| 1. |
- Broberg, Kristina, et al.
(författare)
-
Smarta hållbara städer i Skåne : Innovationsekosystemkartläggning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2019 tog Forsknings och Innovationsrådet i Skåne fram en innovationsstrategi för regionen som syftar till att ”vara en långsiktig agenda för samarbete mellan nyckelaktörer i Skåne för att främja innovation, adressera svag produktivitet och stärka näringslivet med hållbarhet som en självklarhet och konkurrensfördel”. I strategin pekas sex specialiseringsområden ut, däribland smarta hållbara städer. I samarbete med Region Skåne har RISE under hösten 2020 – våren 2021, genomfört en innovationsekosystemanalys för smarta hållbara städer. Under de senaste åren har Region Skåne gett uppdrag till andra aktörer och även själv bedrivit arbete för att kartlägga delar av ekosystemet runt detta specialiseringsområde. Under arbetet med kartläggningen som presenteras i denna rapport identifierades gap i tidigare analyser främst kring vilka stödfunktioner som finns tillgängliga för aktörerna inom smarta hållbara städer. Fokus i denna kartläggning har därför varit ta fram ny kunskap om dessa stödfunktioner. Övriga delar av analysen baseras på en litteraturstudie av tidigare rapporter. Genom ekosystemanalysen vill Region Skåne få en ökad förståelse för regionens kapacitet inom ett antal utvecklingsområden. Härigenom ämnar man skapa en grund för att identifiera styrkor och svagheter inom området och skapa underlag för vidare arbete. Parallellt med RISE arbete har det pågått ett flertal initiativ och kartläggningar, däribland arbetet med klimatneutrala Lund och Malmö som sker på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Tillsammans förväntas genomförda och pågående initiativ ge viktiga resultat om Skånes position och utveckling inom området. Det kan även fungera som ett viktigt underlag i det arbete som pågår, och ska vara klart under 2021, med att ta fram en innovationsagenda för utvecklingen av specialiseringsområdet i regionen. Kartläggningen som presenteras i denna rapport har genomförts i tre delar: 1. En litteraturstudie av tidigare publicerade rapporter av relevans för innovationsekosystemet kring smarta hållbara städer. 2. En kartläggning över tillgången på stödfunktioner. 3. En intervjustudie för att få en fördjupad förståelse för stödfunktionernas verksamhet och roll i ekosystemet. Litteraturstudien utgick från flera tidigare genomförda analyser av regionens näringsliv (branscher, ankarföretag) och forskning och forskningsinfrastruktur. Sammanställningen visar att definition av branschområdet smarta hållbara städer är komplext och därmed är det utmanande att identifiera vilka företag som ingår i området. Dock pekar resultaten på att de branscher som inkluderas i FIRS definition av smarta hållbara städer i hög uträckning redan är, eller har potential att bli starka skånska styrkeområden. Gällande forskning visar studien att flera delområden inom smarta hållbara städer i regionen är starka. Framför allt energiområdet utmärker sig i samtliga studerade analyser, men även andra teknikområden är starka. Regionens städer har attraherat stora anslag bland annat från Vinnova, det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities och EU Horizon. Antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen utmärker sig däremot som lågt jämfört med andra regioner i närområdet (STRING-regionerna). Kartläggningen av stödfunktioner visade att aktörerna ofta inte bedriver en renodlad verksamhet inom en viss typ av stödfunktion, och att de olika typerna av stödfunktioner på så sätt knyter an till varandra. Totalt identifierades 56 olika aktörer inom de fem kategorier av stöd som arbetades fram: acceleratorer och inkubatorer, testbäddar, innovationsstöd och plattformar, nätverk, kluster och hubbar, samt övrigt stöd. De identifierade aktörerna har en geografisk tyngdpunkt i storstadsregionerna i västra Skåne, och det finns således en stor outnyttjad potential i Skånes övriga kommuner som skulle kunna vara med i arbetet framåt och få innovationsområdet att växa i regionen. En fördjupad studie har gjorts genom intervjuer med aktörer med verksamhet inom testbäddar, inkubatorer och acceleratorer samt nätverk och hubbar. När det gäller testbäddar anses dessa utgöra en viktig länk i innovationsekosystemet genom att erbjuda en plats för behovsägare och leverantörer att mötas och för innovationer att testas. Testbäddar kan också ha en roll i att attrahera internationella aktörer till regionen. Trots dess roll anses antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen vara begränsat. Generellt upplevs definitionen av testbäddar som smal, och finansieringsmöjligheterna begränsade. Här identifieras ett behov av ökad kunskap kring alternativa finansieringslösningar för att utveckla och bedriva testmiljöer. I slutsatskapitlet sammanfogas resultat från litteraturstudien, kartläggningen och intervjustudien. Resultaten diskuteras utifrån olika domäner i Isenbergs innovationsekosystem-modell och kompletteras med reflektioner utifrån den högst aktuella och intensiva händelseutvecklingen som sker inom hållbar stadsutveckling på olika nivåer. Projektets slutsatser presenteras uppdelat på följande delområden: Näringslivet inom smarta hållbara städer i Skåne, Tillgång till forskning och forskningsinfrastruktur, Tillgång till innovations- och entreprenörskapsstöd, Finansiering och slutligen Den offentliga sektorns roll i utvecklingen av smarta hållbara städer. Städernas omställning pekas ut som en nyckel för att uppnå klimatneutralitet på nationell, europeisk och global nivå. Stora satsningar utvecklas i snabb takt inom den finansiella sektorn samt inom forskning och innovation. Därför behövs kontinuerlig omvärldsbevakning, positionering och påverkan och det finns möjligheter för regionens aktörer att aktivt bidra till utformningen. Nedan sammanfattas de främsta slutsatserna: • Malmö, Lund och Helsingborg har starka positioner inom hållbar stadsutveckling. För att skapa en förflyttning inom specialiseringsområdet i hela regionen krävs det att det skapas förutsättningar även för de mindre kommunerna och städerna att utvecklas och bidra till utvecklingen i regionen. • Det finns många nätverk, men få testbäddar inom specialiseringsområdet i Skåne. För att utveckla områdets styrkor krävs att det finns en utvecklad och fungerande testmiljöstruktur och att testmiljöerna, i den mån det är möjligt, är verksamma i verklig miljö och inom stadens ytor. • Det finns ett behov av att bredda omfattningen av smarta hållbara städer. Branscherna mobilitet och logistik bör inkluderas i definitionen. Därtill behövs en översyn av begreppet så att medborgarens och civilsamhällets drivkraft för att skapa hållbara och klimatneutrala städer kan tas tillvara.
|
|
| 2. |
- Harfeldt-Berg, Lovisa, et al.
(författare)
-
The Importance of Individual Actor Characteristics and Contextual Aspects for Promoting Industrial Symbiosis Networks
- 2022
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 14:9
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Factors that affect and influence industrial symbiosis (IS) collaborations have been re-searched extensively in the literature, where they are mostly reported at a network level or for IS in general, and lack the individual actor’s perspective. This review article contributes to and expands knowledge of influencing factors and their effect on the individual actor. In a systematic review, guided by the PRISMA 2020 guidelines, this study reviews 53 scientific papers examining planned or existing IS networks. It examines literature from 1 January 2000 to 28 March 2022, and it identifies drivers, barriers, and enablers influencing actors to participate in IS. It explores whether and how the perception and impact of these factors differs depending on the characteristics of individual actors and their specific context. The main findings of this study reveal that an actor’s specific characteristics and the network’s context have a significant impact on decision making and how actors both perceive and are affected by factors influencing collaboration. Furthermore, an additional novel contribution to this field of research is that the study identifies three underlying and recurring considerations that actors appear to find critical, namely, perceived business opportunities/risks, regulatory and political setting, and potential inequalities in the network. The results show that an actor’s take on these critical considerations determines whether the actor is willing to engage in IS.
|
|
| 3. |
- Broberg, Sarah, et al.
(författare)
-
Industrial excess heat deliveries to Swedish district heating networks : drop it like it's hot
- 2012
-
Ingår i: Energy Policy. - : Elsevier BV. - 0301-4215 .- 1873-6777. ; 51, s. 332-339
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using industrial excess heat in District Heating (DH) networks reduces the need for primary energy and is considered efficient resource use. The conditions of Swedish DH markets are under political discussion in the Third Party Access (TPA) proposal, which would facilitate the delivery of firms' industrial excess heat to DH networks. This paper estimates and discusses the untapped potential for excess heat deliveries to DH networks and considers whether the realization of this potential would be affected by altered DH market conditions. The results identify untapped potential for industrial excess heat deliveries, and calculations based on estimated investment costs and revenues indicate that realizing the TPA proposal could enable profitable excess heat investments.
|
|
| 4. |
- Backlund, Sandra, 1986-, et al.
(författare)
-
Energy efficiency potentials and energy management practices in Swedish firms
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to improve energy efficiency and reach the EU:s 20-20-20 primary energy saving target, focus has mainly been on diffusion of technology. Previous studies have illustrated large untapped energy saving potentials from implementing energy management practices in firms. Energy management practices have large effects on energy utilization and also a short pay-back time. According to these studies, energy management practices also effect investment decisions and the outcome of investments in energy efficient technologies. This paper investigates to what extent energy management practices influence firms estimation of energy efficiency potentials. Further it investigates two Swedish policy programs that promote industrial energy management practices: The Programme For improving Energy efficiency in energy-intensive industry (PFE) and the energy audit program and whether these have increased energy management practices in Swedish firms. A multiple case study has been conducted in order to investigate energy practices in firms in different industrial sectors. Employment of energy management varies between firms. The firms estimate equal energy efficiency potentials from implementation of energy efficient technology as for energy management practices. In total the firms estimate energy efficiency potentials of 12 %. The study shows that firms that have participated in the programs work more actively with energy management. This can be illustrated by the fact that 75 % of the firms that have not participated in any of the programs lack a person responsible for energy management and 50 % also lack a long term energy strategy. For firms that have participated in the programs the corresponding figures are 30 % and 33 %. The results indicate an untapped potential of energy efficiency measures that could be reached through increased energy management in Swedish industries.
|
|
| 5. |
- Broberg, Sarah, 1983-, et al.
(författare)
-
Integrated Algae Cultivation for Biofuels Production in Industrial Clusters
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Declining fossil resources and the issue of climate change caused by anthropogenic emissions of greenhouse gases make global action towards a more sustainable society inevitable. The EU decided in 2007 that 20 % of the union´s energy use should origin from renewable resources by the year 2020. One way of achieving this goal is to increase the utilisation of biofuels. Today 2nd generation biofuels are being developed. They are seen as a more sustainable solution than 1st generation biofuels since they have a higher area efficiency (more fuel produced per area) and the biomass can be cultivated at land which is not suitable for food crops. One of these 2nd generation biofuels are fuels derived from microalgae. In this study a thorough literature survey has been conducted in order to assess the State-of-the-Art in algae biofuels production. The literature review showed the importance of a supplementary function in conjunction with algae cultivation and therefore algae cultivation for municipal wastewater treatment and capturing CO2 emissions from industry was included in the study. It was assumed that all the wastewater of the city of Gothenburg, Sweden, was treated by algae cultivation. A computer model of the whole production process has been developed, covering; algae cultivation in conjunction with wastewater treatment, algae harvesting and biofuels production. Two different cases are modelled; a first case including combined biodiesel and biogas production, and a second case investigating only biogas production. Both cases have been evaluated in terms of product outputs, CO2 emissions savings and compared to each other in an economic sense. Utilising the nutrients in the wastewater of Gothenburg it is possible to cultivate 29 ktalgae/year. In the biogas case it is possible to produce 205 GWhbiogas/year. The biogas/biodiesel case showed a production potential of 63 GWhbiodiesel/year and 182 GWhbiogas/year. There is a deficit of carbon in the wastewater, hence CO2 is injected as flue gases from industrial sources. The biodiesel/biogas case showed an industrial CO2 sequestration capacity of 24 ktCO2/year while in the biogas case 22.6 ktCO2/year, could be captured. Estimating the total CO2 emissions savings showed 46 ktCO2/year in the biodiesel/biogas case and 38 ktCO2/year for the biogas case. The importance of including wastewater treatment in the process was confirmed, as it contributes with 13.7 ktCO2/year to the total CO2 emissions savings. Economic comparison of the two cases showed that biodiesel in conjunction with biogas production is advantageous compared to only biogas production. This is mainly due to the higher overall fuel yield and the high willingness to pay for biodiesel. The total incomes from biodiesel/biogas sales were calculated to 221 million SEK/year and 193 million SEK/year for biogas. It was found that the higher incomes from biodiesel/biogas sales repay the increased investment for the biodiesel process in approximately 3 years.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Johansson, Maria, 1968-, et al.
(författare)
-
Energy strategies in the pulp and paper industry in Sweden : Interactions between efficient resource utilisation and increased product diversification
- 2021
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier Ltd. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 311
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The pulp and paper industry faces several challenges linked to climate and environmental impact, resource efficiency, rising energy prices, increased competition for biomass resources, and declining demand for traditional printed paper products. However, these challenges also offer strategic opportunities for the industry to develop into a competitive, resource-efficient, and low-carbon industry in line with a biobased economy. Against this background, this paper aims to analyse current energy strategies in the pulp and paper industry in Sweden. Specifically, the paper analyses how companies combine continuous process efficiency to reduce energy costs with activities that could be developed into new energy-related products to increase revenue. Most of the analysed companies work to various degrees with both these strategies, employing methods that include improving energy efficiency, energy security, and energy conversion, as well as developing a wide range of biobased energy products. However, our study indicates that there is an untapped potential associated with energy product development, and we conclude that energy efficiency measures can free up resources, enabling the development of new energy products. Finally, several potential managerial outcomes and implications are outlined. © 2021 The Authors
|
|
| 8. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Interaktioner mellan affärs-, energi- och innovationsstrategier i massa- och pappersindustrin - slutrapport
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhällets omställning till en biobaserad ekonomi innebär nya möjligheter för svensk massa- och pappersindustri. Detta projekt har studerat hur massa- och pappersföretag i Sverige formulerar sina affärsstrategier i relation till krav på produktdiversifiering och förbättrad energi- och resurseffektivitet. Projektet har särskilt fokuserat på interaktioner mellan företagens affärs-, energi- och innovationsstrategier med syfte att öka kunskapen om dels företagens strategier och dels hur de tillsammans påverkar företagens möjligheter att möta de krav som ställs på branschen och, i förlängningen, deras förmåga att uppnå en hållbar och konkurrenskraftig produktion. Projektet har genomförts genom en intervjustudie med utvalda massa- och pappersföretag, en enkät till bruken i Sverige, dokumentstudier samt studier av utvalda innovationsprojekt. Studien har identifierat tre typer av affärsstrategier i branschen: bred differentiering, fokuserad differentiering samt kostnadsledarskap. De flesta studerade företag har en av de två förstnämnda strategierna. Resultaten visar att innovationsstrategierna har en tydlig relation till affärsstrategierna i det att företag som har en differentieringsstrategi strävar efter teknologiskt ledarskap eller åtminstone att vara snabba efterföljare, medan lågkostnadsproducenten har en innovationsstrategi som går ut på att följa efter senare än de andra. De studerade företagens energistrategier är mångfacetterade och kan relatera till företagets affärsstrategier på flera sätt. Energistrategin innefattar såväl aktiviteter som syftar till minskade kostnader som aktiviteter som syftar till att öka företagets intäkter. Alla företag i studien arbetar strategiskt med energi och har satt upp mål för detta arbete. Studien visar att företagen arbetar strategiskt med att minska sina energirelaterade kostnader genom energieffektivisering, energibesparing, självförsörjning av energi och byte till förnybar energi. Hälften av de studerade företagen arbetar även strategiskt med att ta fram och sälja energiprodukter för att härigenom öka sina intäkter och studien indikerar ett ökat intresse för detta. Studien har identifierat både synergier och konflikter mellan företagens innovations- och energistrategier. Synergier uppstår när energieffektiviseringar resulterar i processinnovationer (och vice versa), produktinnovationer leder till förbättrade energiprestanda eller nya biobaserade produkter ersätter fossilbaserade produkter. Samtidigt finns det även konflikter, eller trade-off, mellan innovation- och energistrategier, till exempel i form av ökad energianvändning i samband med produktionen av nya produkter. I dessa fall, är innovationens potentiella lönsamhet, eller business case, avgörande: innovationer med hög lönsamhet satsas på trots högre energianvändning.
|
|
