| 1. |
- Borin, Lars, 1957, et al.
(författare)
-
Metadata descriptions and other interoperability standards : Deliverable D4.1
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An important aim of META-NORD is to upgrade and harmonize national language resources and tools in order to make them interoperable, within languages and across languages, with respect to their data formats and as far as possible also as regards their content. Since resources and to some extent tools will remain in one location – one of a number of META-NORD centers – the preferred way of accessing and utilizing resources and tools will be through metadata and APIs, allowing the assembly of on-the-fly tool-chains made up of standardized component language technology tools, processing distributed – and in many cases interlinked – language resources in standardized formats.
|
|
| 2. |
- Brandt, Maja, et al.
(författare)
-
Näringsbelastning på Östersjön ochVästerhavet 2006 : Underlag till Sveriges PLC5-redovisning till HELCOM
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- HELCOM redovisade 2004 sin fjärde stora sammanställningav belastningen av övergödande ämnen och metaller på Östersjön – PLC4. Den avsåg situationen år 2000.Nu planeras den femte sammanställningen - PLC5 - med bidrag från alla länder kring Östersjön. I denna rapport redovisas Sveriges utsläpp till vattenav kväve och fosfor samt belastningen på havet år 2006. Den är ett av underlagen till PLC5, men också en del avuppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Resultaten kommer också att användas för vattenförvaltningeninom ramen för EU:s ramdirektiv för vatten. Rapporten är byggd på ett stort dataunderlag ommarkanvändning, jordbruk, utsläpp från reningsverkoch industrier, enskilda avlopp, atmosfäriskt nedfall, dagvatten och naturligt bakgrundsläckage i ca 13 000 delavrinningsområden i Sverige. Modellberäkningar haranvänts för läckage från jordbruk och för retention isjöar och vattendrag. Resultaten redovisas på havsbassängnivå.
|
|
| 3. |
- Brandt, Maja, et al.
(författare)
-
Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5-metodik
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004. Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.
|
|
| 4. |
- Brandt, Maja, et al.
(författare)
-
Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004. Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningenför år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagnamed samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir såjämförbara som möjligt.Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseraspå statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandenaår 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- ochIAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökatstöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmarkmellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige.I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark.I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även somjämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning frånhygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealerför åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälvenfinns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007).Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till havensöder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak)minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskningmed 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 %räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellanåren.Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarnade olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogennettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16% för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.
|
|
| 5. |
- Ejhed, Helene, et al.
(författare)
-
Miljömålsuppföljning Ingen övergödning 1995 och 2005 : Slutrapport
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En uppföljning av två delmål för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning mellan år 1995 och 2005 har genomförts av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket. Det gäller specifikt delmålen om tillförseln av kväve och fosfor till havet respektive till vatten. Underlag och indata till beräkningarna har tagits fram inom det parallella PLC5- projektet som genomförs för rapportering till HELCOM och från TRK-projektet (Brandt och Ejhed 2002). Metodik för beräkningarna har utvecklats mycket sedan TRK-projektet och beskrivs utförligt i rapporten. En av de största förändringarna i metodik har genomförts för fosfor belastningsberäkningar från jordbruksmark där nya mer fysikaliska modeller använts. Ytterligare en stor förändring har varit användning av Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV) som ska medföra en mer kvalitetssäkrad hantering av beräkningarnaResultaten i denna rapport presenteras och bedöms med avseende på kvalitet och jämförs med transporterade mängder i flodmynningarna, TRK-resultat och resultat i HBV-NP.Resultaten visar att den antropogena belastningen av kväve minskat med cirka 25 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till haven söder om Ålands hav. Delmålet för kväve anger en minskning med 30 % till år 2010.Resultaten visar vidare att den antropogena bruttobelastningen av fosfor minskat med cirka 14 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till sjöar, vattendrag och kustvatten. Delmålet för fosfor anger en minskning med minst 20 procent till år 2010
|
|
| 6. |
- Schrader, Lars-Uve, et al.
(författare)
-
Numerical study of boundary-layer receptivity on a swept wing
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Direct numerical simulations (DNS) of the flow over a wing with 45◦ sweep and −4◦ angle-of-attack are presented. This flow configuration was investigated in a series of wind-tunnel experiments at the Arizona State University (ASU). On the upper wing side, the flow develops a substantial crossflow and is therefore ideally suited for a study of the receptivity mechanisms of crossflow vortices. Here, we examine the boundary-layer receptivity to surface roughness and to single vortical free-stream modes. The roughness is modeled by a shallow circular disk and is identical with one single element of the spanwise roughness array considered in the ASU experiments. The boundary layer develops a steady crossflow mode downstream of the roughness. The spatial evolution of the modal amplitude obtained by the DNS is in excellent agreement with a solution to the nonlinear parabolized stability equations (NPSE) while being lower than that measured in the experiments. The reasons for this discrepancy are yet to be determined. Possible explanations are the idealization of the roughness array by spanwise periodic boundary conditions in our simulations, or the presence of traveling crossflow waves due to background free-stream turbulence in the experiments. We demonstrate that the boundary-layer receptivity to roughness can be successfully predicted by a nonlocal, adjoint-based receptivity model. Stationary crossflow vortices can also be triggered by zero-frequency free-stream vortical modes. We consider two types of mode, carrying stream wise and chordwise vorticity. Both modes give rise to nonmodal disturbances near the leading edge, which soon evolve into a steady crossflow mode. The boundary layer is found to be somewhat more receptive to the streamwisevorticity mode than to the chordwise vorticity.
|
|
