| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Bottendjuren påverkar fiskens hälsa
- 2016
-
Ingår i: HAVET. ; , s. 86-89
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har kustfiskens hälsostatus förändrats kraftigt. Det gäller framför allt en mycket tydlig uppgång i aktiviteten av ett avgiftningssystem i levern hos abborre, följt av en lika kraftig nedgång. Förändringen var så stor att den är svår att förklara med något annat än ett förändrat upptag av miljögifter. Djupare analyser visar ett starkt samband med förekomsten av bottenlevande djur. Det är möjligt att dessa bidrar till att återföra miljögifter från bottensediment till ekosystemet.
|
|
| 4. |
- Hedman, JE, et al.
(författare)
-
Eelpout (Zoarces viviparus) in marine environmental monitoring
- 2011
-
Ingår i: MARINE POLLUTION BULLETIN. - 0025-326X. ; 62:10, s. 2015-2029
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive necessitates the development of common criteria and methodological standards for marineenvironmentalmonitoring and assessment across Europe. Eelpout (Zoarcesviviparus) is proposed as a key indicator organism in the Baltic and North Sea regions. This benthic fish species is widely used in ecotoxicological studies and as a bioindicator of local pollution due to its stationary behavior. Eelpout is included in the environmentalmonitoring program of several Baltic States, covering both chemical and biological effects measurements, and samples have been archived in environmental specimen banks for >15 years. A method for evaluating the frequency of larval aberrations has been suggested as a standardized assessment tool. The large scientific knowledge-base and considerable experience of long-term chemical and biological effects monitoring and specimen banking, make eelpout a suitable species for the assessment of Good Environmental Status in the Baltic and North Seas.
|
|
| 5. |
- Johansson, AK, et al.
(författare)
-
Temporal trends of polybrominated diphenyl ethers and hexabromocyclododecane in Swedish Peregrine Falcon (Falco peregrinus peregrinus) eggs
- 2011
-
Ingår i: ENVIRONMENT INTERNATIONAL. - : Elsevier BV. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 37:4, s. 678-686
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A temporal trend study of brominated flame retardants in eggs from peregrine falcon (Falco peregrinus peregrinus), a terrestrial bird of prey, is presented. Eggs collected between 1974 and 2007 were analyzed for the major constituents of the Penta-, Octa- and Decabromodiphenyl ether technical products (BDE-47, -99, -100, -153, -183 and -209), and hexabromocyclododecane (HBCD). Concentrations of BDE-99, -100, -153, -183, -209 and HBCD increased from 1974 to 2000. After the early 2000s, BDE-99, -100, -153 and -183 concentrations decreased, whereas BDE-209 and HBCD concentrations continued to increase. No temporal trend was detected for BDE-47. Rates of increase also differed, with BDE-99 and -100 increasing 3-fold between the 1980s and mid-1990s, and BDE-153 and -183 increasing approximately 10-fold during the same period. The average yearly increase was 15% and 11% for BDE-209 and HBCD, respectively, based on log-linear regression trends. There is a change in BDE congener patterns over time, with a shift from the predominance of BDE-99 and -47 until the late 1980s, to BDE-153 becoming the predominant congener later on. BFR temporal trends in Swedish peregrine falcon eggs reflect European BFR usage patterns.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska resurser, SLU. ; :2016:1
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka-området 1989-2015. Övervakningen visar att situationen för tånglake i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av tånglakens hälsotillstånd samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier.
|
|
