| 1. |
- Allard, Christina, 1971-, et al.
(författare)
-
Girjas Reindeer Herding Community v. Sweden : Analysing the Merits of the Girjas Case
- 2021
-
Ingår i: Arctic Review on Law and Politics. - Oslo : Cappelen Damm AS. - 1891-6252 .- 2387-4562. ; 12, s. 56-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- For the first time in the Swedish Supreme Court, a small Sami reindeer herding community has won an important victory affirming the community’s small game hunting and fishing rights. Because of protracted use and the concept of immemorial prescription, the Court recognised the community’s exclusive hunting and fishing rights, including the right to lease these rights to others. Such leases have long been prohibited by legislation and the State has retained its powers to administer such leases. This case signifies a considerable development in the area of Sami law. In its decision, the Supreme Court made some adjustments to the age-old doctrine of immemorial prescription, and provided insights into how historic evidence should be evaluated when the claimant is an Indigenous people. A common motivator for these adjustments is an enhanced awareness of international standards protecting Indigenous peoples and minorities. Even ILO Convention No. 169 – the only legally binding convention concerning Indigenous rights, but which Sweden has not yet ratified – is relevant when it comes to evaluating Sami customary uses. The Court addressed the problem of gaps in the historical material and used evidence from other parts of Swedish Lapland and adjacent time-periods, making reasonable assumptions to fill in these gaps. The Court imposes on the State the burden of proof regarding the extinguishment of already established Sami rights, as well as proof that extinguishment by legislation or expropriation, is “clear and definitive”. These conditions were not met in this case.
|
|
| 2. |
- Allard, Christina, 1971-, et al.
(författare)
-
Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 429-452
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I januari 2020 avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.
|
|
| 3. |
- Avango, Dag, 1965-, et al.
(författare)
-
Heritage for the future : narrating abandoned mining sites
- 2022
-
Ingår i: Resource extraction and arctic communities. - Cambridge : Cambridge University Press. - 9781009110044 ; , s. 206-228, s. 206-228
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter compares the post-extraction dynamics of two mining regions in the Fennoscandinavian Arctic: the Pite valley, Sweden, and Kolari, Finland. In 1946 the Swedish mining company Boliden closed a mine in Laver, which became a ghost town. Decades later, state authorities tried to turn Laver into a cultural heritage site. Boliden joined the effort to support its plan to re-start mining at Laver, a project that has, however, become highly controversial. The Finnish case deals with a similar controversy. Hannukainen mining company wants to re-open an iron ore mine that was in operation 1975-1990. As part of their strategy to gain acceptance for re-opening, the company and supporters of the project have mobilized the history of the mining sites and argues mining is a core element of the heritage of the Kolar municipality. Both cases have generated tension regarding the type of history and heritage of these regions: those of reindeer herding by Sámi and other local communities, or that of extractive industries? The cases show that heritage making can be useful, but it can also be a source of conflict, further underscoring the importance of the long-term view of extraction.
|
|
| 4. |
- Brännström, Malin, 1973-
(författare)
-
Court proceedings to evaluate the implementation of Sami land rights in Sweden
- 2018
-
Ingår i: Retfærd. - : DJØF Forlag. - 0105-1121. ; :2, s. 32-45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 1981 the Swedish Supreme Court stated that Sami land rights are based on the longtime use of land and that these rights are to be regarded as property protected by the Swedish constitution. It is thereby elucidated within the Swedish legal framework that Sami land rights are private property rights. This was also confirmed through an amendment in the Reindeer Herding Act in 1993. However, Sami land rights are primarily interpreted and protected through other land use statutes. It has been concluded that Sami land rights have not been implemented properly in the Forestry Act, which regulates forestry management. nstead, reindeer herding is primarily regarded as a public interest that needs to be considered when logging is planned and executed. In the balancing with timber production as another public interest, reindeer herding is considered as less important and must yield. Consequently, severe damages are accepted on the grazing lands without the consent of the Sami or financial compensation being payed. It has been concluded that the regulation does not comply with the constitutional protection of property. Several public inquiries have proposed changes in the Forestry Act to better reflect Sami land rights. However, no amendments have been enacted, due to strong opposing interests. This political failure to implement Sami land rights will most likely result in juridical proceedings where Sami argue that Sami land rights are not protected in compliance with constitutional requirements. The article discusses legal aspects that should be considered when courts evaluates the implementation of Sami land rights.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Brännström, Malin, 1973-
(författare)
-
Lagstiftning försvårar konflikt
- 2017
-
Ingår i: Biodiverse. - Uppsala : Centrum för biologisk mångfald. - 1401-5064. ; 22:3, s. 8-9
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det pågår en intensiv diskussion om hur skogsbruket bör bedrivas, som visar att det finns tydliga motsättningar mellan intressegrupper och rättighetshavare. Dessa motsättningar syns tydligt i konflikterna mellan renskötare och skogsägare, och de grundar sig i brister i dagens skogsvårdslagstiftning. En genomlysning av skogsvårdslagen behövs för att komma till rätta med problemen.
|
|
| 7. |
- Brännström, Malin, 1973-, et al.
(författare)
-
Samebyars avtalsrätt — en replik
- 2019
-
Ingår i: Svensk juristtidning. - Uppsala : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 165-169
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln "Samebyars avtalsrätt" gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar rättslig befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.
|
|
| 8. |
- Brännström, Malin, 1973-
(författare)
-
Samerna och naturresurserna
- 2009. - 1
-
Ingår i: Är vi inte alla minoriteter i världen?. - Stockholm : Ordfront. - 9789170375163 ; , s. 199-209
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Brännström, Malin, 1973-
(författare)
-
Samiska markrättigheter i förändring? : Hovrättens dom i Girjas-målet väcker frågor om innebörden av rättigheter till fast egendom
- 2018
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm : Juridisk Publikation. - 2000-2920 .- 2002-3537. ; :1, s. 25-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I januari 2018 meddelade Hovrätten för Övre Norrland dom i det så kallade Girjas-målet. Tvisten gäller frågan om Girjas sameby eller staten innehar jakt- och fiskerättigheterna inom samebyns marker ovan odlingsgränsen och vem som därmed har rätt att bestämma över de upplåtelser som görs till andra. Vid en första anblick tycks målet främst gälla förhållandena i Norrland och dess intressegrupper. Tvisten berör dock flera rättsliga frågeställningar som är av intresse även ur ett mer övergripande juridiskt perspektiv. I artikeln beskrivs den historiska bakgrunden till tvisten och domstolarnas bedömningar i målet. Därefter behandlas ett antal rättsliga frågeställningar om markrättigheters innebörd som aktualiseras genom hovrättens dom. Det konstateras att det är nödvändigt att ytterligare klargöra vissa rättsfrågor, vilket gör att förutsättningarna för prövningstillstånd hos Högsta domstolen bör vara goda.
|
|
