| 1. |
- Boman, John, 1971-, et al.
(författare)
-
Rörlighet, hälsa och inlåsning i arbetslivet
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien skulle kunna handla om tre högst existerande dimensioner av de flesta människors arbetsliv. I den första dimensionen känner sjuka människor sig slängda på sophögen när omplacerings- och rehabiliteringsprocesserna gjort sitt. I den andra dimensionen kämpar enskilda människor med att framställa sig så flexibla och anställningsbara som möjligt. I den tredje dimensionen får medarbetarna ett aktivt stöd av arbetsgivaren för att minska risken för insjuknande. Det är en förhoppning att denna rapport ska bidra till att tydliggöra de risker som finns i den första och andra dimensionen. Rapporten ska också öppna portalen till den tredje dimensionen där arbetsgivare och arbetstagare delar på ansvaret för ett gott nutida och framtida arbetsliv.De flesta av oss har arbetet som en viktig beståndsdel i livet. Livet vid sidan av arbetet är också det givetvis betydelsefullt. Nu, en bit in på 2000-talet, lever många i ett gränsland där arbetet inte tar slut bara för att klockan är fem. På liknande sätt lämnas inte det privata livet helt utanför på arbetsplatserna.Det moderna livet i dag kan beskrivas som flytande organiserat, där gränserna sällan är skarpa utan snarare flyktiga och suddigt markerade. Många forskare menar att denna flytande organisering är ett resultat av breda samhälleliga processer som globaliserig, individualisering och nationalstatens allt mindre förmåga att styra våra liv utan de storfinansiella aktörernas konkreta inblandning.I detta individualiserade arbetsliv ställs alltfler och tyngre krav på att även företagoch organisationer behöver bli mer omställningsbara och flexibla. De offentliga organisationerna riskerar t.ex. att förlora uppdrag och skatteintäkter på ett annat och mer abrupt sätt nu än för kanske 20 år sedan. De privata företagen står även de inför stora utmaningar, speciellt på marknader där alltfler aktörer konkurrerar om både uppdrag och kompetent personal.Även om det inte riktigt går att peka ut någon tydlig organisatör av arbetslivet i dag så tränger sig kraven på omställning, flexibilitet och rörlighet in i minsta vrå i kämpande företag och organisationer. Ord som omställningsprocesser, mobilitet, flexibilitet, employer branding och lean-production är nu här på allvar, åtminstone ett tag, innan andra rörelser och trender tar vid.
|
|
| 2. |
- Bredmar, Margareta, 1953-
(författare)
-
Att göra det ovanliga normalt : Kommunikativ varsamhet och medicinska uppgifter i barnmorskors samtal med gravida kvinnor
- 1999
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is a study of the encounters between midwives and expectant mothers within Swedish maternal health care (MHC). The aim of this study is to describe and analyse the communicative interaction between midwives and pregnant women at the MHC centres. The study focuses upon how the parties' actions and conversations contribute to the solution of the communicative problems that must be resolved during the different stages in pregnancy. The data have been drawn from authentic encounters between midwives, who are qualified nurses working within preventive MHC units, and expectant mothers, who pay regular visits to these units. The data include fieldwork notes and interviews but the core data are the tape-recorded (and observed) midwife-pregnant women talks (at times with fathers also present). The communicative problems that must be resolved concern, among other things, the development of the pregnancy and the child-to-be, the management of sensitive topics, and the presentation of medical technology. How this is done in talk and interaction is analysed in detail in this study. Results show that midwives indulge in a massive discursive effort to portray pregnancies in general and the individual woman's pregnancy in particular in terms of normality. Pregnancy can be seen as a risky project, but talking about risks would seem to threaten the aim of the communicative project. The discourse between midwives and women during pregnancy displays what I call communicative caution. This includes informing without causing anxiety, using discourse and the medical technology to create and recreate the normal and natural in the pregnancy, handling risks without explicitly talking about them, and treating sensitive topics with discretion. The overall aim of the communicative projects, is, accordingly, to create confidence and self-reliance, and to avoid anxiety among the pregnant women.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bredmar, Margareta, 1953-
(författare)
-
Georg Simmel
- 2014
-
Ingår i: Sociologins teoretiker. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140678638 ; , s. 75-90
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Bredmar, Margareta, 1953-
(författare)
-
Georg Simmel
- 2022. - 2
-
Ingår i: Sociologins teoretiker. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151107325 ; , s. 79-93
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Davidson, Bo, 1956-, et al.
(författare)
-
Familjer i socialtjänsten - levnadsvillkor, livssituation och erfarenheter av socialtjänsten : ett FoU-projekt om barn, ungdomar och deras föräldrar i sex kommuner i Östergötland : slutrapport fas 1
- 2012. - 1
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den första rapporten inom ramen för FoU–projektet Familjer i socialtjänsten. I rapporten redovisas och diskuteras resultat från projektets fas 1. Projektet startade i januari 2010 och bedrivs av FoU-Centrum inom vård, omsorg och socialt arbete i samarbete med medlemskommunerna Linköping, Motala, Mjölby, Kinda, Ydre och Åtvidaberg. En samarbetspartner i projektet är också Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet. Vidare bygger projektet på ett nära samarbete med det norska nationella forskningsprojektet Det nye Barnevernet, som leds av Nordlandsforskning, Bodö. Projekt Familjer i socialtjänsten är organiserat enligt en interaktiv design som syftar till ett nära samspel mellan forskning och praktik. Detta yttrar sig i att projektgruppen, förutom en projektledare, omfattar nio socialsekreterare och två forskare som tillsammans genomför samtliga moment i projektet.Projektet syftar övergripande till att öka kunskapen om vilka familjer som har kontakt med socialtjänsten och familjernas och barnens levnadsvillkor. Projektet syftar också till att öka kunskapen om hur familjerna upplever mötet med socialtjänsten och de insatser som ges. Vidare är syftet att de kunskaper som genereras genom projektet ska kunna bidra till utveckling av det sociala arbetet med barn och familjer.I projekts första fas har 202 intervjuer genomförts med föräldrar till barn som är aktuella inom socialtjänsten i de medverkande kommunerna. Fokus i dessa intervjuer är familjernas livssituation och behov, samt hur målgruppen upplever mötet med socialtjänsten och de stödinsatser som ges. I projektets fas 2 genomförs biografiska djupintervjuer med ett urval av de familjer som har den tyngsta belastningen, och den tredje fasen planeras att genomföra metodutveckling och implementering i de deltagande kommunerna på basis av de resultat som kommer fram i de två första faserna.Resultaten visar att familjerna skiljer sig från riksgenomsnittet i flera avseenden vad gäller levnadsvillkor. Cirka hälften av föräldrarna saknar anställning och utbildningsnivå är lägre än riksgenomsnittet. Cirka en tredjedel av familjerna har en väldigt låg disponibel inkomst och den största gruppen i urvalet tillhör arbetarklass. Inte fullt hälften av familjerna har på något sätt tidigare varit aktuella inom socialtjänsten och en dryg fjärdedel har egna erfarenheter av socialtjänsten från sin uppväxt. Barnen som är aktuella inom socialtjänsten bor sällan med både mor och far. Vanligast är att man bor med en ensamstående moder.Fler än hälften av föräldrarna anser att deras barn är i behov av någon form av hjälp antingen från socialtjänsten eller från andra instanser. Av de 202 barn som ingår i studien har 36 procent någon form av diagnos och ungefär en fjärdedel en neuropsykiatrisk diagnos. Nio av tio föräldrar vars barn har en diagnos anser att barnet behöver hjälp.Vid en övergripande beskrivning av barnens funktion utifrån olika livsområdena framkommer överlag en positiv bild för båda könen. På de flesta livsområden fungerar ålderskategorin 0-5 år bättre än barn i övriga åldersgrupper. I de flesta livsområden fungerar barnet sämre med stigande ålder. Barn med diagnos fungerar sämre på alla livsområdena, undantaget materiella tillgångar.De vanligast förekommande insatserna är öppenvårdsinsatser enligt socialtjänstlagen som är riktade främst till barnet och/eller föräldern. Ser man på hushållets sammanlagda inkomst är öppenvårdsinsatser riktade mot barnet och/eller föräldrarna det mest frekventa stödet för de som har det högsta inkomsten medan placering i familjehem är mest förekommande bland de familjer som har de lägsta inkomsterna. Barn med diagnos har mer stödinsatser från socialtjänsten och andra instanser, exempelvis Barn- och Ungdomshabiliteringen.De stressfaktorer som föräldrarna upplever är främst att de har större bekymmer för ett eller flera av sina barn, varit arbetslös mer än åtta veckor, varit nedstämd eller deprimerad i över en månad och har haft större konflikter i familjen/släkten de senaste två åren. Vad gäller föräldrarollen framkommer det tydligt att föräldrarna trivs i rollen som förälder, anser sig klara föräldrarollen bra samt har ett bra samarbete med förskolan/skolan och detta gäller föräldrar till både pojkar och flickor. Man kan se ett mönster som innebär att rollen som förälder upplevs svårare ju äldre barnet är. Föräldrar till barn med diagnos och som tillhör kategorin biståndsärende upplever föräldrarollen som svårare.Hälften av intervjupersonerna har själva initierat kontakten med socialtjänsten antingen via en ansökan till socialkontoret eller genom att de själva tagit kontakt med utföraren av insatsen. Knappt hälften av föräldrarna beskriver första mötet med socialtjänsten i positiva ordalag och ungefär 3 av 10 ger en tydligt negativ beskrivning.När föräldrarna bedömer socialtjänsten ger de överlag medelhöga omdömen. Påståendet om att det verkar vara viktigt för socialtjänsten att prata med barnen skattas högst. Föräldrarnas uppfattning om socialtjänsten försämras ju längre de varit ett ärende, t.ex. vad gäller om socialtjänsten har förståelse för människors livssituation. Det finns också samband mellan föräldrarnas skattning av socialtjänsten och om de fått hjälp via service respektive bistånd. De föräldrar som fått stöd via service ger ett positivare omdöme än de som har stöd i form av ett biståndsbeslut. Föräldrarna upplever att insatserna hjälper i medelhög grad, och i detta sammanhang finns det inga tydliga samband med bakgrundsvariabler som kön, ålder, diagnos, ärendetyp, aktualiseringsdatum samt inkomst.Avslutningsvis har analyser genomförts för att belysa barnens respektive föräldrarnas sammantagna belastning samt om det finns något mönster vad gäller belastning och olika bakgrundsvariabler. Dessa analyser visar att det inte finns något samband mellan barnens och föräldrarnas belastning för undersökningsgruppen i stort. För ett mycket litet antal familjer föreligger mycket hög belastning för både barn och föräldrar samtidigt.Det visar sig att barnens och föräldrarnas belastning förklaras av olika faktorer. Barnets belastning ökar om barnet har en diagnos och med barnets ålder, och övriga bakgrundsvariabler samvarierar ej med barnets belastning. Föräldrarnas belastning å andra sidan, ökar ju lägre inkomst familjen har. Övriga bakgrundsvariabler samvarierar ej med förälderns belastning. Vidare uppfattas insatserna hjälpa i lägre grad ju högre grad av belastning barnet har, även om detta samband är svagt. En möjlig tolkning av detta är att socialtjänsten måste kunna hantera såväl barns som föräldrars problem och att dessa inte nödvändigtvis har samma orsaker.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
