| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Björk, Jonas, et al.
(författare)
-
Recreational values of the natural environment in relation to neighbourhood satisfaction, physical activity, obesity and wellbeing.
- 2008
-
Ingår i: Journal of Epidemiology and Community Health. - : BMJ. - 1470-2738 .- 0143-005X. ; 62:4, s. 2-2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: The aim of this population-based study was to investigate associations between recreational values of the close natural environment and neighbourhood satisfaction, physical activity, obesity and wellbeing. METHODS: Data from a large public health survey distributed as a mailed questionnaire in suburban and rural areas of southern Sweden were used (N = 24,819; 59% participation rate). Geocoded residential addresses and the geographical information system technique were used to assess objectively five recreational values of the close natural environment: serene, wild, lush, spacious and culture. RESULTS: On average, a citizen of the Scania region, inner city areas excluded, only had access to 0.67 recreational values within 300 metres distance from their residence. The number of recreational values near the residence was strongly associated with neighbourhood satisfaction and physical activity. The effect on satisfaction was especially marked among tenants and the presence of recreational values was associated with low or normal body mass index in this group. A less marked positive association with vitality among women was observed. No evident effect on self-rated health was detectable. CONCLUSIONS: Immediate access to natural environments with high recreational values was rare in the study population and was distributed in an inequitable manner. Moreover, such access was associated with a positive assessment of neighbourhood satisfaction and time spent on physical activity, which can be expected to reduce obesity and increase vitality by having a buffering effect on stress.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Björk, Jonas, et al.
(författare)
-
Skydda naturen nära oss
- 2007
-
Ingår i: Skånska dagbladet. - 1103-9973. ; , s. 5-5
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Bodin, Theo, et al.
(författare)
-
Road traffic noise, air pollution and myocardial infarction: a prospective cohort study.
- 2016
-
Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1432-1246 .- 0340-0131. ; 89:5, s. 793-802
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Both road traffic noise and air pollution have been linked to cardiovascular disease. However, there are few prospective epidemiological studies available where both road traffic noise and air pollution have been analyzed simultaneously. The aim of this study was to investigate the relation between road traffic noise, air pollution and incident myocardial infarction in both current (1-year average) and medium-term (3-year average) perspective.
|
|
| 7. |
- Bodin, Theo, et al.
(författare)
-
Road traffic noise and hypertension: results from a cross-sectional public health survey in southern Sweden.
- 2009
-
Ingår i: Environmental Health. - 1476-069X. ; 8:38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Results from studies of road traffic noise and hypertension are heterogeneous with respect to effect size, effects among males and females and with respect to effects across age groups. Our objective was to further explore these associations. METHODS: The study used cross-sectional public health survey data from southern Sweden, including 24,238 adults (18 - 80 years old). We used a geographic information system (GIS) to assess the average road noise (LAeq 24 hr) at the current residential address. Effects on self-reported hypertension were estimated by logistic regression with adjustment for age, sex, BMI, alcohol intake, exercise, education, smoking and socioeconomic status. RESULTS: Modest exposure effects (OR approximately 1.1) were generally noted in intermediate exposure categories (45 -64 dB(A)), and with no obvious trend. The effect was more pronounced at > 64 dB(A) (OR 1.45, 95% CI 1.04 - 2.02). Age modified the relative effect (p = 0.018). An effect was seen among middle-aged (40 - 59 years old) at noise levels 60 - 64 dB(A) (OR = 1.27, 95% CI 1.02 - 1.58)) and at > 64 dB(A) (OR = 1.91, 95% CI 1.19 - 3.06)). An effect was also indicated among younger adults but not among elderly. No apparent effect modification by gender, country of origin, disturbed sleep or strained economy was noted. CONCLUSION: The study supports an association between road traffic noise at high average levels and self-reported hypertension in middle-aged. Future studies should use age group -specific relative effect models to account for differences in prevalence.
|
|
| 8. |
- Kristiansen, Jesper, et al.
(författare)
-
Work stress, worries, and pain interact synergistically with modelled traffic noise on cross-sectional associations with self-reported sleep problems
- 2011
-
Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1432-1246 .- 0340-0131. ; 84:2, s. 211-224
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To examine the risk of sleep problems associated with work stress (job strain, job demands, and decision authority), worries and pain and to investigate the synergistic interaction between these factors and traffic noise. Sleep problems and predictor variables were assessed in a cross-sectional public health survey with 12,093 respondents. Traffic noise levels were assessed using modelled A-weighted energy equivalent traffic sound levels at the residence. The risk of sleep problems was modelled using multiple logistic regression analysis. With regard to sleep problems not attributed to any external source (general sleep problems), independent main effects were found for traffic noise (women), decision authority (women), job strain, job demands, suffering from pain or other afflictions, worries about losing the job, experiencing bullying at work, having troubles paying the bills, and having a sick, disabled, or old relative to take care of (women). Significant synergistic effects were found for traffic noise and experiencing bullying at work in women. With regard to sleep problems attributed to traffic noise, strong synergistic interactions were found between traffic noise and, respectively, job demands (men), having pain or other afflictions, taking care of a sick, old, or disabled relative, and having troubles paying the bills. Main effects were found for worries about losing the job, experiencing bullying at work, job strain (men), and decision authority (men). Synergistic interactions could potentially contribute with 10-20% of the sleep problems attributed to traffic noise in the population. Work stress, pain, and different worries were independently associated with general sleep problems and showed in general no synergistic interaction with traffic noise. In contrast, synergistic effects between traffic noise and psychological factors were found with regard to sleep problems attributed to traffic noise. The synergy may contribute significantly to sleep problems attributed to traffic noise in the population.
|
|
| 9. |
- Lõhmus, Mare, et al.
(författare)
-
What makes children learn how to swim? – health, lifestyle and environmental factors associated with swimming ability among children in the city of Malmö, Sweden
- 2022
-
Ingår i: BMC Pediatrics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2431. ; 22:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Swimming ability among children in the city of Malmö, Sweden is strongly affected by socioeconomic differences. We investigated to what extent mediating health and lifestyle factors, such as children’s eating, sleeping and physical activity habits, as well as the characteristics of the social and working environment at both school and home, could explain the socioeconomic gradient in swimming ability. Methods: Our study population included children who started their first-grade school-year in 2012 or 2013 at any of the public primary schools of Malmö, Sweden. Cross-sectional, self-reported questionnaire-based data about health status and swimming ability in the fourth grade (age 10) were included from the Pupil Health Database (ELSA) for 3468 children. Results: Children’s self-reported swimming ability was strongly associated with both individual- and school-based sociodemographic variables. Nine health, lifestyle and environmental variables were identified as potential mediators and included in the final model. Four of these variables, “Activity”, “Outdoor time”, “Social relationships at home and on the free time”, and “Positivity about future”, were significantly and positively associated with children’s ability to swim. Conclusions: Social support, optimism for the future and an active lifestyle were positively associated with children’s swimming skills; however, compared to the socioeconomic factors, these health- and lifestyle factors contributed very little. It is possible, that interventions concerning children’s swimming ability in lower socioeconomic neighbourhoods, should in addition to children’s swimming lessons, target the whole families with the goal of increasing their possibilities for socialising and engaging in different kinds of recreational activities.
|
|
| 10. |
- Pilgaard, Frida I.H., et al.
(författare)
-
Socioeconomic differences in swimming ability among children in Malmö, southern Sweden : Initial results from a community-level intervention
- 2020
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : SAGE Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 48:5, s. 495-501
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: To investigate to what extent socioeconomic differences in swimming abilities persist among children in the city of Malmö, Sweden, after a community-level swimming intervention programme in public primary schools. Methods: A compulsory swimming education programme was launched in 2014 in second grade (at age 8) in all public primary schools in Malmö, Sweden. Data for the present study on sociodemographic conditions and self-reported swimming ability in fourth grade (age 10) were used for the last birth cohort unexposed (n = 1695) and the first birth cohort exposed (n = 1773) to the intervention. Results: The swimming ability was 78 and 77%, respectively, in the pre- and post-intervention cohorts. Significantly lower self-reported swimming ability was found both pre- and post-intervention among children with support activities in school, with parents born outside Europe, North America and Australia, with manual working, unemployed or studying parents and in children enrolled in schools with socioeconomic index below median. Conclusions: The findings do not suggest that sociodemographic differences in swimming ability have decreased in the first birth cohort exposed to the community-level intervention in Malmö. Striking differences in self-reported swimming ability were noted when the children reached the fourth grade both pre- and post-intervention with marked lower abilities in socially disadvantaged groups. Monitoring of swimming abilities should continue for the present, and similar interventions aimed at reducing inequalities among children. Efforts to increase water comfort at preschool age ought to be considered.
|
|
