| 1. |
|
|
| 2. |
- Berggren, Lars, et al.
(författare)
-
Quiding och Palm : två radikala samhällskritiker i Malmö under 1880-talet
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår : En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia. - 1652-2761. - 9789178770335 - 9789178770458 ; 22, s. 141-152
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Brink Pinto, Andrés, et al.
(författare)
-
Kampen om minnet : 30 november i Lund 1985–2008
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår : En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia. - : Malmö universitet. - 9789178770335 - 9789178770458 ; , s. 153-178
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-
(författare)
-
Att tänja på reglerna för det urbana rummet : Sociala rörelsers användande av icke-auktoriserade minnesplatser i Malmö och Buenos Aires
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår. - Malmö : Malmö universitet. - 9789178770335 - 9789178770458 ; , s. 69-91
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Monument och minnesplatser skapade av personer och organisationer i strid med eller utan godkännande från myndigheter är ett fenomen som finns på många olika platser och i olika kontexter. I artikeln benämns dessa platser som ”icke-auktoriserade minnesplatser”, men som tydliggörs i diskussionen är det ofta en flytande gräns där organisationer och rörelser på olika sätt kämpar för att låta sin minneskultur och minnesplatser ta utrymme i det urbana rummet. Ibland vill de skapa officiellt godkända minnesplatser men misslyckas, ibland skapas minnesplatser i direkt opposition och som en motståndshandling. Texten utgår från två empiriska exempel, Malmö och Buenos Aires i Sverige respektive Argentina.Syftet är att undersöka hur sociala rörelser och organisationer på olika sätt använder minnesplatspraktiker för att mobilisera människor till stöd för sina samtida politiska krav, och hur samtida politiskt arbete sammanvävs med minneskultur. Det sker naturligtvis även på många andra sätt än genom minnesplatser i det fysiska rummet, och gränserna mot andra praktiker, såsom diskursiva interventioner, opinionsbildande och kampanjer i sociala medier är som vi ska se ofta flytande.Undersökningen utmynnar i fyra resultat:För det första att de icke-auktoriserade minnesplatserna ofta kan ha en radikal mobiliserande potential för de sociala rörelserna, särskilt när de inte förvisas till perifera platser eller kyrkogårdar. Genom att befinna sig i vardagen och på centrala platser i staden blir de återkommande påminnelser om det som hänt, och om de också kopplas till aktuella politiska projekt blir de påminnelser om vad som borde hända i framtiden. Det blir en kamp mot desmemoria genom att ockupera det urbana rummet.För det andra, monumentens lokala och rumsliga karaktär. Även om vissa minnesplatspraktiker reproduceras och sprider sig över världen, som siluetterna skapade i el siluetazo, så är det som ”aesthetic takeover” av det urbana rummet de framför allt fyller en funktion. Det gör att minnesplatspraktiker behöver diskuteras och förstås som lokala urbana praktiker, vilka naturligtvis befinner sig i dialog med nationell och internationell inspiration.För det tredje, hur icke-auktoriserade minnesplatser och de som skapar dem ständigt är inbegripna i en kamp för dess existens. Ofta tillkommer de i strid med lagar och regler för hur det urbana rummet får användas, och i konflikt med olika aktörers uppfattningar om vilka som får ta plats och bli synliggjorda i detsamma. Stad, stat och politiska motståndare kan i olika lägen försöka angripa och förstöra dem, och det händer också. Ibland är det regler och byråkratiska skäl, ibland medvetna försök att skapa icke-minne, desmemoria. Det är därför inte underligt att många sociala rörelser eftersträvar att få auktoriserade minnesplatser.För det fjärde finns det hela tiden en flytande gräns mellan de auktoriserade och de icke-auktoriserade minnesplatserna. Att lyckas ta över institutioner och erövra platser ger ett större utrymme för de sociala rörelserna, det skapar större synlighet och påminner stadens invånare om rörelsens existens och politiska projekt.
|
|
| 5. |
- Brunnström, Pål
(författare)
-
”Det rättvisaste är utan tvekan, att personalen i samtliga fabriker ha lika stora förtjänstmöjligheter” : Moralisk ekonomi i relationen mellan arbetare och kapitalägare
- 2017
-
Ingår i: Berättelser om arbete, arbetare och arbetarrörelse. - : Centrum för arbetarhistoria. - 9789197966146 ; , s. 182-191
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- E.P. Thompsons lanserade 1971 begreppet ”moral economy” som ett sätt att begripliggöra arbetarklassprotester i England under 1700-talet. Kraven handlade om att priserna på bröd och spannmål skulle sättas utifrån moraliska principer snarare än marknadsekonomiska. Thompson exkluderar explicit paternalism och de praktiker av över och underordning som kopplas till begreppet från det han menar med moralisk ekonomi, men den här texten argumenterar för att det finns ett värde i att vidga begreppet till att omfatta alla typer av moraliskt och etiskt baserade ekonomiska logiker. Moralisk ekonomi används då som ett generiskt begrepp för att mer allmänt tänka kring de normer som gäller för ekonomiska relationer, bortom de specifika historiska skeendena. Ansatsen ligger i linje med James C Scotts användning av begreppet och det sätt som det använts i senare forskning. De teoritiska poängerna illustreras utifrån ett empiriska material och forskningsläge som behandlar vad som hände i den lilla gotländska orten Slite när den tidigare lokalt ägda cementfabriken 1931 köptes upp av storkoncernen Skånska Cementaktiebolaget. Materialet består i huvudsak av brev skriva till och av Ernst Wehtje den yngre, verkställande direktör för Skånska Cementaktiebolaget och centralfigur i Wehtje-koncernen, en av dåtidens mäktigaste företagsgrupper, samt högerpolitiker och ledande person i Industriförbundet. Moralisk ekonomi används i texten som ett sätt att betona föränderligheten i de värderingssystem som styr ekonomiska praktiker, hur de kan sammansmälta och förhandlas med alternativa moraluppsättningar och utifrån föränderliga maktrelationer. Begreppet ska inte ställas i motsättning till analyser som lyfter fram materiellt baserade maktordningar som klass, utan att den moraliska ekonomin blir det ideologiska uttryck som används för att förklara och legitimera de maktordningar som uppstår även utifrån andra logiker. Särskilt betonas de dubbelriktade relationer mellan arbetare och kapitalägare som är synliga i exemplet, där uppfattningar om legitima krav från arbetargrupper sammanvävs med föreställningar om kapitalägarnas förpliktelser, i linje med delar av forskningsläget och i anslutning till Gramscis hegemonibegrepp.
|
|
| 6. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2019
-
Ingår i: Creating the City. - : Malmö University. - 9789187997136 - 9789187997129 ; , s. 7-15
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cities are places of constant contradictions – on the one hand culturally rich and diverse places with interesting entanglements of social and spatial relations, on the other hand sites of inequality, segregation and conflict. There are obviously various and sometimes opposing understandings, narrations and representations of a city. From an urban history perspective, it is adequate to critically ask: how do historymaking and representations of a city’s past contribute to create cities and trajectories of urban development? To understand this, we need to pay attention to how urban phenomena are historicised, categorised, preserved and used in official history, and in urban planning. How cities are narrated and projected will influence what kind of city it is possible to imagine, what is understood as problematic, and consequently how and for whom cities are planned and developed. This correlation between history and future-making places questions of power at the centre of urban history and development. This is the introduction to an anthology that has its origin in the conference Creating the City. Identity, Memory and Participation, in Malmö, Sweden, 9-10 February 2017, arranged by the Institute for Studies in Malmö’s History (IMH) – a research institute affiliated with the Urban Studies department at Malmö University. The conference gathered scholars from various disciplines, such as history, anthropology, literature, geography, sociology, political science and media and communication; and practitioners as archive and museum professionals, urban planners, architects and artists.
|
|
| 7. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-, et al.
(författare)
-
Migration and housing regimes in Sweden 1739–1982
- 2021
-
Ingår i: Scandinavian Journal of History. - : Routledge. - 0346-8755 .- 1502-7716. ; 46:3, s. 353-382
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article aims to analyse the changes in migration regimes in Sweden over the period 1739–1982. We have chosen to divide this into four periods where each is characterized as a specific regime: the pre-industrial period (1739–1860), the laissez faire period (1860–1932), the rising ambitions period (1932–1951) and the Rehn-Meidner period (1951–1982). These four periods reveal different approaches held by the state regarding labour migration and housing. During the pre-industrial period, rules and regulations hindered mobility and aimed to keep the labour force in agriculture. During the laissez faire period, migration increased, but construction and housing was largely left to the market. During the rising ambitions period, a laissez faire approach was maintained towards migration, but both the government and non-profit organizations became increasingly involved in housing. During the Rehn-Meidner period, internal migration was stimulated, and in the course of ten years, one million homes were built with government support. The differences between the periods are not clear-cut. There were dual and contradictory ideas and policies during each period. This duality provides an important theoretical starting point for this study. Other significant starting points are the long-term perspective taken and the idea that these periods can be analysed as regimes.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-, et al.
(författare)
-
Problematic Yet Needed : Shifting Problematisations of Migrant Reception in Malmö 1945–1970
- 2021
-
Ingår i: Journal of Migration History. - : Brill Academic Publishers. - 2351-9916 .- 2351-9924. ; 7:3, s. 327-356
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article describes and analyses by whom, in what ways and with what consequences migrant reception was performed in Malmö during the period 1945–1970 and how this changed over time. Inspired by Carol Bacchi’s ‘what’s the problem represented to be’ (wpr) approach, the article analyses the shifting problematisations of migrant reception in Malmö, and argues that there were two decisive shifts in Malmö’s migrant reception policy. With the help of Robert Miles’ concept of racialisation, the article shows that different migrant groups were racialised in different ways, depending on how they were depicted by the Swedish society. We also identify a gendered racialisation as women and men were racialised differently.
|
|
| 10. |
|
|
