| 1. |
- Brady, Mark V., et al.
(författare)
-
Att se skogens alla värden – en samhällsekonomisk analys
- 2021
-
Ingår i: Policy brief / AgriFood Economics Centre.
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det pågår en intensiv debatt om hur vi bäst kan använda skogen som resurs. Att ersätta fossila bränslen med förnybara bränslen från den svenska skogen lyfts fram som ett sätt att bidra till klimatmål. Men ett ökat uttag av biomassa kräver att skogen brukas mer intensivt vilket kan vara negativt för en rad andra samhällsmål som skogen bidrar till. Vad skulle ett intensivare skogsbruk totalt sett betyda för samhället? Resultaten visar att:- Skogen bidrar med stora värden till samhället utöver produktionen av biomassa.- När hänsyn även tas till sociala och miljömässiga värden kan ett mer intensivt skogsbruk än idag vara negativt för samhället.- Ett mer varierat skogsbruk, som exempelvis inkluderar hyggesfritt bruk, kan ge större värden både idag och för framtida generationer.
|
|
| 2. |
- Brady, Mark V., et al.
(författare)
-
Impacts of the CAP’s environmental policy instruments on farm structures, agricultural incomes and public goods
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We examined farmers’ costs of providing public goods under the Common Agricultural Policy (CAP) and the expected impacts of the 2015 CAP “greening” reform on regional development and provisioning of public goods. Less than half of CAP spending Before the reform was justifiable in terms of the delivery of specific public goods; and predicted benefits from greening are low. We recommend re-allocating support to targeted and landscape-scale payments, better matching the financing of public goods with the beneficiaries and re-considering greening.
|
|
| 3. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(författare)
-
Mot en evidensbaserad CAP
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av de viktigaste styrmedlen för svenskt jordbruk, både när det gäller ekonomiska resurser och med avseende på hur stora arealer mark som påverkas. I den nuvarande CAP finns medel avsatta för miljöåtgärder såväl inom pelare 1 genom de så kallade förgröningsåtgärderna, som genom Landsbygdsprogrammet (pelare 2) via miljöstöden. Därmed skulle det kunna finnas stora möjligheter att genom CAP:s olika kanaler påverka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet. För att utveckla välfungerande och kostnadseffektiva styrmedel krävs att dessa byggs på en vetenskaplig kunskapsbas, att man utvärderar om stöden uppnår sina syften och att man undersöker hur ersättningarnas effekt skulle kunna förbättras med en alternativ utformning. En generell slutsats från vår forskning är att den vetenskapliga underbyggnaden av CAP uppvisar brister och att en utvärdering och utveckling av stöden borde byggas in som en organisk del av CAP. Vi föreslår att ett sådant utvärderingssystem, inklusive insamling av ett tillräckligt dataunderlag med lämpliga metoder, integreras i CAP och täcker hela programperioden.
|
|
| 4. |
- Hahn, Thomas, et al.
(författare)
-
Styrmedel som tillvaratar lantbrukarnas drivkrafter och engagemang
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I jordbrukslandskapet produceras en mängd ekosystemtjänster, där mat, foder och fiber kanske är de mest uppenbara. För att dessa försörjande tjänster skall kunna produceras på ett långsiktigt hållbart sätt krävs även en rad så kallade intermediära ekosystemtjänster, som kretslopp av näringsämnen, pollinering, naturlig kontroll av skadeinsekter och reglering av vattenflöden. Även om dessa ekosystemtjänster bidrar till lantbrukarnas lönsamhet, behöver det inte löna sig för den enskilda lantbrukaren att sköta dem. Därför behövs effektiva styrmedel – riktade eller generella – som ger lantbrukare tydliga incitament att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Sådana styrmedel behöver dessutom nå lantbrukare inom områden som idag enbart nås i begränsad utsträckning. För att åstadkomma detta är inte bara ersättningssystemet viktigt, utan även samverkan som tar fasta på jordbrukarnas egna drivkrafter och lokala förutsättningar. Multi-level governance är en modell för samverkan där beslutsfattande på olika nivåer matchas med ekologiska principer för att öka miljöpolitikens effektivitet.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Larsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Reformen av CAP 2013 : Lärdomar för en bättre jordbrukspolitik efter 2020
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den senaste reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) sjösattes 2015 med avsikten att göra det europeiska jordbruket mer konkurrenskraftigt och mer hållbart. Syftet med den här rapporten är att analysera vilka effekter reformen kan väntas få på svenskt jordbruk på områdena konkurrenskraft och miljö, för att undersöka om målen med reformen uppfylls eller ej. Analysen bygger på simuleringar i AgriPoliS, en modell av svenskt jordbruk på gårdsnivå i fyra typiska bygderSammantaget visar analysen att 2013 års reform kan väntas få begränsad inverkan. Jordbrukets konkurrenskraft förbättras något i produktiva regioner, medan effekterna blir små i mindre produktiva regioner. Djurnäringens konkurrenskraft kan till och med försämras något. På miljöområdet drar vi slutsatsen att förgröningsstödet inte ger några märkbara miljöeffekter.
|
|
