| 1. |
- Broberg, Kristina, et al.
(författare)
-
Smarta hållbara städer i Skåne : Innovationsekosystemkartläggning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2019 tog Forsknings och Innovationsrådet i Skåne fram en innovationsstrategi för regionen som syftar till att ”vara en långsiktig agenda för samarbete mellan nyckelaktörer i Skåne för att främja innovation, adressera svag produktivitet och stärka näringslivet med hållbarhet som en självklarhet och konkurrensfördel”. I strategin pekas sex specialiseringsområden ut, däribland smarta hållbara städer. I samarbete med Region Skåne har RISE under hösten 2020 – våren 2021, genomfört en innovationsekosystemanalys för smarta hållbara städer. Under de senaste åren har Region Skåne gett uppdrag till andra aktörer och även själv bedrivit arbete för att kartlägga delar av ekosystemet runt detta specialiseringsområde. Under arbetet med kartläggningen som presenteras i denna rapport identifierades gap i tidigare analyser främst kring vilka stödfunktioner som finns tillgängliga för aktörerna inom smarta hållbara städer. Fokus i denna kartläggning har därför varit ta fram ny kunskap om dessa stödfunktioner. Övriga delar av analysen baseras på en litteraturstudie av tidigare rapporter. Genom ekosystemanalysen vill Region Skåne få en ökad förståelse för regionens kapacitet inom ett antal utvecklingsområden. Härigenom ämnar man skapa en grund för att identifiera styrkor och svagheter inom området och skapa underlag för vidare arbete. Parallellt med RISE arbete har det pågått ett flertal initiativ och kartläggningar, däribland arbetet med klimatneutrala Lund och Malmö som sker på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Tillsammans förväntas genomförda och pågående initiativ ge viktiga resultat om Skånes position och utveckling inom området. Det kan även fungera som ett viktigt underlag i det arbete som pågår, och ska vara klart under 2021, med att ta fram en innovationsagenda för utvecklingen av specialiseringsområdet i regionen. Kartläggningen som presenteras i denna rapport har genomförts i tre delar: 1. En litteraturstudie av tidigare publicerade rapporter av relevans för innovationsekosystemet kring smarta hållbara städer. 2. En kartläggning över tillgången på stödfunktioner. 3. En intervjustudie för att få en fördjupad förståelse för stödfunktionernas verksamhet och roll i ekosystemet. Litteraturstudien utgick från flera tidigare genomförda analyser av regionens näringsliv (branscher, ankarföretag) och forskning och forskningsinfrastruktur. Sammanställningen visar att definition av branschområdet smarta hållbara städer är komplext och därmed är det utmanande att identifiera vilka företag som ingår i området. Dock pekar resultaten på att de branscher som inkluderas i FIRS definition av smarta hållbara städer i hög uträckning redan är, eller har potential att bli starka skånska styrkeområden. Gällande forskning visar studien att flera delområden inom smarta hållbara städer i regionen är starka. Framför allt energiområdet utmärker sig i samtliga studerade analyser, men även andra teknikområden är starka. Regionens städer har attraherat stora anslag bland annat från Vinnova, det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities och EU Horizon. Antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen utmärker sig däremot som lågt jämfört med andra regioner i närområdet (STRING-regionerna). Kartläggningen av stödfunktioner visade att aktörerna ofta inte bedriver en renodlad verksamhet inom en viss typ av stödfunktion, och att de olika typerna av stödfunktioner på så sätt knyter an till varandra. Totalt identifierades 56 olika aktörer inom de fem kategorier av stöd som arbetades fram: acceleratorer och inkubatorer, testbäddar, innovationsstöd och plattformar, nätverk, kluster och hubbar, samt övrigt stöd. De identifierade aktörerna har en geografisk tyngdpunkt i storstadsregionerna i västra Skåne, och det finns således en stor outnyttjad potential i Skånes övriga kommuner som skulle kunna vara med i arbetet framåt och få innovationsområdet att växa i regionen. En fördjupad studie har gjorts genom intervjuer med aktörer med verksamhet inom testbäddar, inkubatorer och acceleratorer samt nätverk och hubbar. När det gäller testbäddar anses dessa utgöra en viktig länk i innovationsekosystemet genom att erbjuda en plats för behovsägare och leverantörer att mötas och för innovationer att testas. Testbäddar kan också ha en roll i att attrahera internationella aktörer till regionen. Trots dess roll anses antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen vara begränsat. Generellt upplevs definitionen av testbäddar som smal, och finansieringsmöjligheterna begränsade. Här identifieras ett behov av ökad kunskap kring alternativa finansieringslösningar för att utveckla och bedriva testmiljöer. I slutsatskapitlet sammanfogas resultat från litteraturstudien, kartläggningen och intervjustudien. Resultaten diskuteras utifrån olika domäner i Isenbergs innovationsekosystem-modell och kompletteras med reflektioner utifrån den högst aktuella och intensiva händelseutvecklingen som sker inom hållbar stadsutveckling på olika nivåer. Projektets slutsatser presenteras uppdelat på följande delområden: Näringslivet inom smarta hållbara städer i Skåne, Tillgång till forskning och forskningsinfrastruktur, Tillgång till innovations- och entreprenörskapsstöd, Finansiering och slutligen Den offentliga sektorns roll i utvecklingen av smarta hållbara städer. Städernas omställning pekas ut som en nyckel för att uppnå klimatneutralitet på nationell, europeisk och global nivå. Stora satsningar utvecklas i snabb takt inom den finansiella sektorn samt inom forskning och innovation. Därför behövs kontinuerlig omvärldsbevakning, positionering och påverkan och det finns möjligheter för regionens aktörer att aktivt bidra till utformningen. Nedan sammanfattas de främsta slutsatserna: • Malmö, Lund och Helsingborg har starka positioner inom hållbar stadsutveckling. För att skapa en förflyttning inom specialiseringsområdet i hela regionen krävs det att det skapas förutsättningar även för de mindre kommunerna och städerna att utvecklas och bidra till utvecklingen i regionen. • Det finns många nätverk, men få testbäddar inom specialiseringsområdet i Skåne. För att utveckla områdets styrkor krävs att det finns en utvecklad och fungerande testmiljöstruktur och att testmiljöerna, i den mån det är möjligt, är verksamma i verklig miljö och inom stadens ytor. • Det finns ett behov av att bredda omfattningen av smarta hållbara städer. Branscherna mobilitet och logistik bör inkluderas i definitionen. Därtill behövs en översyn av begreppet så att medborgarens och civilsamhällets drivkraft för att skapa hållbara och klimatneutrala städer kan tas tillvara.
|
|
| 2. |
- Broberg, Sarah, 1983-, et al.
(författare)
-
Integrated Algae Cultivation for Biofuels Production in Industrial Clusters
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Declining fossil resources and the issue of climate change caused by anthropogenic emissions of greenhouse gases make global action towards a more sustainable society inevitable. The EU decided in 2007 that 20 % of the union´s energy use should origin from renewable resources by the year 2020. One way of achieving this goal is to increase the utilisation of biofuels. Today 2nd generation biofuels are being developed. They are seen as a more sustainable solution than 1st generation biofuels since they have a higher area efficiency (more fuel produced per area) and the biomass can be cultivated at land which is not suitable for food crops. One of these 2nd generation biofuels are fuels derived from microalgae. In this study a thorough literature survey has been conducted in order to assess the State-of-the-Art in algae biofuels production. The literature review showed the importance of a supplementary function in conjunction with algae cultivation and therefore algae cultivation for municipal wastewater treatment and capturing CO2 emissions from industry was included in the study. It was assumed that all the wastewater of the city of Gothenburg, Sweden, was treated by algae cultivation. A computer model of the whole production process has been developed, covering; algae cultivation in conjunction with wastewater treatment, algae harvesting and biofuels production. Two different cases are modelled; a first case including combined biodiesel and biogas production, and a second case investigating only biogas production. Both cases have been evaluated in terms of product outputs, CO2 emissions savings and compared to each other in an economic sense. Utilising the nutrients in the wastewater of Gothenburg it is possible to cultivate 29 ktalgae/year. In the biogas case it is possible to produce 205 GWhbiogas/year. The biogas/biodiesel case showed a production potential of 63 GWhbiodiesel/year and 182 GWhbiogas/year. There is a deficit of carbon in the wastewater, hence CO2 is injected as flue gases from industrial sources. The biodiesel/biogas case showed an industrial CO2 sequestration capacity of 24 ktCO2/year while in the biogas case 22.6 ktCO2/year, could be captured. Estimating the total CO2 emissions savings showed 46 ktCO2/year in the biodiesel/biogas case and 38 ktCO2/year for the biogas case. The importance of including wastewater treatment in the process was confirmed, as it contributes with 13.7 ktCO2/year to the total CO2 emissions savings. Economic comparison of the two cases showed that biodiesel in conjunction with biogas production is advantageous compared to only biogas production. This is mainly due to the higher overall fuel yield and the high willingness to pay for biodiesel. The total incomes from biodiesel/biogas sales were calculated to 221 million SEK/year and 193 million SEK/year for biogas. It was found that the higher incomes from biodiesel/biogas sales repay the increased investment for the biodiesel process in approximately 3 years.
|
|
| 3. |
- Broberg, Sarah, et al.
(författare)
-
Potential för användning av lågtempererad värme för uppvärmning av växthus – industriell restvärme och värme från returen på fjärrvärme
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom projektet ”Innovativa energieffektiva växthus – designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning”, som pågått mellan december 2020 – juni 2022 och finansierats av Energimyndigheten, föreslås och utvärderas ett nytt koncept för växthusodling, där energi- och odlingseffektivitet samspelar. Utvärderingen av konceptet inkluderar bland annat frågeställningar om hur energieffektiv teknik för växthus kan minska energibehovet vid odling och använda sig av värmeåtervinning och lågtempererade energikällor. Som en del av projektet genomförs och presenteras här en litteraturstudie över möjliga restvärmekällor i Sverige. Studien fokuserar i huvudsak på regionala kartläggningar som identifierats i svenska regioner. Dessa har identifierats och presenteras för tolv av Sveriges regioner. Möjligheterna att nyttja returvärmen på fjärrvärmevattnet diskuteras också, samt en diskussion om klimatavtryck från användning av restvärme.
|
|
| 4. |
- Broberg, Sarah, et al.
(författare)
-
Restenergi inom industrin i Östergötlands och Örebro län : resultat av enkätundersökning av 85 företag
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Under våren 2011 har Länsstyrelsen Östergötlands län och Länsstyrelsen i Örebro län inventerat restenergin inom industrin i Östergötlands och Örebro län. Enkäten som skickades ut utformades i samarbete med Linköpings Universitet och skickades ut till 85 industrier i länen.Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka mängden tillgänglig restenergi i industrin inom Östergötlands och Örebro län. Enkäten syftade till att få fram värmetillgången inom företagen, dels total tillgång i länen och dels spillvärme per län. Syftet med rapporten är också att översiktligt undersöka möjliga användningsområden för den tillgängliga restvärmen. Genom användning av energiinnehållet för uppvärmningsbehov internt eller som när-/fjärr-värme kan användningen av fossila bränslen och el minskas.Metod: Metoden som användes för att uppfylla ovanstående syfte är en enkätstudie. Tillsammans med Energisystem vid Linköpings universitet tog Länsstyrelsen fram en lista på frågor inför enkätutskicket. 85 företag inom Östergötlands och Örebro län valdes ut och en enkät sammanställdes av Länsstyrelsen i Östergötlands, Länsstyrelsen i Örebro län och Linköpings Universitet. Företagen är verksamma inom miljö, verkstads-, stål-, glas-, gruv-, kemi-, pappers-, drivmedel- och betongindustrin. Informationen om enkäten skickades ut under våren och sommaren via e-post och svar har inkommit från 28 företag via webbaserade enkätplattformen. Bland de 28 företagen som svarade på enkäten har 9 företag mindre än 50 anställda och ytterligare 15 företag mindre än 500 anställda.I den andra delen av studien studeras möjliga användningsområden för användning av den tillgängliga restenergin i länen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Interaktioner mellan affärs-, energi- och innovationsstrategier i massa- och pappersindustrin - slutrapport
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhällets omställning till en biobaserad ekonomi innebär nya möjligheter för svensk massa- och pappersindustri. Detta projekt har studerat hur massa- och pappersföretag i Sverige formulerar sina affärsstrategier i relation till krav på produktdiversifiering och förbättrad energi- och resurseffektivitet. Projektet har särskilt fokuserat på interaktioner mellan företagens affärs-, energi- och innovationsstrategier med syfte att öka kunskapen om dels företagens strategier och dels hur de tillsammans påverkar företagens möjligheter att möta de krav som ställs på branschen och, i förlängningen, deras förmåga att uppnå en hållbar och konkurrenskraftig produktion. Projektet har genomförts genom en intervjustudie med utvalda massa- och pappersföretag, en enkät till bruken i Sverige, dokumentstudier samt studier av utvalda innovationsprojekt. Studien har identifierat tre typer av affärsstrategier i branschen: bred differentiering, fokuserad differentiering samt kostnadsledarskap. De flesta studerade företag har en av de två förstnämnda strategierna. Resultaten visar att innovationsstrategierna har en tydlig relation till affärsstrategierna i det att företag som har en differentieringsstrategi strävar efter teknologiskt ledarskap eller åtminstone att vara snabba efterföljare, medan lågkostnadsproducenten har en innovationsstrategi som går ut på att följa efter senare än de andra. De studerade företagens energistrategier är mångfacetterade och kan relatera till företagets affärsstrategier på flera sätt. Energistrategin innefattar såväl aktiviteter som syftar till minskade kostnader som aktiviteter som syftar till att öka företagets intäkter. Alla företag i studien arbetar strategiskt med energi och har satt upp mål för detta arbete. Studien visar att företagen arbetar strategiskt med att minska sina energirelaterade kostnader genom energieffektivisering, energibesparing, självförsörjning av energi och byte till förnybar energi. Hälften av de studerade företagen arbetar även strategiskt med att ta fram och sälja energiprodukter för att härigenom öka sina intäkter och studien indikerar ett ökat intresse för detta. Studien har identifierat både synergier och konflikter mellan företagens innovations- och energistrategier. Synergier uppstår när energieffektiviseringar resulterar i processinnovationer (och vice versa), produktinnovationer leder till förbättrade energiprestanda eller nya biobaserade produkter ersätter fossilbaserade produkter. Samtidigt finns det även konflikter, eller trade-off, mellan innovation- och energistrategier, till exempel i form av ökad energianvändning i samband med produktionen av nya produkter. I dessa fall, är innovationens potentiella lönsamhet, eller business case, avgörande: innovationer med hög lönsamhet satsas på trots högre energianvändning.
|
|
| 7. |
- Larsson, Martin, et al.
(författare)
-
Innovativa energieffektiva växthus - designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lågtempererad restvärme är i dag en underutnyttjad resurs i samhället trots stor tillgång. I den här förstudien har växthus studerats, dvs system med stort behov av värmeenergi under delar av året. Projektet studerade teoretiskt ett växthuskoncept som använder lågvärdiga (30 – 40 °C) externa och interna värmekällor för uppvärmning, samt nyttjandet av frikyla (daggpunkt ca 25–10 °C) via termiskt lager för avfuktning. Syftet med förstudien är att skapa förutsättningar för hållbar och konkurrenskraftig växthusodling i Sverige genom synergier mellan olika branscher och tekniker. Som möjliggörare föreslås ett nytt koncept, som utvecklas för växthusodling, där energi- och odlingseffektivitet samspelar. Genom att utvärdera konceptet avser förstudien besvara frågeställningar om hur energieffektiv teknik dels kan minska energibehovet för växthus, dels använda sig av lågtempererade värmekällor, i kombination med värmeåtervinning, samtidigt som klimatet i växthuset styrs så odlingskapaciteten och CO2-gödsling förbättras. Resultatet visar att potentialen är mycket årstidsberoende och mycket beroende av hur stor värmekällan från växtbelysning är. Värmeåtervinning av växthusets interna värme kan minska värmeenergibehovet med ca 85% och växthuset kan använda lågtempererad värmekälla på ca 30–40 °C. Ytterligare resultat är att produktionen även kan ökas med ca 30–50% (beroende på årstid) med effektiv CO2-gödning och bättre klimat för växterna.
|
|
