| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Boëthius, Ulf
(författare)
-
Det ifrågasatta helhetstänkandet
- 1990
-
Ingår i: Metodfrågor i ungdomskulturforskningen, Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Sabina Cwejman (red.). - Stockholm : Symposion Bokförlag & Tryckeri AB. - 9178681987 ; , s. 71-82
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jag tänker i det följande diskutera en utvecklingslinje inom de humanistiska vetenskaperna under de senaste decennierna. Det hela kretsar kring det man har kallat holism: tendensen att söka sig fram emot avgränsade helheter och sammanhängande innebörder. Men det handlar också om objektivitet och vetenskaplig exakthet kontra subjektivitet och metodiskt godtycke. Perspektivet är litteraturforskarens och horisonten svensk. I stort ser utvecklingen ut så här. Under 1960-talets första hälft dominerade en forskningssyn som utifrån krav på objektivitet och säkerställda resultat tenderade att framhäva delarna på helhetens bekostnad. Mot denna reagerade då andra riktningar som, de flesta alltjämt utifrån objektiva anspråk, företrädde holistiska synsätt. Efter att under en lång tid ha varit herre på täppan har dessa under 1980-talet alltmera kommit att ifrågasättas av nya strömningar. Postmodernismens tid tycktes föra oss tillbaka till delarna och fragmenten igen, men på ett annat och mera subjektivt sätt än tidigare. Hur bör ungdomskulturforskningen förhålla sig till denna utveckling? Är det kanske dags att än en gång återupprätta helhetstänkandet? I sådana frågor kommer den följande framställningen att utmynna. Men låt oss allra först gå trettio år tillbaka i tiden och följa debattens skiften sedan dess.
|
|
| 5. |
- Boëthius, Ulf
(författare)
-
Från könsrollsforskning till genusanalys : Könsorienterad forskning kring ungdomars läsning
- 1991
-
Ingår i: Kön och identitet i förändring, Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Sabina Cwejman (red.). - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. - 917139009X ; , s. 173-217
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här uppsatsen kommer att granska utvecklingen inom den forskning som har intresserat sig för ungdomars läsning i ett könsperspektiv under de senaste tre decennierna. Det handlar framför allt om ungdomslitteratur, populärlitteratur, veckopress och tecknade serier; i vissa fall berörs också forskning kring film och TV.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Boëthius, Ulf
(författare)
-
Högt och lågt inom kulturen : Moderniseringsprocessen och de kulturella hierarkierna
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns sedan länge en grundläggande klyfta inom den västerländska kulturen. Å ena sidan har vi en ”högre” kultur, å den andra en ”lägre”. Den lägre kulturen, det är den ”populära” eller icke-officiella kulturen: den som föraktas av samhällets smakdomare, den som inte uppmärksammas på tidningarnas kultursidor, den som inte får priser eller utmärkelser, den som man inte får möta i skolorna. Ändå är det denna kultur som är den dominerande, kvantitativt sett. Den högre kulturen däremot, det är den ”seriösa” och officiella kulturen: den som betraktas som vårt ”kulturarv” i läroböcker och historiska framställningar, den som får pengar av Statens kulturråd, den vars upphovsmän sitter i akademier och sällskap och belönas med stipendier och Nobelpris. Den omfattas av en minoritet men en viktig sådan: hit hör den grupp som i kraft av sin kulturella position har makten över den offentliga smaken.Då och då flammar det upp debatter om den lägre kulturen; man gör Alice Cooper till syndabock för ungdomsvåldet eller försöker mota bort Jackie Collins från kultursidorna. Debatternas funktion tycks vara att markera skiljelinjen mellan högt och lågt - och kanske flytta den en smula. Att gränsen alltjämt existerar är emellertid tydligt, även om det finns tecken på att den håller på att luckras upp av mångfalden och de snabba kulturella förändringarna i vårt senmoderna mediesamhälle.Hur länge har den egentligen funnits? Och hur har den uppstått? Det är om detta som det följande skall handla. Framställningen är indelad i två huvudavsnitt. I det första, där den kulturella utvecklingen i Västeuropa (och i synnerhet i Frankrike) från medeltidens slut och fram till början av 1800-talet står i centrum, handlar det om framväxten av en klyfta mellan den kultur som omfattades av folkets breda lager och den som de övre samhällsklasserna föredrog. I Peter Burkes efterföljd har jag valt att framhäva de generella, gemensamma dragen i utvecklingen, väl medveten om att det fanns stora skillnader mellan t ex land och stad, mellan olika regioner (framför allt mellan nordvästra, södra och östra Europa), mellan män och kvinnor, unga och gamla samt mellan skilda yrkeskategorier och sociala grupper. Dikotomiseringen förklaras huvudsakligen med hjälp de civiliserings- och disciplineringsteorier som har utvecklats av Norbert Elias, Michel Foucault och deras efterföljare.I det andra avsnittet diskuteras en annan dikotomi: den som under 1800-talet blev synlig inom den härskande kulturen - framför allt inom den borgerliga medelklassens. Här kommer andra teoribildningar till användning: dels Jürgen Habermas' tankar om den borgerliga offentlig-heten och dess upplösning, dels Pierre Bourdieus teorier om den seriösa kulturens successiva autonomisering och uppkomsten av skilda kulturella ”fält” där motsatta ”poler” utövar sin dragningskraft. Viktigt är också Bourdieus distinktionsbegrepp: vår tendens att avskilja oss från andra och samtidigt markera vår kulturella grupptillhörighet genom vår smak, våra ”distinktioner”.Mitt perspektiv är europeiskt, med fokus inställt på Frankrike. Sverige ställs emellertid alltmera i förgrunden ju närmare vår egen tid vi kommer. På ett liknande sätt börjar jag med ett brett kulturellt perspektiv för att så småningom huvudsakligen uppehålla mig vid litteraturen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Boëthius, Ulf
(författare)
-
Kontrollerade njutningar : Ungdomen och de litterära texterna
- 1992
-
Ingår i: Unga stilar och uttrycksformer, Johan Fornäs, Ulf Boëthius, Hillevi Ganetz och Bo Reimer (red.). - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. - 9171390936 ; , s. 241-277
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är på tiden att uppmärksamma också de litterära texternas roll i ungdomars estetiska praxis, inte minst för den historiskt orienterade ungdomskulturforskaren. Före de audiovisuella mediernas genombrott spelade det tryckta ordet en central roll i ungas fantasiproduktion. Men även idag läser ungdomar långt mera än andra ålderskategorier. Litteraturen utgör en viktig del av ungdomskulturen; ungdomars behov av estetiska upplevelser tillfredsställs inte bara med ljud och bilder utan också med texter. Vilken roll spelar läsande (och skrivande) för de unga? Hur förhåller sig det tryckta ordet till andra medier i ungdomskulturen? Vad är det för texter man använder sig av?
|
|
| 10. |
- Boëthius, Ulf
(författare)
-
Kurs i praktisk vård av kulturlandskapet
- 1978
-
Ingår i: Kulturminnesvård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 0346-9077. ; :6, s. 45-53
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det finns en grupp befattningshavare, vilka har en visserligen undanskymd men ändå nyckelställning inom miljövården. Som förmän hos skogsvårdsstyrelsema, AMS, Domänverket eller i kommunerna, har dessa personer ansvar för att kulturminnes-och naturvårdens markobjekt får den skötsel i praktiken som förvaltningarnas teoretiker föreskrivit. Förmännen, som både skall tolka föreskrifterna och planera genomförandet, leder i allmänhetflera arbetslag inom sitt distrikt. Förmännen förutsätts ha en betydande kunskap om mark-och viltvård.
|
|
