| 1. |
- Nordström, Jonas, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation : Upptag och integrering bland svenska aktörer och kvantifiering av de samhällsekonomiska effekterna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har flera internationella rapporter visat på en världsomfattande förlust av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Ett av de största hoten är förändrad markanvändning. Ett sätt att förebygga och lindra skada är att arbeta med skadelindringshierarkin och ekologisk kompensation. Enligt skadelindringshierarki skall exploatören sträva efter att (1) undvika, (2) minimera och (3) återställa den biologiska mångfalden eller avhjälpa negativ miljöpåverkan på plats. Därefter kan de eventuellt kvarvarande negativa konsekvenserna (4) kompenseras. Detta sista steg går i Sverige under namnet ekologisk kompensation.Ekologisk kompensation som idé utvecklades på 1970-talet och har sedan dess använts och utvecklats av offentliga organisationer och företag runt om i världen. I Sverige genomförs kompensationsåtgärder antingen med utgångspunkt i miljöbalken eller genom frivilliga åtaganden, oftast i relation till fysisk planering (så kallad frivillig ekologisk kompensation). Vid den lagstyrda kompensationen står biologisk mångfald i fokus, medan den frivilliga ekologiska kompensationen också fokuserar på bevarandet av ekosystemtjänster.Genom planmonopolet, ansvaret för allmännyttan, samt i flera fall betydande markinnehav, har svenska kommuner en framträdande roll i arbetet med båda typerna av ekologisk kompensation. Beroende på hur landets kommuner väljer att arbeta med ekologisk kompensation i samband fysisk planering kommer utfallet för skydd av biologisk mångfald och ekosystemtjänster att variera. Denna rapport fokuserar på kommuners arbete med ekologisk kompensation från två olika vinklar: användning av ekologisk kompensation i kommunal fysisk planering (del 1) och hur modeller kan ge stöd för beslut av kompensationsåtgärder (del 2).Vi studerarDel 1 består av en teoretisk bakgrund, en översiktlig aktörsanalys, två empiriska kapitel. Den teoretiska bakgrunden ger en övergripande beskrivning av konceptets grundläggande idéer och etiska, sociala, tekniska och styrningsrelaterade utmaningar som identifierats i den vetenskapliga litteraturen. Denna bakgrund används som en analytisk utgångspunkt för de empiriska kapitlen. I den översiktliga analysen av praktiken beskrivs svenska aktörers (myndigheter, företag och kommuner) arbete med ekologisk kompensation. I det första empiriska kapitlet kartläggs upptaget och användningen av konceptet ekologisk kompensation i översiktliga planeringsdokument (översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, grönplaner och naturvårdsplaner). I det andra empiriska kapitlet redovisas en intervjustudie genomförd med kommunala tjänstepersoner kring drivkrafter och barriärer i relation till kommunens arbete med ekologisk kompensation.I den andra delen av projektet beskrivs och demonstreras hur modellering kan användas för att kvantifiera förluster av ekosystemtjänster vid en exploatering, något som kan användas för att ta fram lämpliga kompensationsåtgärder. Som fallstudier studeras exploatering av två olika typer av markanvändning: bostadsnära natur (grönområden) som används för rekreation samt jordbruksmark. De ekosystemtjänster som studeras vid exploatering av jordbruksmark är Sveriges livsmedelsförsörjning och kolinlagring för att motverka klimatförändring. Studien visar även hur förluster av ekosystemtjänster kan översättas till samhällsekonomiska monetära värden för att underlätta beräkningar och finansiering av kompensationsåtgärder. För den bostadsnära naturen utvecklas en enkel modell som synliggör rekreationsvärden samt belyser fördelningseffekter vid ekologisk kompensation.Vi finnerDel 1Kartläggningen av de översiktliga planeringsdokumenten pekar på ett betydande upptag av konceptet i kommunerna. Skillnaden i hur långt kommunerna har kommit i användandet av konceptet varierar dock. Bland de 164 kommunerna som nämner ekologisk kompensation har tre av tio kommuner utvecklat planeringsverktyg i form av processverktyg, planeringsunderlag och beräkningsmodeller. Resterande kommuner har en varierande grad av integrering av konceptet i planerna; från hänvisningar till gällande lagstiftning, till skrivningar om att de ska ta fram planeringsverktyg. Det finns även en stor variation i hur kommunerna relaterar till konceptets grundläggande idéer och utmaningar.Intervjustudien visar att det finns flera sätt att se på kompensation ur ett kommunalt perspektiv, där vissa ser kompensation som något positivt och som en möjlighet att skapa en dialog med exploatörer, medan andra ser användningen som mer problematiskt. Vissa utmaningar framträder dock gemensamt i de studerade kommunerna; flera kommuner lyfter problemet kring bristande uppföljning av genomförda kompensationsåtgärder vilket skapar en osäkerhet kring långsiktigt säkerställande av naturvärden och ekosystemtjänster. Det är en mångfacetterad problembild som handlar såväl om osäkerheter kring om frivilliga åtgärder ens blir implementerade, om de får adekvat skötsel. I relation till detta nämner också tjänstepersoner i mindre kommuner att lokala politiker inte vill ställa för höga krav p.g.a. risken att avskräcka exploatören. Många tjänstepersoner nämner också att de skulle önska tydligare mandat både från den kommunala politiken och från nationell lagstiftning men också mer konkreta råd (underlagsmaterial och rådgivning) för hur de kan använda kompensationsåtgärder som ett verktyg inom ramarna för existerande lagstiftning.Del 2Vid exploatering av exempelvis jordbruksmark är det otydligt hur effekterna bör analyseras och eventuellt kompenseras. Studien visar att exploatering av jordbruksmark försämrar Sveriges potential till livsmedelsförsörjning i framtiden och ökar landets utsläpp av växthusgaser. Vi beskriver hur den negativa påverkan på livsmedelsförsörjningen kan beräknas och hur den kan kompenseras genom ekologisk intensifiering av kvarvarande jordbruksmark. Ökade utsläpp av växthusgaser behöver emellertid kompenseras med lämpliga kolfångståtgärder i närtid. Resultaten från vår fallstudie visar att exploatering av ett hektar jordbruksmark i Götalands södra slättbygder innebär ett nettokrav på exploatören på ca 2 miljoner kr för att finansiera kompensationsåtgärder. I fallstudien har vi bara undersökt två effekter av exploatering av jordbruksmark för att undersöka potentialen i modelleringsmetoden. Men andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet kommer sannolikt att påverkas negativt vid en exploatering. Det beräknade nettokravet kan därför tolkas som ett minimumvärde.Vid kompensation av bostadsnära grönområden visar resultaten att tillgänglighet är den viktigaste faktorn vid beräkningar av rekreationsvärden, eller mer specifikt hur många som bor i närheten av eller passerar förbi grönområdet på väg till skola, arbete etc. Även om det finns skillnader mellan olika grupper i samhället beträffande hur ofta de besöker ett tätortsnära grönområde är dessa skillnader små i förhållande till tillgänglighetens (avståndets) betydelse för rekreationsvärdet. Det är dock viktigt att framhålla att det kommer att finnas vinnare och förlorare vid en rumslig flyttning av kompensationsåtgärder.De beräkningsmodeller som vi presenterar i denna rapport skulle kunna ge ett ökat stöd och beslutsunderlag vid ekologisk kompensation. För att göra de mer komplexa modellerna tillgängliga för användare skulle modellerna kunna tillhandahållas på nationell nivå. Även om bra modeller kan bidra till ett förbättrat beslutsunderlag är det av yttersta vikt att det finns bra stöd, vägledning, kvalitetskriterier samt goda uppföljningsmekanismer för ekologisk kompensation. I annat fall förlorar modellerna också sitt värde. De aspekter som är allra svårast att modellera är av intrikat ekologisk eller lokal art och ställer därför krav på kompetens och lokalkännedom hos den som använder modellerna.
|
|
| 2. |
- Hedlund, Katarina, et al.
(författare)
-
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket – för effektivt beslutsfattande : Slutrapport för forskningsprojekt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Att utveckla markanvändning samt integrera värdet av ekosystemtjänster i lantbrukares produktionsbeslut är nödvändigt för att möta en ökad efterfrågan av jordbruksprodukter samtidigt som de svenska miljömålen ska uppnås.I projektet har verktyg utvecklats tillsammans med mottagare, vilket säkrar relevans och att värdet av ekosystemtjänster kan kommuniceras till rätt nivå för beslut; lokal, regional och nationell. Värderingsmodellerna (verktygen) har anpassats till lokal nivå (gård), regional nivå (Skåne) och nationell nivå (Sverige) för att kunna stödja beslut om skötsel av jordbruksmark från gård till myndighet för effektiv produktion av ekosystemtjänster.I rapporten undersöks hur värdet på ekosystemtjänster och naturkapital kan användas för att göra väl grundade beslut är viktigt för att bidra till bättre underlag för beslut om jordbrukspolicy. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta. Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid Lunds Universitet och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
| 3. |
- Brady, Mark, et al.
(författare)
-
Fungerar politiken för ett renare Östersjön?
- 2022
-
Ingår i: Policy brief / AgriFood Economics Centre.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Trots att jordbrukets näringsutsläpp till Östersjön har minskat krävs mycket mer för att uppnå de uppsatta miljömålen. Vi har utvärderat politiken som används för att minska utsläppen från de nio länder som samarbetar om restaureringen av Östersjön. Vi finner att den nuvarande politiken är otillräcklig eftersom: • Många länder har inte genomfört de utlovade åtgärderna för att minska näringsutsläpp från jordbruket. • Viljan att minska utsläppen undergrävs av en åtgärdsplan som är onödigt kostsam och som upplevs som orättvis. • Vissa länder har svaga lokala institutioner medan andra har ineffektiva miljöstöd.
|
|
| 4. |
- Ekström, Hanna, et al.
(författare)
-
Modelling forests as social-ecological systems : A systematic comparison of agent-based approaches
- 2024
-
Ingår i: Environmental Modelling and Software. - 1364-8152 .- 1873-6726. ; 175
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The multifunctionality of forest systems calls for appropriately complex modelling approaches to capture social and ecosystem dynamics. Using a social-ecological systems framework, we review the functionality of 31 existing agent-based models applied to managed forests. Several applications include advanced cognitive and emotional decision-making, crucial for understanding complex sustainability challenges. However, far from all demonstrate representation of key elements in a social-ecological system like direct interactions, and dynamic representations of social and ecological processes. We conclude that agent-based approaches are adequately complex for simulating both social and ecological subsystems, but highlight three main avenues for further development: i) robust methodological standards for calibration and validation of agent-based approaches; ii) modelling of agent learning, adaptive governance and feedback loops; iii) coupling to ecological models such as dynamic vegetation models or species distribution models. We round-off by providing a set of questions to support social-ecological systems modelling choices.
|
|
| 5. |
- Malmström, Nils, et al.
(författare)
-
Kolinlagring – en försäkring i ett förändrat klimat
- 2021
-
Ingår i: Policy brief / AgriFood Economics Centre.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt EU-kommissionen är den gemensamma jordbrukspolitiken central för att nå FN:s globala mål för hållbar utveckling. Nästan 40 procent av EU:s budget går till jordbruksstöd, men i vilken utsträckning stöden bidrar till att uppnå FN-målen är oklart. Vi analyserar hur de 551 miljarder kronor som betalades ut i stöd år 2015 fördelades mellan FN:s 17 hållbarhetsmål. Vi finner att:60 procent av stöden gick till endast två av FN:s hållbarhetsmål: ingen fattigdom (mål ett) och ingen hunger (mål två). Kopplingen till mål ett och två är svag eftersom 225 miljarder kronor betalades ut som inkomststöd i regioner där jordbrukare i genomsnitt har högre inkomster än halva EU:s befolkning. Jordbruksstödens fördelning främjar inte jordbruk med låg klimatpåverkan (mål 13) eller jordbruk som gynnar biologisk mångfald (mål 15) i någon större utsträckning.
|
|
| 6. |
- Zanchi, Giuliana, et al.
(författare)
-
Evaluating the contribution of forest ecosystem services to societal welfare through linking dynamic ecosystem modelling with economic valuation
- 2019
-
Ingår i: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416. ; 39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Trade-offs exist among the multiple ecosystem services (ES) generated by forests. Generally, wood production conflicts with the provisioning of public-good ES such as the storage of carbon, nutrient retention and conservation of biodiversity. Recognizing that forests generate both private- and public-good ES implies that forestry should be optimized to maximize the contribution of forests to societal welfare. Here we develop an integrated approach for evaluating the contribution of forest ES to welfare. Our approach links the results from dynamic ecosystem modelling to economic valuation and benefit-cost analysis to evaluate the impacts of alternative forestry practices on welfare. We apply the approach to a Norway spruce forest in southern Sweden. We show that current practices are not maximizing societal welfare, because of conflicts in the optimal choice of practices from society's and forest owners’ perspectives, and the distribution of welfare between generations. In particular, intensifying biomass production is shown to reduce welfare due to the concomitant degradation of public-good ES, while welfare would improve through expansion of continuous cover forestry. We anticipate that this type of approach will aid the sustainable development of forestry, by informing decision makers of the impacts of alternative forestry practices on societal welfare.
|
|
| 7. |
- Brady, Mark
(författare)
-
An agent-based model for assessing the impacts of decoupled agricultural support on landscape values
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this article we present an empirical agent-based landscape model that is capable of simulating the consequences of changes in the Common Agricultural Policy (CAP)—or any other economic parameters—on landscape mosaic and biodiversity in a real agricultural region. The model links changes in policy to structural change in agricultural production and concomitant impacts on the landscape (measured using relevant indicators). The utility of our approach is that it can use anonymous survey data on individual farms combined with generally available landscape metrics to generate an empirical agent-based model of a real agricultural landscape. We use the model to evaluate the consequences of the 2005 decoupling reform on landscape mosaic and biodiversity for a cross-section of case-study regions in EU-27. Our results demonstrated that eliminating the link between support payments and production has ostensibly quite negative consequences for the landscape but only in particular regions and circumstances. In other regions decoupled support was shown to be redundant in terms of generating landscape benefits. Implications for continued CAP reform are discussed
|
|
| 8. |
- Brady, Mark
(författare)
-
Impact of CAP reform on the environment: some regional results
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction of the Single Farm Payment (SPS) in 2005 constitutes perhaps the most radical reform of the Common Agricultural Policy ever. This payment has replaced almost all previous forms of subsidies to farmers and is decoupled, i.e. paid regardless of whether the farmer produces commodities as long as their land is kept in Good Agricultural and Environmental Condition (GAEC). Such a radical reform was expected to have a profound impact on European agriculture; in particular concern was raised about the impacts on historical landscapes and biodiversity. This paper presents the findings of a large EU project, IDEMA, on the potential environmental impacts of the 2003 CAP reform for a selection of case-study regions. Due to the complexity of the issues at hand and the lack of historical data, the assessment was based on dynamic agent-based modelling with the extended AgriPoliS model. Our results indicated small impacts in relatively productive regions, since land use remains largely unchanged. In marginal agricultural regions, however, decoupling was shown to have a negative impact on biodiversity and landscape mosaic because of the homogenisation of land use that results from land being taken out of production. Existing agri-environmental schemes and national support acted however to buffer the full potential impacts of decoupling on landscape values in these regions. The effects of the reform would have been more radical if there was no link between the decoupled payment and land, i.e. via the GAEC obligation. In this case the model results indicated that farmers would leave the sector at a faster rate and average farm size would increase (thereby improving competitiveness). On the other hand, significant areas of agricultural land, primarily grassland, were abandoned in the modelled high-cost or marginal regions. Hence, it might be motivated to strengthen agri-environmental schemes under a Bond-type scheme in affected regions to preserve landscape values (depending on public willingness to pay for landscape preservation)
|
|
| 9. |
- Brady, Mark
(författare)
-
Impacts of Decoupled Agricultural Support on Farm Structure, Biodiversity and Landscape Mosaic: Some EU Results
- 2009
-
Ingår i: Journal of Agricultural Economics. - : Wiley. - 0021-857X .- 1477-9552. ; 60, s. 563-585
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The decoupling of direct payments from production represents a substantial reform of the Common Agricultural Policy (CAP). Farmers are no longer required to produce commodities to be entitled to support but only to keep land in Good Environmental and Agricultural Condition. If output declines as a result, there is concern that landscape services produced jointly with commodities will also decline. The aim of this paper is to assess the long-term effects of the 2003 reform on farm structure, landscape mosaic and biodiversity for a sample of EU regions. Impacts are quantified using a spatial agent-based modelling approach by simulating agricultural development with links to indicators of landscape value. Our results demonstrate that eliminating the link between support payments and production has possible negative consequences for the landscape, but only under particular circumstances. It is shown that these effects could be offset by strengthening (Pillar II) agri-environmental schemes. Further the single payment scheme results in higher land rental prices which reduces its ability to achieve its goal of providing income security for farmers. Implications of these results for the direction of continued CAP reform are discussed.
|
|
| 10. |
- Brady, Mark, et al.
(författare)
-
Jordbruksstöd utan krav på produktion: en bättre politik?
- 2009
-
Ingår i: Ekonomisk debatt. - 0345-2646. ; 37, s. 57-70
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- EUs gemensamma jordbrukspolitik (GJP) förändrades radikalt år 2005 på grund av frikopplingsreformen. Stödet till lantbrukarna är inte längre kopplat till produktionen utan betalas ut även om lantbrukaren väljer att inte producera livsmedel. Den totala stödnivån har däremot inte förändrats nämnvärt. Frågan är om den hårt kritiserade GJP blivit en bättre och effektivare politik. Syftet med artikeln är att belysa denna fråga genom att utvärdera de långsiktiga effekterna av de frikopplade stöden på jordbrukets struktur, inkomster, markpriser, landskapsmosaik och biologisk mångfald för ett urval av jordbruksregioner i EU. Utifrån resultaten diskuterar vi konsekvenserna av frikoppling för fortsatt reformering av GJP
|
|
