| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Björklund, Lars-Erik, 1953-
(author)
-
Från novis till expert : förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning
- 2008
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Syftet med den här avhandlingen är att bidra till förståelsen av beprövad erfarenhetsbaserad kunskap, det vi förknippar med fårdigheter, förmågor och förtrogenhet. Avhandlingen är enintegrerande forskningsöversikt, fntegrative research review. Genom att sammanställa, jämföra och integrera resultat från psykologins, beteendevetenskapens, neuromedicinens och neurofysiologins forskningsfålt synliggör författaren en neurodidaktisk modell för hur experters egenskaper och förmågor byggs upp under praktisk erfarenhet i en specifik kontext.När en engagerad individ utsätts för en upprepad variation av upplevelser skapas kunskap som består av utfallsmärkta sensoriska mönster i framför allt de basala ganglierna men även i amygdala och cerebellum. Dessa sammantaget utgör ett implicit, omedvetet inlärningssystem parallellt med det medvetna explicita. Det implicita systemet jämför det vi betraktar med tidigare lagrade mönster vilket gör att vi snabbt kan upptäcka vad som är relevant i komplexa, stressade situationer. Med dess hjälp blir vi mer kompetenta i vår roll som lärare, hantverkare, läkare etc. Den här kunskapen blir omedveten, dold och tyst, det som Polanyi kallar Tacit knowledge och som bröderna Dreyfus refererar till som holistic pattern recognition. När vårt medvetande uppmärksammar ett igenkännande i det implicita systemet upplever vi en känsla, intuition eller gut feeling. Det implicita bedömningssystemet hämmas inte av arbetsminnets begränsningar i hastighet och antal detaljer och blir med tiden en resurs som visar sig som förtrogenhet inom en praktik. Mycket talar för att de mönster och erfarenheter som lagras i det implicita systemet används vid problemlösning. Detta leder till implikationer för hur undervisning och lärandemiljöer i exempelvis teknikämnet ska planeras för att befrämja en kreativ utveckling hos den lärande.Det implicita systemet ger oss en omedveten kapacitet att tolka andra människors kroppsspråk och aktiveras av kända kontexter och artefakter. Detta påverkar de svar vi som forskare får från våra informanter i en intervjusituation. För att nå expertens tysta kunskap om t.ex. bedömningskriterier kan en speciell intervjumetod; Repertory Grid Technique, användas.
|
|
| 4. |
- Björklund, Patrik, et al.
(author)
-
Västerås slott : Slott och borgar
- 2000
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- En majoritet av dagens byggnadsuppgifter gäller att hantera det redan byggda. När vi står inför situationen att restaurera en befintlig byggnad är det viktigt att förstå olika tidsperioders stilideal liksom byggnadsteknik och material. Först då kan vi göra en väl avvägd analys, som tar tillvara och utvecklar de kvaliteter som byggnaderna själva besitter. Därför är utbildningen upplagd som ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier, exkursioner och en för året vald studieuppgift.Slott och borgar har varit läsårets tema. Vi har valt att arbeta med Västerås och Örebro slott - två ganska bortglömda Vasaslott som är väl värda att lyfta fram. Särskilt har vi studerat de senaste 300 årens förändringar, som inte tidigare ägnats lika stora forskarmöda som medelitden och Vasatiden. I dessa två exempel finns en provkarta på estetiska, praktiska och tekniska ingrepp från Carl Hårlemans tid och fram till idag.Studierna har således omfattat både gestaltning, funktion och byggnadsteknik. Avsikten är att visa på kvaliteter i de omvandlingar och restaureringar som skett, men också att peka på problem och analysera olika möjligheter inför framtiden. Arbetet har skett i samarbete med Statens fastighetsverk och är tänkt att utgöra ett underlag till vårdprogram och framtida restaureringsinsatser.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Grevholm, Barbro, et al.
(author)
-
Lära och undervisa matematik : från förskoleklass till åk 6
- 2012
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Lära och undervisa matematik - från förskoleklass till åk 6 är en grundbok i matematik och matematikämnets didaktik. Den vänder sig till lärarstuderande och till verksamma lärare som vill aktualisera sina kunskaper och ta del av den senaste forskningen samt sätta sig in i de nya kursplanerna och kunskapskraven i matematik.
|
|
| 7. |
- Hallman, David, 1979-, et al.
(author)
-
Symposium: Arbete, individ och nacksmärta : Forskning vid Forte-centret “Kroppen i arbete – från problem till potential”
- 2018
-
In: FALF KONFERENS 2018 Arbetet - problem eller potential för en hållbar livsmiljö? 10-12 juni 2018 i Gävle. - Gävle : Gävle University Press. - 9789188145284 ; , s. 102-
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Besvär ifrån kroppens muskler och leder såsom nack- och ryggbesvär är fortfarande ett stort problem inom arbetslivet. Muskuloskeletal diagnos är den vanligaste orsaken till lång sjukfrånvaro inom privat sektor och näst vanligast inom kommuner och landsting. Orsakerna till dessa besvär kan vara relaterade till exponering både under arbete och på fritid, men även till individfaktorer. Vår forskargrupp har en bred ansats för att fylla kunskapsluckor inom detta område och kommer att presentera resultat från flera forskningsprojekt i symposiet Arbete, individ och nacksmärta.Långvarigt sittande har blivit alltmer vanligt förekommande i många yrkesgrupper. Långvarigt sittande och låg fysisk aktivitet har också uppmärksammats som ett betydande hälsoproblem i dagens arbetsliv och även som en möjlig riskfaktor för smärta i nacke-skuldra. Men forskningen om betydelsen av långvarigt sittande för smärta i nacke-skuldra är fortfarande begränsad. Likaså är det oklart om huvudets hållning vid sittandet och nackens funktion, exempelvis nackens rörelsefunktion och styrka, har betydelse för besvärsutveckling. Statiskt arbete med nacken i vridna och böjda positioner misstänks vara en riskfaktor för nack-skuldersmärta i yrken såsom tandläkare, men det är oklart varför vissa exponerade individer drabbas medan andra inte får ont. För de med långvarig smärta krävs ofta rehabiliterande åtgärder, och hur väl dessa åtgärder lyckas kan även det vara beroende av individens fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Individens arbetsmiljö påverkar således inte bara risken för om man får besvär utan kan också ha betydelse för hur rehabiliteringen av besvären lyckas.Syftet med detta symposium är att presentera studier från Centrum för belastningsskadeforskning som handlar om nacksmärta i arbetslivet, sammanfatta kunskapsläget inom området och diskutera hur arbetet kan utformas för att bli hållbart och inkluderande. De forskningsexempel som presenteras berör stillasittande och hållning i arbetslivet och dess tänkbara konsekvenser för nacksmärta och hälsa, riskfaktorer för nacksmärta i tandläkaryrket och arbetsmiljöns betydelse för resultatet av rehabilitering vid nacksmärta. Symposiet avslutas med en frågestund och gemensam diskussion.
|
|
| 8. |
- Löfgren, Ragnhild, et al.
(author)
-
Kommunicera naturvetenskap i skolan – exempel från årskurs 3.
- 2011
-
In: Ämnesdidaktik<em> -- dåtid, nutid och framtid</em>.. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173931823 ; , s. 51-62
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Kapitlet handlar det om kommunikation och interaktion mellan lärare och elever.Löfgren m.fl. prövar ett analysverktyg för att studera dialog- eller interaktionstyperi klassrummet. Har samtalet om ämnet någon betydelse ochvilka olika typer av elev- lärar-interaktion kan finnas? Samtalet är enligtförfattarna kontextbundet till respektive ämnes diskurs. Inom naturvetenskaputgörs diskursen främst av beskrivningar, generaliseringar och förklaringar,med andra ord hur läraren får eleverna att tillägna sig och användanaturvetenskapliga begrepp. De visar på mönster i interaktionenmellan lärare och elev och genom framför allt sociokulturella teorier omlärande analyserar de vilken typ av interaktion som bäst främjar begreppsutveckling.
|
|
| 9. |
- Stolpe, Karin
(author)
-
Att uppmärksamma det väsentliga : Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv
- 2011
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Den här avhandlingen syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap. Jag fokuserar på tre olika förmågor som är centrala för lärare, nämligen lärares professionella seende, deras automatiska agerande samt deras förmåga att berätta narrativ. Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen är det som jag kallar för det interaktionskognitiva perspektivet. Tre olika aspekter av interaktion behandlas, interaktion mellan individen och hennes omgivning, interaktion mellan individen och andra individer samt interaktion mellan två olika kunskapsformer – den deklarerbara och den intuitiva kunskapen – som bearbetas i det explicita respektive det implicita minnessystemet. Modellen om de två minnessystemen är således central i den här avhandlingen och jag behandlar hur dessa båda minnessystem samverkar så att deklarerbara och intuitiva kunskaper tar sig i uttryck i form av förmågor. Informanterna i de ingående studierna utgörs av såväl lärarstudenter som erfarna lärare som undervisar om, berättar om eller löser problem med ett naturvetenskapligt innehåll, med särskild tyngdpunkt på ekologi. Datainsamlingen har främst bestått i intervjuer, såväl semistrukturerade som stimulated recall-intervjuer. Dessutom har data samlats in genom att undervisning har videofilmats och att informanter har beskrivit sin undervisning i loggböcker. Resultaten visar att vi kan urskilja tre olika aspekter av lärares professionella seende: uppmärksamma, identifiera och känna igen. Förmågan att uppmärksamma det väsentliga i en komplex miljö, exempelvis att finna en viss typ av gräs bland andra gräs, är starkt förknippad med förmågan att känna igen. Dessa förmågor bygger på intuitiv kunskap och är därmed en långlivad förmåga. Att identifiera, dvs. att kunna sätta ett namn på gräset, är däremot en deklarerbar kunskap som är snabbt avklingande relativt lärtillfället. Vidare visar resultaten att förmågan att agera automatiskt är starkt situerad och därmed sammanlänkad med lärandemiljön, elevgruppen och det specifika innehållet. Automatiskt agerande bygger på erfarenhet (igenkänning) av en specifik situation vartill ett beteende är kopplat. En lärare behöver inte själv vara medveten om sitt agerande eftersom detta är en intuitiv kunskap. Den intuitiva kunskapen verkar dessutom vara en viktig del av berättelser. Studenterna kunde upp till ett år efter lärtillfället återberätta grunddragen i en historia. Däremot visade det sig att de exakta vetenskapliga termerna, dvs. den deklarerbara kunskapen, till stor del hade bytts ut mot mer vanligt förekommande termer. Jag vill poängtera värdet av både intuitiv och deklarerbar kunskap i lärarutbildningen.
|
|
| 10. |
- Sturkell, Erik, 1962, et al.
(author)
-
Geologen - en filmhjälte
- 2014
-
In: GeoArena.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Hur vanligt är det med geologer på vita duken och hur blir han/hon framställd? Har geologen någon gång huvudrollen i en film? Är geologen hjälten eller skurken? Eller förekommer denne endast i biroller, där han eller hon kliver in på kontoret och säger “borra här” och sedan lämnar scenen? Alla dessa frågor som många av oss ställt men där inga enhetliga svar funnits - tills nu då vi har gjort en systematisk undersökning. Vi har därför försökt att hitta så många filmer med geologer som möjligt. Totalt har vi hittat 60 amerikanska och brittiska biofilmer hittills. I dessa filmer finns 94 geologer i rolluppsättningen och 32 av dessa geologer spelar en huvudroll (34 procent). Oftast har en film endast en geolog. Av de 60 filmerna har 19 stycken fler än en geolog och i åtta filmer finns det fler än två. Filmen “Dante’s Peak” har flest geologer med sju stycken. Kvinnliga geologer förekommer i elva filmer och de utgör 13 av totalt av 94 filmgeologer vilket motsvarar 14 procent. Filmgeologerna har olika karaktärer, de flesta är goda människor (86 procent); några räddar till och med världen. Endast några få geologer (2) av dessa är riktigt ondskefulla, Daniel Plainview från “There Will Be Blood” (2007), och Prof. Dent i Bondfilmen “Dr. No” (1962). Vår kultfilm är “Dante’s Peak” (1997), denna är utan tvekan den bästa geologfilmen genom tiderna. Slutsatsen är att geologen oftast är en trevlig person som jobbar i fält, har rutig skjorta och som gärna går ner och tar en (eller flera) öl.
|
|
