| 1. |
|
|
| 2. |
- Carleheden, Mikael, 1958-
(författare)
-
Askestism, organisation och autenticitet : om den strukturella omvandlingen av modern livsföring i väst
- 2007
-
Ingår i: Livsföring. - Malmö : Liber. - 978 9147087273 ; , s. 89-119
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this article a concept of structural transformation is worked out and applied on the history of modernity. It involves a distinction between abstract modernity and epochs of realized modernities. The general theory of a structural transformation of modernity is applied on a special case; the transformation of the modern conduct of life in the West. The Weberian concept 'conduct of life' is today almost forgotten, but the author argues that it is a very useful conceptual tool for grasping crucial aspects of everyday life. These theoretical points of departure are then related to some classical American sociological investigations, but also to recent investigations. The result is a division of the history of conduct of life in Western modernity in three different epochs: the age of asceticism, the age of organization and the age of authenticity.
|
|
| 3. |
- Carleheden, Mikael, 1958-
(författare)
-
Bauman on politics : stillborn democracy
- 2008
-
Ingår i: The sociology of Zygmunt Bauman. - Aldershot : Ashgate. - 9780754670605 ; , s. 175-192
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Carleheden, Mikael, 1958-
(författare)
-
Fostran till frihet : skolans demokratiska värdegrund ur ett habermasianskt perspektiv
- 2007
-
Ingår i: Utbildning som kommunikation. - Göteborg : Daidalos. - 9789171732491 ; , s. 109-143
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Education has never only been about teaching facts about the world. It has also always been about passing on values to pupils. This aspect of teaching is not fulfilled if pupils only learn the meaning of the favoured values. A teacher should also be able to make his or her pupils believe in them and to act according to them. Thus, teaching is also a kind of political socialisation. The values taught change historically and this change is related to the political history of a society. The point of departure of this article is the fact that it is currently possible to observer signs of such a value transformation. School children are not anymore to become good national patriots, atomistic possessors of negative rights or loyal cogs in the welfare state machinery, but democratic citizens in a radical sense. This article takes Jürgen Habermas’ political theory in Faktizität und Geltung as its point of departure. With the help of Habermas the above-mentioned value transformation will be interpreted and his understanding of democratic citizenship will be discussed. The aim of the article is to use Habermas’ theory to give a general idea of the possibility and meaning of a normative education of democratic citizens.
|
|
| 8. |
- Carleheden, Mikael, 1958-
(författare)
-
John Sitton: Habermas and contemporary society
- 2006
-
Ingår i: Acta Sociologica. - : Sage Publications. - 0001-6993 .- 1502-3869. ; 49:1, s. 113-114
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Carleheden, Mikael, 1958-
(författare)
-
Kritisk teoretisk metodologi eller konsten att bedriva teoretisk och normativ forskning
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom vetenskapsteorin är sedan länge tesen om faktas teoriberoende väletablerad, men i den vetenskapliga praktiken tenderar snarast teori och empiri att fragmentiseras. För att undvika detta måste vi först närmare undersöka vad som logiskt skiljer dessa verksamheter åt. I grundutbildning lär vi våra studenter å ena sidan vad olika teorier innebär, å den andra hur man går tillväga för att empiriskt nå kunskap om samhället. Vi lär dem däremot sällan något om teoretisk metodologi. I denna artikel vill jag, för det första, undersöka hur man gör när man konstruerar teorier. Vidare är det få som på vetenskapsteoretisk nivå längre hävdar att man kan och bör rensa ut värderingar från vetenskapligt arbete. Vi är mitt uppe i en ”normative turn” inom samhällsvetenskapen. Men även här är det fortfarande ofta oklart hur man gör när man forskar normativt. Det är något vi mycket sällan lär ut till våra studenter. Jag vill i denna artikel, för det andra, undersöka innebörden av normativ forskning i ett samhällsvetenskapligt sammanhang. Min grundläggande tes är att normativ forskning måste ses som en slags underavdelning till teoretisk forskning. Medan empirisk forskning i hög grad bygger på tankeoperationer så som induktion och deduktion så bygger teoretisk och normativ forskning snarare på en annan typ av tankeoperationer, nämligen retroduktion och abduktion. I min argumentation använder jag mig i första hand av Jürgen Habermas och Roy Bhaskar.
|
|
