| 1. |
- Blom, Lisbeth, et al.
(författare)
-
Development of three-graded, level specific assessment forms for work integrated learning in the nursing education at Kristianstad University
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Sjuksköterskestudenter är under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i en lärandesituation som ska bedömas och betygsättas. Hur examinationen är utformad påverkar hur studenterna planerar och genomför sina studier. Syftet var att utveckla och testa ett tregradigt bedömningsunderlag (för nivåer i år 1, m2 och 3 under utbildningen) med betygskriterier och tillhörande manual för VFUkurser i sjuksköterskeprogrammet. Metoder som användes var enkäter för utvärdering av bedömningsformulärens faktorer (dess innebörd och relevans), samtal, seminarier, pedagogiska diskussioner, fokusgrupp och kvantitativ metod. Enkäten för utvärdering besvarades av handledare och studenter. Dessutom fördes dialoger med lärare i sjuksköterskeprogrammet. Projektgruppen deltog även i VFU-seminarier på Hkr och i pedagogiska samtal i en fokusgrupp (LRC, Lärarresurscentrum). Dessutom tog projektgruppen del av resultat från regressions- och faktoranalys baserat på bedömningsunderlag. Resultat: Utifrån enkätsvaren reviderades bedömningsunderlaget, vilket resulterade i en sammanslagning av vissa faktorer för att få ett sammanhang samt att faktorerna verkligen anknöts till situationer från VFU. Benämning på VFU-samtalen (mellan klinisk lärare, handledare och student) bestämdes att vara planerings-, väglednings- och bedömningssamtal, för att spegla innehållet i de tre samtalen. Något som framkom som betydelsefullt angående samtalen var att lärare ställde fördjupande frågor under samtalen som vad, hur och varför. Resultatet från regressions- och faktoranalysen framhävde faktorer som självständighet och noggrannhet i omvårdnadsarbetet, mellanmänskliga relationer och samarbetsförmåga samt omsättning av forskning och lagar i praktiken. Dessa faktorer kunde användas som riktmärke vid bedömning och betygssättning av studenter under deras VFU-kurser. Slutsatser: Bedömningen ska utgå från studentens förmåga (inte endast från teoretisk kunskap), i sitt sammanhang och i varierande situationer under deras VFU. Bedömningsunderlaget tar inte bara upp studentens kunskap utan även färdigheter och värderingar.
|
|
| 2. |
- Blom, Lisbeth, et al.
(författare)
-
SBAB : en modell för kommunikation mellan vårdpersonal - en klinisk interventionsstudie
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Otydlig kommunikation mellan vårdpersonal är en vanlig bakomliggande orsak till patientskador inom vården. Varje gång som information ska överföras från en person till en annan riskerar den att bli förändrad på något sätt. Utan gemensam förståelse fås då ett otillräckligt underlag för att t ex läkaren ska kunna fatta rationella medicinska beslut och för sjuksköterskan att göra adekvata omvårdnadsåtgärder. Syftet: Syftet var att utvärdera effekterna av införandet av SBAR – en modell för kommunikation mellan vårdpersonal. Metod: Studien har haft en kvantitativ, deskriptiv, jämförande pre- och postinterventions design. Metoden som har använts var enkät med strukturerade frågor. Enkäten har använts före och efter införandet av SBAR som modell för kommunikation mellan vårdpersonal. Öppna frågor (kommentarer till respektive fråga) i enkäten analyserades kvalitativt. Resultat: Vårdpersonalen ansåg i större utsträckning att det genom införandet av SBAR fanns en väl fungerande struktur för innehållet i den muntliga kommunikationen kring patientens tillstånd. Kvalitativa fynd presenteras under fyra teman såsom: Användning av SBAR som struktur, Tiden för rapportering, Patientsäkerhet och Personberoende. Slutsats: SBAR en modell för kommunikation mellan vårdpersonal är effektiv för att få en struktur på innehållet samt för patientsäkerheten vid rapportering av patienter. Den här använda metodiken för framtagande, implementering och utvärdering av modellen för kommunikation mellan vårdpersonal kan med fördel användas inom andra områden som är i behov av utveckling.
|
|
| 3. |
- Blom, Lisbeth, et al.
(författare)
-
The SBAR model for communication between health care professionals : a clinical intervention pilot study.
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Caring Sciences. - : Athens Alexander Technological Educational Institu. - 1791-5201. ; 8:3, s. 530-535
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: SBAR has been suggested as a means to avoid unclear communication between health care professionals and in turn enhance patient safety in the healthcare sector. Aim: to evaluate hospital-based health care professionals experiences from using the Situation, Background, Assessment and Recommendation (SBAR) communication model. Methodology: A quantitative, descriptive, comparative pre- and post-intervention questionnaire-based pilot study before and after the implementation of SBAR at surgical hospitals wards. Open comments to questionnaire items were analyzed qualitatively. Results: The introduction of SBAR increased the experience of having a well-functioning structure for oral communication among health care professionals regarding patients’ conditions. Qualitative findings revealed the categories: Use of SBAR as a structure, Reporting time, Patient safety, and Personal aspects. Conclusions: SBAR is perceived as effective to get a structure of the content in patient reports, which may facilitate patient safety.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Blom, Lisbeth, et al.
(författare)
-
Vårdprogram minskar postoperativt illamående : en klinisk naturalistisk interventionsstudie
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kraven på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och insatser ökar. De bör ha ett vetenskapligt förhållningssätt och arbeta utifrån evidensbaserad omvårdnad för att ge en god och säker vård. Vårdpersonalen på en kirurgavdelning upplevde att ett stort antal patienter var illamående postoperativt. Syftet: var att utvärdera effekterna av införandet av ett vårdprogram för postoperativt illamående för patienter som genomgått planerad operation inom mage/tarm. Metod: Studien har haft en kvantitativ, deskriptiv, jämförande pre- och postinterventions design. Metoden som har använts var enkät med strukturerade frågor. Enkäten har använts vid två tillfällen, före (kontrollgrupp) och efter (interventionsgrupp) införandet av vårdprogram för postoperativt illamående. Resultat: Signifikanta skillnader förelåg så tillsvida att interventionsgruppen hade lägre förekomst av postoperativt illamående, kväljningar och kräkningar postoperativt jämfört med kontrollgruppen. Slutsats: Vårdprogram för patienter med mag- och/eller tarmoperation är effektivt för att minska postoperativt illamående. Den här använda metodiken för framtagande, implementering och utvärdering av vårdprogram kan med fördel användas för andra vårdområden. Sannolikt kan vårdprogrammet med fördel användas till andra patienter där postoperativt illamående är en riskfaktor.
|
|
