| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bradling, Björn
(författare)
-
”Jag hade velat att det skulle hända nånting!” – ett lärararbetslag om tio minuters läsning varje lektion
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Trots att läsning av skönlitteratur spelar stor roll för hur väl studenter klarar eftergymnasiala studier (Jerrim & Moss, 2019), minskar ungdomars fritids- och skolläsning (Vinterek et al., 2020). Ett lärararbetslag på gymnasiet driver ett ”läsprojekt” – i allt väsentligt bestående av tio minuters fri läsning per lektion – i syfte att öka elevernas läslust och förmåga att hantera den textmängd som studier på samhällsprogrammet kräver och vill genom en övergripande participatory research-metod (Bergold & Thomas, 2012; Hansen et al., 2001) utvärdera projektet i syfte att ta det framåt på genomtänkta och praktiska vis. Efter att lärararbetslaget enats om att gå in i ett participatory research-arbete genomfördes fokusgruppsamtal med lärarna i syfte att dokumentera och bepröva deras erfarenheter av projektet. Å ena sidan visar samtalen läsfrämjande ambitioner, såsom att läsningen ska ske för sin egen skull samt vara lustfylld, och positiva bieffekter av undervisningsmetodiken, såsom bryggor mellan annars ämnesmässigt åtskilda lektioner samt lugna lektionsstarter. Å andra sidan visar samtalen problem med den kontinuerligt avbrutna läsningen, att läsningen reduceras till medel för externa ändamål och uttryck för upplevd meningslöshet: ”Jag hade velat att det skulle hända nånting!” Vidare indikerar samtalen potentialen i ett tätt samarbete med skolbibliotek samt vikten av att ”bottom up-styrda” undervisningsprojekt innefattar utrymme för gemensam lärarreflektion för att inte uppfattas som ”top down-styrda” när personalstyrkan förändras. Fokusgruppsamtalen rymmer praktiknära uttryck för dimensioner som återfinns i såväl läsforskningen som i det litteraturdidaktiska fältet, exempelvis betydelsen av inre drivkraft för läsningen (Andersson, 2015) och att låta sig absorberas av densamma (Felski, 2008; 2020), vikten av den finala läsningen och intrigskuggningens funktion (Öhman, 2015), den litterära identiteten (Nordberg, 2017) och litteraturundervisning som del av ett transformativt lärande (Bradling, 2020). Därtill kommer frågor om didaktisk potential och bokval för undervisningen (Alkestrand, 2016) samt de styrdokument som avgör ”klassrummets princip” (Degerman, 2012). Referenser Alkestrand, Malin (2016). Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete. Göteborg: Makadam förlag. Andersson, Jonas (2015). Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd. Bergold, Jarg & Thomas, Stefan (2012). ”Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion”. Forum: Qualitative Social Research Sozialforschung. Vol. 13, #1, januari, 2012. Artikel 30. Retrieved from: http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/article/view/1801/3334 Bradling, Björn (2020). Låt romanen komma in. Jönköping: Jönköping University. Degerman, Peter (2012). ”Litteraturen, det är vad man undervisar om”: Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling. Åbo: Åbo Akademi University Press. Felski, Rita (2020). Hooked. Art and Attachment. Chicago: Chicago University Press. Felski, Rita (2008). Uses of Literature. Oxford: Blackwell Publishing. Hansen, Helen P., Ramstead, Jennaya, Richer, Stephen, Smith, Susan & Stratton, Mary (2001). ”Unpacking Participatory Research in Education”. Interchange. Vol. 32, #3. s. 295–322 Jerrim, John & Moss, Gemma (2019). ”The link between fiction and teenagers’ reading skills: International evidence from the OECD PISA study”. British Educational Research Journal, Vol. 45, #1/2019. s. 181–200. Nordberg, Olle (2017). Avkoppling och analys: Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar. Uppsala: Uppsala universitet. Vinterek, Monika, Winberg, Mikael, Tegmark, Mats, Alatalo, Tarja & Liberg, Caroline (2020). ”The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School – Trends Between 2001 – 2017”. Scandinavian Journal of Educational Research. Öhman, Anders (2015). Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger. Malmö: Gleerups.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bradling, Björn
(författare)
-
Låt romanen komma in : litteraturundervisning för transformativt lärande på gymnasiet
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- ”Låt romanen komma in” är ett licentiatprojekt i pedagogik (inriktning didaktik), som fokuserar på den gymnasiala litteraturundervisningen inom svenskämnet i relation till transformativt lärande. Transformativt lärande är ett uttryck för en pedagogisk vilja att genom undervisning förmå elever att få syn på och eventuellt förändra sina egna förgivettaganden (Mezirow, 2006, s. 90-92). Skolverket (2011) tillskriver gymnasisters fiktionsläsning en central roll för att utveckla deras förståelse för sig själva i relation till andra samt tillgängliggöra nya syn- och förhållningssätt (Skolverket, 2011, s. 160). Med utgångspunkt i fokusgruppsamtal med svensklärare samt skolbibliotekarie – vilka uttryckte en vilja att med litteratur och läsning, trots ett ofta kompakt läsmotstånd, få eleverna att känna och tänka – har en läsloggsstudie i svenska 3 genomförts. Läsloggsstudien bestod av att en undervisningsgrupp läste Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2004) och förde logg över sin läsning. För att kunna få syn på sin egen läsning hade eleverna tagit del av Felskis (2008) kategorisering av ”uses of literature” (Felski, 2008). Dessa kategorier – igenkänning, hänförelse, kunskap och chock (Felski, 2008) – utgjorde tillsammans med motstånd (vilket fokusgrupperna beskrev som en försvårande faktor i skolans litteraturundervisning och läsning) redskap för elevernas loggning av sin läsning. 31 av undervisningsgruppens 32 elever fullföljde sitt läsloggande och resultaten pekar på att romanen bär en didaktisk potential för transformativt lärande, så till vida att den genom sin apellstruktur förbereder för läsaren att få syn på sina förgivettaganden. En initial igenkänning är viktig för att aspektskiften ska kunna komma till stånd. Resultaten visar bland annat elever som i sina läsloggar ger uttryck för ett ifrågasättande av vilka gestalter som är att betrakta som förövare respektive offer, av hur bilden av samhällets utslagna tecknas och om vad som gör att en specifik gestalt under läsningen betraktas som han eller hon. Resultatet pekar också på att transformativt lärande i den gymnasiala litteraturundervisningen kan åstadkommas genom att elever ges redskap och forum för att beskriva sin läsning. Arbetssättet ökar deras medvetenhet om sin läsning och bidrar till att bryta med läsningens negativa konnotationer, såsom de beskrevs i fokusgruppsamtalen. Referenser Felski, Rita (2008). Uses of Literature. Oxford: Blackwell Publishing. Mezirow, Jack (2006). ”An overview on transformative learning”. I Illeris, Knud (red.) (2009). Contemporary Theories of Learning Learning Theorists … in Their Own Words. London/New York: Routledge. s. 90-105 Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket
|
|
| 9. |
- Bradling, Björn
(författare)
-
Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning“ är en litteraturdidaktisk studie i forskningsämnet pedagogik som tar syftestexten för litteraturundervisningen i det gymnasiala svenskämnet som utgångspunkt. Genom en förstudie där elva svensklärare och en skolbibliotekarie samtalar i fokusgrupper riktas projektet mot sitt huvudfokus som är en läsloggsintervention där 31 elever i gymnasiekursen Svenska 3 läser John Ajvide Lindqvists “Låt den rätte komma in” (Ordfront, 2004/2015). Med hjälp av begrepp från läsforskning (Rita Felski, “Uses of Literature”, Blackwell Publishing, 2008) och erfarenheter från förstudien för eleverna logg över sin läsning. Resultatet av läsloggsinterventionen visar att elevernas metareflektion hjälps framåt av begreppsanvändningen och att eleverna därmed tar steget in i en transformativ lärandeprocess. Licentiatavhandlingen innehåller en analys av den didaktiska potentialen för transformativt lärande med fokus på fokalisation och främmandegöring i Ajvide Lindqvists roman samt en praktisk modell för hur begreppsorienterad litteraturundervisning med läslogg på gymnasiet kan utformas.
|
|
| 10. |
- Bradling, Björn
(författare)
-
När Bergman plötsligt funkade i klassrummet
- 2021
-
Ingår i: Svenskläraren. - : Svensklärarföreningen.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ingress: Det har varit med en dåres envishet och huvudet stångat i väggen som jag genom åren visat Ingmar Bergmans Det sjunde inseglet (Svensk filmindustri, 1957) för gymnasisterna som läser andra svenskkursen. Ni vet: Antonius Blok spelar schack med Döden för att vinna uppskov på sin resa hem från det meningslösa korståget.
|
|
