studie (II) visade att de närstående upplevde att gråten var beroende av olika förutsättningar som attityder och mod, tid, trygghet, ärliga och tillitsfulla relationer. Omskakande och oroande händelser, utmattning i brist på egen tid och sympati från andra var omständigheter som utlöste gråten. De närstående försökte göra det bästa möjliga för patienten genom att anpassa eller dölja gråten, allt för att underlätta bördan och skapa en positiv motvikt till lidande och sorg. Tolkningen av helheten (studie II); närståendes gråt kunde vara ett uttryck för att dela något tillsammans för gemenskap, tröst och stöd eller att söka sig till ensamhet för enskildhet och återhämtning.Sammanfattningsvis kan gråten ses som en copingstrategi eftersom den reducerar spänningar och skapar befrielse, upprätthåller balans, ger tröst, ny energi och tillfällen för enskildhet. Det är ett sätt att uttrycka lidande men på samma gång kräver gråten energi och ger känslor av skam.En viktig del i professionens arbete bör därför vara att tillåta gråten, lyssna, vara närvarande, uppmuntra uttryck av känslor men också ge utrymme för enskildhet. Läkaren, sjuksköterskan och andra i teamet kan lindra patientens och närståendes känslor av skam och sårbarhet genom att bekräfta, legitimera olika uttryck för gråt och därmed skapa en tolerant, säker och trygg omgivning.
|
|
| 4. |
- Wikström, Eva, 1953-, et al.
(författare)
-
To find trust in paediatric nursing care situation
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1.Background: This paper concerns an encounter with a boy, 18 months of age, diagnosed with malignant tumor in his stomach. He could just say some words, but was able to loudly and clearly express his fear and feelings of inconvenience during nursing care procedures. These nursing care situations were a challenge for the health care professional; to encounter a very small person and simultaneously create possibilities of trustful relation.2. Objectives / Aim: To make reflections about this specific encounter where a small child with severe illness finds trust in a paediatric nursing care situation, and how this trust was enabled by health care professionals acts.3. Method: A case study, a philosophical and qualitative investigation of empirical data, an incident in real-life context; a little boy being treated at a general paediatric ward in a county hospital.4. Results / Conclusion: In spite of his apprehensions; he dared to trust the health care professional. The little boy listened to the information, made a decision and cooperated during the nursing care procedure. Trust comes from the little boys need in his situation, which can and must be provided by health care professional. It is always a risk to rely on another person; expectations can be ruined. Trust can be seen as an invitation to be listened to and a wish to be listened at and to be taken seriously. There is no age limit to have a standpoint of what is going to happen in a situation, even if it is not possible for the person to express it verbally.
|
|
