| 1. |
|
|
| 2. |
- Bladini, Filip, 1958, et al.
(författare)
-
Hållbar stadsutveckling – ett institutionellt pusslande?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En förstudie till en “utvärderings- och en governancemodell” för hållbar stadsutveckling. En analys av kommunal verksamhet för att ringa in centrala komponenter i ett institutionellt pusslande för en hållbar stad.
|
|
| 3. |
- Bladini, Filip, 1958
(författare)
-
Mängdförsäkring — ett missbruk av institutet gruppförsäkring?
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 837-861
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Försäkringsavtalslagens omfattande reglering av gruppförsäkringar har blivit en legitimerande grund för försäkringsprodukter med tveksamt konsumenträttsligt innehåll. Även om dessa produkter till formen är gruppförsäkringar bär de helt andra kännetecken än de gruppförsäkringar som låg till grund för lagens regler. Förutom att försäkringarna ger ett smalt försäkringsskydd som det av olika anledningar är svårt för konsumenter att värdera, är det i egentlig mening inte grupper som ansluts. Konsumenterna hamnar i dessa försäkringar genom att de står med i vissa företags kundregister. En fråga som detta väcker är därför när negativ avtalsbindning bör accepteras och till denna hör om frågan bäst hanteras inom försäkringsavtalsrätten eller marknadsrätten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bladini, Filip, 1958
(författare)
-
Samverkan mellan kommuner och privata intressenter för hållbara städer – hinder och möjligheter ur ett rättsligt perspektiv
- 2019
-
Ingår i: Algehed, J., Eneqvist, E., Jensen, C. and Lööf, J (eds). (2019) Innovation och stadsutveckling: : En forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun. - 9789189049086 ; , s. 137-147
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våra städer och kommuner arbetar hårt i en tid av komplexa frågor och stora förändringar. Innovation lyfts gärna fram som vägen framåt för att nå en hållbar stadsutveckling, men det finns fler nyanser och andra sidor av detta begrepp. Inom den akademiska litteraturen pågår en problematiserande diskussion, men den syns inte lika tydligt i resten av samhället. Denna antologi fördjupar och problematiserar diskussionen kring innovation i städer, med specifikt fokus på svenska förhållanden. Boken ger en överskådlig bild av en del av forskningsfältet kring ämnen som rör innovationsprocesser med koppling till kommuners stadsutvecklingsuppdrag. I bokens 15 kapitel beskriver och diskuterar forskare bland annat nya roller och utmaningar för kommunen och dess tjänstepersoner, projektifiering, mätbarhet och värdefrågor, samverkan, lärande, ledarskapsfrågor och konflikthantering. Boken vänder sig till personer som arbetar med utvecklingsfrågor i kommuner, såsom stadsplanerare eller strateger, men även politiker och tjänstepersoner som arbetar inom andra delar av offentlig sektor. I de större städerna koncentreras våra största samhällsutmaningar. Att alla städer också är kommuner är välkänt, men möjligen är inte betydelsen av detta lika uppenbar. Inte heller att svenska kommuner i ett internationellt perspektiv är ganska olika sina motsvarigheter i andra länder. Vidare binds städer i fysisk mening samman av sin infrastruktur, medan de i bildlig mening vilar på ett rättsligt fundament man kan kalla immateriell infrastruktur. Om hållbara städer ska åstadkommas med innovationer av såväl social, ekologisk och ekonomisk natur måste också innebörden av det rättsliga landskapet förstås.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Sandoff, Anders, 1965, et al.
(författare)
-
Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samspel mellan lokala aktörer så som näringsliv, kommun och universitet har historiskt sett spelat en viktig roll i utvecklingen av innovationer men det är först relativt nyligen som ansvaret för innovationsstöttande åtgärder aktivt förflyttats till den kommunala nivån. Denna rapport beskriver resultaten från den följeforskningsinsats som varit kopplad till Vinnovasatsningen Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer. Satsningen tar sin utgångspunkt i ett stöd till fyra städer (Göteborg, Malmö, Lund och Borås) att under två år bygga upp en ny form av lokal innovationsstödjande samverkanskapacitet. Studien som rapporten bygger på gick ut på att följa och beskriva utvecklingen av innovationsplattformarnas verksamhet, analysera informationen ur ett innovationsperspektiv samt återföra resultaten till innovationsplattformarna och Vinnova. Syftet var därför att skapa kunskap om innovationsprocesser kopplat till hållbar stadsutveckling och möjliggöra ett fördjupat lärande mellan innovationsplattformarna. Således utgjorde följeforskningsinsatsen en del av de lärprocesser som varit kopplade till plattformarnas utvecklingsarbete. Kopplat till följeforskningen gjordes även en inventering av hur liknande arbete organiserats i andra delar av världen. Sammanfattningsvis indikerar resultaten följande: • Innovationsplattformarna har skapat en ökad lokal kapacitet att bedriva innovationsfrågor inom ramen för hållbar stadsutveckling. • Satsningen har gjort avtryck inte bara i själva plattformen utan även på en kommunal nivå och hos de deltagande organisationerna på ett sådant sätt att det skapats legitimitet för arbetets fortsättning. • Erfarenheterna visar att arbetet med att etablera innovationsplattformarna tagit längre tid och mer resurser i anspråk än vad ursprungligen antogs. Förklaringar till detta har varit utmaningar att etablera samverkansformer och en oerfarenhet med innovationskonceptet som sådant, särskilt avseende hur det skall förstås i en kommunal stadsutvecklingskontext. • Viktiga arbetsområden för innovationsplattformarna har varit att tolka begrepp, bygga kunskap, säkra politiskt kapital och skapa metoder för att förverkliga brett förankrade innovationsprocesser. • Utvecklingen av Innovationsplattformarna har inneburit utmaningar framförallt avseende tolkningen av olika aktörers traditionella roller. Delvis har det inneburit att det kommunala och privata har glidit in i varandras sfärer och utmanat etablerade uppfattningar om ansvar, professioner och ageranden. • Denna utveckling har kommit att utmana existerande rättsliga strukturer och bäddar för framtida spänningar inom den byråkratiska förvaltningskulturen, de kommunala kompetensreglerna och EUs konkurrensrättsliga regler. • Vid en internationell jämförelse framgår att den svenska satsningen på innovationsplattformar nyttjar aktuella och internationellt gångbara arbetssätt men 7 behöver stärkas genom ytterligare kopplingar till innovationssystem på både nationellt och internationellt plan. • Satsningen kan i ett vidare sammanhang ses som en lärplattform inte bara avseende stadsutvecklingsinnovation i samverkan utan även för en ny form av kommunal administrativ logik som bygger på att det kommunala uppdraget till vissa delar definieras och löses genom en bredare samverkan med olika intressenter, s.k. New Public Governance.
|
|
| 10. |
- Sandoff, Anders, 1965, et al.
(författare)
-
Staden som arena för innovation - En studie av transformativ kapacitet, kommunens roll och Vinnovas påverkan
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Städer har under de senaste decennierna fått en delvis annan betydelse än tidigare och betraktas i allt större utsträckning som både en källa och en lösning till dagens ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningar. Därmed pekas städer ut som en viktig arena och aktör för samhällets utveckling. Städer har av flera även bedömts komplettera eller i vissa fall till och med ta över mycket av den initiativkraft, förmåga och ansvar som tidigare varit så tydligt förknippat med nationalstaternas olika uppgifter. Förståelse för städers roll, kapacitet och utmaningar att bedriva samhällsutmaningsdriven innovation är därmed central för vår kunskap om förutsättningarna för en hållbar samhällsutveckling. Trots detta är kunskaps-området relativt outforskat. Den här studien undersöker hur Vinnovas insatser har bidragit till att utveckla svenska städers förmåga att arbeta med systeminnovationer för en hållbar samhällsutveckling. Ambitionen är att bidra till en konceptuell förståelse för hur statligt innovationsstöd påverkar städers arbete med komplexa samhällsutmaningar och vilka möjligheter och svårigheter som dagens utformning av statliga innovationsinsatser innebär på lokal nivå. Därmed tillför studien ett aktörsperspektiv på de mer sektors- och systemorienterade teoribildningar som delvis legat till grund för Vinnovas satsningar under senare år. Effektanalyser är en central del i Vinnovas policylärande. Genom fördjupade analyser av olika insatser, dess effekter och effektmekanismer nås viktiga policyinsikter för vidareutveckling av Vinnovas insatser. Föreliggande effektanalys avses bidra till Vinnovas förståelse för i vilken utsträckning våra insatser har betydelse för utveckling av staden som bärare och arena för systeminnovation, det vill säga systemförändring för att möta samhällsutmaningar.
|
|
