| 1. |
- Cajander, Åsa, et al.
(författare)
-
Användbara IT-stöd : En utvärdering av ett forskningsprojekt vid CSN, Centrala studiestödsnämnden
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvecklingsrådet för den statliga sektorn har tagit ett initiativ för att stödja myndigheternas arbete med att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. Därför startades programmet Satsa friskt. Programmet ger stöd i form av ekonomiskt bidrag och experthjälp till olika projekt inom statliga myndigheter. Ett av Satsa Friskts insatsområden är Människa IT . Inom detta område har det sedan 2004 bedrivits ett antal olika projekt vid flera statliga verk. Vi har från MDI (avdelningen för människa-datorinteraktion, institutionen för informationsteknologi) vid Uppsala universitet varit mer omfattande inblandad i tre olika sådana projekt: vid CSN, Migrationsverket och SMHI. Syftet och innehållet har varierat en del mellan de olika projekten, men ett huvudsakligt fokus har varit hur man kan se till att de framtida IT-stödda arbetena inom myndigheterna blir effektivare och arbetsmiljön bättre. Genom att bättre beakta användbarhets- och arbetsmiljöaspekter vid kravställande, utveckling och införande av IT-stöd kan man stödja en positiv utveckling av verksamheten som sådan liksom av arbetsinnehåll och arbetsmiljö för den enskilde individen. Resultatet kan då bli effektivare verksamhet, bättre service till kunder och ett hälsosammare och hållbarare arbete för de anställda. Denna rapport beskriver det arbete som under åren 2005-2007 genomförts i samverkan mellan CSN, Centrala studiestödsnämnden, och MDI, Uppsala universitet. Förutom en kort beskrivning av innehållet i det arbete som gjorts inom projektet redovisar denna rapport en utvärdering av resultatet, de lärdomar som vi gjort från projektet, de råd vi kan ge till andra som vill ta del av dessa lärdomar samt en förteckning av de rapporter av olika slag som producerats.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Cajander, Åsa, et al.
(författare)
-
Digital arbetsmiljö och projektet Nära vård online
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport innehåller en kartläggning av 1177-personalens digitala arbetsmiljö vid arbete med den chattfunktion till patienter som användes under ett pilotprojekt hösten 2019. Rapporten är skriven med utgångspunkt från att läsaren har inblick i personalen på 1177s arbete, och har kunskap kring de IT-system som används. Kartläggningen genomfördes som ett samarbete mellan forskningsprojektet Systemutvecklingsmetoder för digital arbetsmiljö som leds av Uppsala Universitet och Region Uppsalas projekt Nära Vård Online under hösten och vintern 2019/2020. Kontextuella intervjuer genomfördes på plats under cirka fem timmar. Dessutom genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskorna och åtta med läkare. Intervjufrågorna grupperades i fyra teman: intervjupersonens bakgrund; arbetsmiljö relaterat till pilotprojektet; arbetsmiljö relaterat till det äldre sättet att arbeta och några avslutande frågor. Alla intervjuer transkriberades och tematisk analys gjordes. Inom temat upplevelse av krav visar intervjuerna att det som är mest stressande, och som nästan stressar alla, är köbildningen i chattsystemet. Det som stressar är otillräcklig information om vilka samtal som väntar, och att man inte kan veta när personen man chattar med svarar. Dessutom påpekar några att man inte heller kan se vilka patienter som behöver snabb hjälp och vilka som kan vänta. Inom temat stöd kan man konstatera att alla upplever systemen som stabila, och har god inblick i vad man kan göra om systemen inte fungerar. Många tycker att systemen fungerar mycket bra. Några påpekar att samarbetet och stödet från kollegor som jobbar hemifrån inte fungerar lika bra som att arbeta på samma plats. Inom området upplevelse av kontroll finns det förbättringsområden vad det gäller vilka frågor som patienten svarat på, och sjuksköterskor påpekade att systemet delvis är designat för läkare och inte för sjuksköterskors arbete. Många upplevde att de kunde vara med och påverka i förändringsarbetet, och att de i mycket stor utsträckning varit delaktig. Rapporten innehåller också några rekommendationer kring design och implementering av liknande tjänster ur ett arbetsmiljöperspektiv. Slutligen finns lästips för den intresserade läsaren.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Golay, Diane, et al.
(författare)
-
Sjuksköterskors upplevelse av att jobba med IT-system: sammanfattning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultaten från en kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelse av IT-system på jobbet. De känslor och uppfattningar som sjuksköterskor upplevde i samband med IT-användning på jobbet presenteras och implikationerna för design och implementering av IT-system och IT-stödda processer i sjukhusmiljö diskuteras.
|
|
| 8. |
- Gulliksen, Jan, et al.
(författare)
-
Digital spetskompetens – den nya renässansmänniskan : Genomlysning, definition, prognosverktyg och rekommendationer för framtida utveckling
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att Sverige ska vara “bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter” är sedan 2011 regeringens övergripande digitaliseringsmål. Regeringens digitaliseringsstrategi från 2016 bryter ner målet i fem delmål, där digital kompetens är det som lyfts först och innehåller största andelen förslag. För att möta näringslivets och offentlig sektors behov måste matchningen av kompetens och behovet av en ökad digitalt kompetent arbetskraft tillgodoses enligt digitaliseringsstrategin. I “Smart industri”, regeringens nyindustrialiseringsstrategi, lyftes digitalisering av industri och ökade kompetensbehov, i regeringens nationella strategi för informations‐ och cybersäkerhet måste Sverige stärka behovet av kompetensförsörjning inom området. Det betonas även i regeringens nationella inriktning för artificiell intelligens från 2018 att om Sverige ska vara ledande i att tillvarata AI:s möjligheter för ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft, behöver vi öka andelen personer som har de kunskaper som behövs för att använda och utveckla AI. I OECD:s analys “Going Digital in Sweden” från 2018 av vad Sverige behöver göra för att vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, konstateras att bristen på digitala specialister och digital spetskompetens är en flaskhals för innovation och tillväxt i Sverige och behovet kommer att öka när digitaliseringen utvecklas och nya teknologier som AI får genomslag. Även Digitaliseringsrådet efterfrågar ett gemensamt agerande från arbetsmarknad, näringsliv och utbildningssektorn för ökad matchning mellan utbud och efterfrågan på digital kompetens samt för ökad jämställdhet i IT‐ branschen. Begreppet digital spetskompetens har flitigt använts i media och rapporter, utan att ha haft en gemensamt överenskommen definition eller betydelse. Denna rapport har analyserat och penetrerat digital spetskompetens för att förstå hur begreppet uppfattas av näringsliv och offentlig sektor, av de som anställer och de som utbildar, av de som själva besitter digital spetskompetens och de som har behov av att anlita sådan. Vi har diskuterat vad utbildning spelar för roll, huruvida det krävs en bred digital förståelse eller djup unik spetskompetens inom ett specifikt område, vad färdigheter har för betydelse, huruvida attityder och värderingar spelar någon roll och huruvida det krävs en konstant vidareutveckling av kunskapen för att kunna sägas besitta digital spetskompetens. Rapportens titel “Digital spetskompetens – den nya renässansmänniskan” är vald för att belysa de många krav och förväntningar som läggs på den digitalt spetskompetente i att vara såväl högutbildad och allmänbildad, vara ansvarstagande, föränderlig och stadigt i vidareutveckling, etc. Vi ser en förväntansbild som visar på komplexiteten att faktiskt kunna definiera begreppet på ett heltäckande sätt. Begreppet renässansmänniska avses inte tolkas maktstrukturellt. Arbetet har genomförts under perioden januari‐april 2020 av undertecknande forskare vid KTH och Uppsala universitet. Förutom huvudförfattarna har även Jeffrey Buckley, postdoktor i teknikvetenskapens lärande, bidragit med sammanställning och analys av litteraturen och rapid reviewprocessen. Vi vill härmed tacka alla som bidragit genom intervjuer, workshops, analyser och diskussioner och framför allt våra uppdragsgivare från UKÄ och Tillväxtverket för stöd och diskussioner under projektets gång. Tack också till Helena Bernald som korrekturläst och bistått med transkribering. För rapporten svarar dock huvudförfattarna.
|
|
| 9. |
- Lind, Thomas, et al.
(författare)
-
Förstudierapport : Införande av verksamhetsstödjande IT-system. Problem, effekter och nytta
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under hösten 2011 har en förstudie genomförts för att kartlägga och analysera dagens processer för utveckling, anskaffande, införande och utvärdering av administrativa IT-system vid Uppsala universitet (UU). Förstudien, Införande av verksamhetsstödjande IT-system. Problem, effekter och nytta, har genomförts av forskare vid avdelningen för människa-datorinteraktion (MDI) vid institutionen för informationsteknologi, UU. Förstudien har gjorts på uppdrag av universitetsdirektör Ann Fust och kontaktperson har varit Britta Nyberg, enheten för planering, uppföljning och stöd för verksamhetsutveckling.Arbetet har dels bestått av en kartläggning och analys av dagens utvecklings- och införandeprocesser och de problem man upplever i samband med dessa, dels några analyser av hur användare uppfattar de IT-system man idag har.Sammanfattningsvis har kartläggningen och analysen visat att det finns en stor förbättringspotential när det gäller processer för verksamhets- och IT-utveckling samt hur användbarhetsaspekter beaktas i utveckling, anskaffande, införande och utvärdering av IT-system. Kartläggningen av processer som används vid UU visar att det inte finns några enhetliga processer som används generellt inom UU, men att det lokalt finns fungerande sådana. Några exempel är förvaltningen som sedan några år arbetar enligt PM3, och avdelningen för IT och inköp som använder sig av ITIL. I de idag pågående IT-projekten varierar arbetssättet mycket. Det finns inga rekommenderade processer eller arbetssätt utan projektledaren lägger upp arbetet baserat på egna erfarenheter.Inom UU arbetar man generellt inte med användarcentrerade processer, och användbarhetsaspekter är inte prioriterade. Inom vissa projekt och i viss förvaltning förekommer en del arbete med fokus på användbarhet. Referensgrupper används som en form av användarmedverkan, men med olika mål och syften. Införandeprocesser upplevs generellt som problematiska inom UU och här finns påtagliga problem. Den upplevda användbarheten i de administrativa IT-systemen varierar, men generellt anser förstudiens intervjupersoner att det finns stor förbättringspotential.Fallstudien av Raindanceportalen visar att olika användargrupper upplever systemet på helt olika sätt. De som har utbildning i Raindance (ekonomiadministratörer) och använder det i sina kärnuppgifter upplever att systemet i ganska stor utsträckning stöder arbetet. Övriga användare som använder systemet mer sällan och som administrativt stödsystem har klart större problem med systemet.I en avslutande diskussion ger vi en sammanställning av de observerade problemen, ger förslag på vad som fordras för att utveckla kunskaper kring problem och möjligheter och för att införa förbättrade processer, samt för att på sikt få bättre och effektivare administrativa IT-system inom UU.
|
|
| 10. |
- Lind, Thomas, et al.
(författare)
-
Införandet av Raindance Bokföringsportal vid Uppsala universitet - En kortfattad rapport från KiA-projektet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senvåren och hösten 2013 genomfördes en studie för att dra lärdomar av införandet som skedde inför årsskiftet 2012-2013 utav Bokföringsportalen, en del av ekonomisystemet Raindance vid Uppsala universitet. Utöver Bokföringsportalen har studien även berört frågor om införande av IT kopplat till avdelningen för ekonomi och upphandling mer generellt. Studien har utförts inom ramen för KiA-projektet och baseras på fyra intervjuer med personal vid universitetsförvaltningens avdelning för ekonomi och upphandling samt sex intervjuer med ekonomiadministratörer från olika institutioner vid universitetet. Intervjuerna visar på ett brett spektra av uppfattningar och inställningar till införandet av Bokföringsportalen, där vissa anser att hela deras arbetssituation har förändrats medan andra ser förändringen som knappt märkbar. Synen på förändringen som positiv eller negativ varierar också bland respondenterna. Vitt skilda förhållanden i organisationen av ekonomiadministratörernas roller och arbetsuppgifter, samt faktorer rörande institutionerna i övrigt, bidrar till att skapa väldigt olika förutsättningar vid förändring av IT som påverkar administratörernas arbetsmiljö.
|
|
