SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Björk Maria) ;lar1:(lu)"

Sökning: WFRF:(Björk Maria) > Lunds universitet

  • Resultat 1-10 av 67
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
  • 2017
  • Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
  •  
2.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • Vi är oroade över senare ålderspension
  • 2017
  • Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
  •  
3.
  • Kåredal, Monica, et al. (författare)
  • A quantitative LC-MS method to determine surface contamination of antineoplastic drugs by wipe sampling
  • 2022
  • Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Hygiene. - : Informa UK Limited. - 1545-9624 .- 1545-9632. ; 19:1, s. 50-66
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The main objective was to develop a wipe sampling test to measure surface contamination of the most frequently used antineoplastic drugs (ADs) in Swedish healthcare and, furthermore, to develop an analysis method sensitive enough to assess low levels of contamination. Two wipe sampling tests with separate sample processing methods assessing (i) cyclophosphamide (CP), ifosfamide (IF), 5-fluorouracil (5-FU), etoposide (ETO), gemcitabine (GEM) and cytarabine (CYT) (Wipe Test 1); and (ii) GEM, CYT and methotrexate (MTX) (Wipe Test 2), respectively, were developed by optimization of absorption and extraction efficiencies using different wipe tissue materials, tissue wetting solution, and extraction solvents. A fast liquid chromatography tandem mass spectrometry method was developed for simultaneous detection of the studied ADs. The limit of quantification for the method was between 0.04 to 2.4 ng/wipe sample (0.10 to 6.1 pg/cm2 for an area of 400 cm2) and at 50 ng/sample the within-day precision was between 1.3 and 15%, and the accuracy between 102 and 127%. Wipe Test 1 was applied in an assessment of cleaning efficiency of five different cleaning solutions (formic acid, water, sodium hydroxide, ethanol, and sodium dodecyl sulfate (SDS) for removal of ADs from surfaces made of stainless steel or plastic. For CP, IF, 5-FU, GEM, and CYT 92% of the AD were removed regardless of surface and cleaning solution. In conclusion, a user-friendly assessment method to measure low levels of seven ADs in the work environment was developed and validated. Assessment of the decontamination efficiency of cleaning solutions concerning removal of ADs from stainless steel showed that efficiencies differed depending on the AD with water being the least effective cleaning agent. The results suggests that a combination of different cleaning agents including detergent and a solution with an organic component would be optimal to efficiently remove the measured ADs from surfaces in the workplace.
  •  
4.
  • Li, Huiqi, et al. (författare)
  • A Cross-Sectional Study of the Cardiovascular Effects of Welding Fumes.
  • 2015
  • Ingår i: PloS one. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 10:7
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVES: Occupational exposure to particulate air pollution has been associated with an increased risk of cardiovascular disease. However, the risk to welders working today remains unclear. We aimed to elucidate the cardiovascular effects of exposure to welding fumes. METHODS: In a cross-sectional study, structured interviews and biological sampling were conducted for 101 welders and 127 controls (all non-smoking males) from southern Sweden. Personal breathing zone sampling of respirable dust was performed. Blood pressure (BP) and endothelial function (using peripheral arterial tonometry) were measured. Plasma and serum samples were collected from peripheral blood for measurement of C-reactive protein, low-density lipoprotein, homocysteine, serum amyloid A, and cytokines. RESULTS: Welders were exposed to 10-fold higher levels of particles than controls. Welders had significantly higher BP compared to controls, an average of 5 mm Hg higher systolic and diastolic BP (P≤0.001). IL-8 was 3.4 ng/L higher in welders (P=0.010). Years working as a welder were significantly associated with increased BP (β=0.35, 95%CI 0.13 - 0.58, P=0.0024 for systolic BP; β=0.32, 95%CI 0.16 - 0.48, P<0.001 for diastolic BP, adjusted for BMI) but exposure to respirable dust was not associated with BP. No clear associations occurred between welding and endothelial function, or other effect markers. CONCLUSIONS: A modest increase in BP was found among welders compared to controls suggesting that low-to-moderate exposure to welding fumes remains a risk factor for cardiovascular disease.
  •  
5.
  • Sjögren, Jonathan, et al. (författare)
  • EndoS and EndoS2 hydrolyze Fc-glycans on therapeutic antibodies with different glycoform selectivity and can be used for rapid quantification of high-mannose glycans.
  • 2015
  • Ingår i: Glycobiology. - : Oxford University Press (OUP). - 1460-2423 .- 0959-6658. ; 25:10, s. 1053-1063
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Enzymes that affect glycoproteins of the human immune system, and thereby modulate defense responses, are abundant among bacterial pathogens. Two endoglycosidases from the human pathogen Streptococcus pyogenes, EndoS and EndoS2, have recently been shown to hydrolyze N-linked glycans of human IgG. However, detailed characterization and comparison of the hydrolyzing activities have not been performed. In the present study we set out to characterize the enzymes by comparing the activities of EndoS and EndoS2 on a selection of therapeutic monoclonal antibodies (mAbs), cetuximab, adalimumab, panitumumab, and denosumab. By analyzing the glycans hydrolyzed by EndoS and EndoS2 from the antibodies using MALDI-TOF, we found that both enzymes cleaved complex glycans, and that EndoS2 hydrolyzed hybrid and oligomannose structures to a greater extent compared to EndoS. A comparison of UHPLC profiles of the glycan pool of cetuximab hydrolyzed with EndoS and EndoS2 showed that EndoS2 hydrolyzed hybrid and oligomannose glycans whereas these peaks were missing in the EndoS chromatogram. We utilized this difference in glycoform selectivity and developed a liquid chromatography separation method to quantify high-mannose content in the Fc fragments of the selected mAbs. We conclude that EndoS and EndoS2 hydrolyze different glycoforms from the Fc-glycosylation site on therapeutic mAbs, and that this can be used for rapid quantification of high-mannose content.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Aevarsson, Arnthór, et al. (författare)
  • Going to extremes - a metagenomic journey into the dark matter of life
  • 2021
  • Ingår i: FEMS Microbiology Letters. - : Oxford University Press (OUP). - 1574-6968. ; 368:12
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • The Virus-X-Viral Metagenomics for Innovation Value-project was a scientific expedition to explore and exploit uncharted territory of genetic diversity in extreme natural environments such as geothermal hot springs and deep-sea ocean ecosystems. Specifically, the project was set to analyse and exploit viral metagenomes with the ultimate goal of developing new gene products with high innovation value for applications in biotechnology, pharmaceutical, medical, and the life science sectors. Viral gene pool analysis is also essential to obtain fundamental insight into ecosystem dynamics and to investigate how viruses influence the evolution of microbes and multicellular organisms. The Virus-X Consortium, established in 2016, included experts from eight European countries. The unique approach based on high throughput bioinformatics technologies combined with structural and functional studies resulted in the development of a biodiscovery pipeline of significant capacity and scale. The activities within the Virus-X consortium cover the entire range from bioprospecting and methods development in bioinformatics to protein production and characterisation, with the final goal of translating our results into new products for the bioeconomy. The significant impact the consortium made in all of these areas was possible due to the successful cooperation between expert teams that worked together to solve a complex scientific problem using state-of-the-art technologies as well as developing novel tools to explore the virosphere, widely considered as the last great frontier of life.
  •  
9.
  • Albin, Maria, et al. (författare)
  • Acute myeloid leukemia and clonal chromosome aberrations in relation to past exposure to organic solvents
  • 2000
  • Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140. ; 26:6, s. 482-491
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVES: The effects of occupational and leisure-time exposures on the risk of acute myeloid leukemia (AML) were investigated with emphasis on clonal chromosome aberrations (CCA) and morphological subtypes. METHODS: Consecutively diagnosed cases of AML (N=333) and 1 population referent per case were retrospectively included in the study. Information on worktasks, companies, and leisure-time activities was obtained with telephone interviews. Exposure probability and intensity were assessed by occupational hygienists. Associations were evaluated with logistic regression. RESULTS: Exposure to organic solvents was associated with an increased risk of AML [low exposure: OR 1.5 (95% confidence interval (95% CI) 1.0-2.3, moderate-high exposure: OR 2.3 (95% CI 1.0-5.0)]. For exposure to solvents, but not to benzene, the OR was 1.2 (95% CI 0.69-2.0) for "low" and 2.7 (95% CI 1.0-7.3) for "moderate-high" exposure. The observed effects increased with intensity and duration of exposure. The estimated effects were higher for patients >60 years of age at the time of diagnosis. The effect of exposure to organic solvents was not differential with regard to morphology [except possibly erythroleukemia: OR 4.2, 95% CI 1.0-17 or the presence of CCA in general]. No increased risk for AML with complex CCA or with total or partial losses of chromosomes 5 or 7 were observed, but a higher risk was found for AML with trisomy 8 (OR 11, 95% CI 2.7-42) as the sole aberration. CONCLUSIONS: Exposure to organic solvents was associated with an increased risk of AML. This association was not due to benzene exposure alone and may be modified by age. Furthermore, specific associations with trisomy 8, and possibly also erythroleukemia, were suggested.
  •  
10.
  • Albin, Maria, et al. (författare)
  • Cytogenetic and morphologic subgroups of myelodysplastic syndromes in relation to occupational and hobby exposures.
  • 2003
  • Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140. ; 29:5, s. 378-387
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVES: This study investigated the association between occupational and hobby exposure and the risk of myelodysplastic syndromes (MDS) while focusing on differential patterns of clonal chromosome aberrations and morphologic subgroups. METHODS: A case-referent study was conducted with 330 MDS patients investigated cytogenetically in 1976-1993 (cases) and matched referents. Telephone interviews with either the person or a next-of-kin were used. The participation rate of the cases and referents was 85% and 60%, respectively. Information was obtained from the next-of-kin more often for the cases (88%) than for the referents (26%). Occupational hygienists assessed the exposure using interview data on worktasks and hobbies. Associations with disease risk were evaluated for 10 exposures with a logistic regression analysis. RESULTS: The investigated exposures were generally not associated with cytogenetically abnormal MDS. Effect estimates for specific cytogenetic or morphologic subgroups were generally imprecise. Occupational exposure to extremely low-frequency magnetic fields (EMF) was associated with MDS with a normal karyotype [odds ratio (OR) 2.0, 95% confidence interval (95% CI) 1.0-4.0]. The exposure-response association was consistent for intensity but inconclusive for duration. A decreased risk was observed for MDS, irrespective of karyotypic pattern, among farmers and farmhands (OR 0.53, 95% CI 0.35-0.81). CONCLUSIONS: Cytogenetically abnormal MDS was generally not associated with occupational or hobby exposure to known or suspected genotoxic agents. However, exposure prevalences and intensities were low for several agents. An association was suggested between occupational exposure to EMF and MDS with a normal karyotype. Biases due to differential information quality and selective participation cannot be ruled out.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 67
Typ av publikation
tidskriftsartikel (53)
konferensbidrag (10)
rapport (1)
doktorsavhandling (1)
forskningsöversikt (1)
bokkapitel (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (55)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (6)
populärvet., debatt m.m. (6)
Författare/redaktör
Björk, Jonas (41)
Albin, Maria (35)
Ardö, Jonas (13)
Östergren, Per Olof (11)
Strömberg, Ulf (7)
Broberg Palmgren, Ka ... (6)
visa fler...
Johansson, Bertil (5)
Grahn, Patrik (5)
Rylander, Lars (5)
Mauritzson, Nils (5)
Bodin, Theo (4)
Mikoczy, Zoli (4)
Stroh, Emilie (4)
Hagmar, Lars (3)
Hagmar, L (3)
Jakobsson, Kristina (3)
Höglund, Mattias (3)
Ahlgren, T (3)
Nilsson, P G (3)
Tinnerberg, Håkan (3)
Mitelman, Felix (3)
Olsson, Håkan (2)
Iwarsson, Susanne (2)
Johansson, B (2)
Nilsson, Peter (2)
Lundqvist, Peter (2)
Aronsson, Gunnar (2)
Hedmer, Maria (2)
Kåredal, Monica (2)
Abrahamsson, Lena (2)
Forsman, Mikael (2)
Melander, Olle (2)
Svensson, Måns (2)
Feychting, Maria (2)
Carton, Wim (2)
Ahlbom, Anders (2)
Bohgard, Mats (2)
Anderson, Kevin (2)
Johansson, Gerd (2)
Järvholm, Bengt (2)
Hagberg, Mats (2)
Persson, Roger (2)
Osvalder, Anna-Lisa (2)
Welinder, Hans (2)
Kadefors, Roland (2)
Nilsson, Kerstin (2)
Glantz, Paul (2)
Holm, Stig-Olof (2)
Björk, Mats (2)
Johansson, Maria (2)
visa färre...
Lärosäte
Karolinska Institutet (6)
Sveriges Lantbruksuniversitet (4)
Göteborgs universitet (3)
Högskolan i Skövde (3)
Örebro universitet (2)
visa fler...
Jönköping University (2)
Uppsala universitet (1)
Högskolan i Halmstad (1)
Stockholms universitet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (57)
Svenska (10)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (53)
Naturvetenskap (10)
Samhällsvetenskap (4)
Lantbruksvetenskap (2)
Teknik (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy