| 1. |
|
|
| 2. |
- Carlsson, Annelie, et al.
(författare)
-
Identifikation av faktorer som är viktiga för lammköttets kvalitetsegenskaper
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lammlyftet är ett innovationsprojekt inom EIP-Agri, med LRF-kött som projektägare. Projektets mål är att öka lammproducentens lönsamhet och därmed lamköttsproduktionen genom att säkra kvaliteten på svenskt lammkött med en svensk kvalitetsstandard som omfattar hela produktionskedjan. Till grund för utformningen av standarden ska faktorer som är viktiga för kvaliteten på lammkött identifieras. Denna rapport är utförd av SLU och sammanfattar nationella och internationella forskningsresultat samt annan branschinformation om faktorer som kan påverka köttkvaliteten. Projektet fokuserar på kvalitetsegenskaperna slaktkroppsstorlek, slaktkroppens form, fettklassning, smak, saftighet, mörhet samt hållbarhet. För varje egenskap har utifrån insamlad information tagits fram förslag på faktorer som påverkar respektive kvalitetsegenskap (bilaga 1), förslag på utbildningsområden (bilaga 2) samt identifierade behov av mer undersökningar, studier och forskning (bilaga 3). Varje del i kedjan från uppfödaren via transport och slakteri till handelsled innan kund innefattas i genomlysningen. Några faktorer har identifierats som mer intressanta att arbeta vidare med än andra då de påverkar fler än en av de utvalda kvalitetsegenskaperna eller har kraftig påverkan på någon egenskap: Slaktmognadsbedömning: Ett slaktmoget, lagom fett lamm har bra försättningar att ha tillräckligt med intramuskulärt fett vilket är positivt för smak, mörhet och saftighet. Rena, torra lamm: Att lammet hålls rent och torrt på gården, under transport och på slakteriet är mycket viktigt för en bra slakthygien. Köttets hållbarhet påverkas av slakthygienen men även smaken påverkas av hygien. Tillväxt vid slakt: Lamm som är i tillväxtfas de sista två veckorna innan slakt har bättre förutsättningar att fylla sina glykogenförråd i musklerna. Ett bra glykogenförråd bidrar till att köttet kan utvecklas på rätt sätt så det blir mört, smakligt, saftigt och hållbart. Mörheten kan också påverkas positivt av att lammet är i tillväxtfas genom att omsättningen av kroppens kollagen, som utgör det strukturella proteinet i t.ex. bindväv, ökar vid tillväxt. Förnyelsen av kollagen är positivt för mörheten då den stödjande vävnaden blir mjukare. Stressfri hantering: Att lammet inte stressas inför slakt på gården, under transport eller på slakteriet är viktigt för att lammet ska ha kvar tillräckliga glykogenförråd i musklerna vid slakt. Glykogen är en förutsättning för att de processer som sker i muskeln efter avlivning ska ske på ett optimalt sätt. Ett bra resultat av processerna leder till att köttet blir mört, får tilltalande smak och är saftigt. Även hållbarhetstiden påverkas positivt. Temperatur- och pH sänkning: Optimal sänkning av slaktkroppens temperatur och pH-nivå efter slakt påverkar köttets smak, mörhet, saftighet och hållbarhet positivt. God hygien, rätt förvaringstemperatur och obruten kylkedja: Korrekt hantering av köttet genom alla led är positivt för hållbarhet och smak samt till viss del saftighet och mörhet. Andra faktorier som kan påverka smak, mörhet och hållbarhet: Köttets smak påverkas av foder-staten. Utfodring med enbart grovfoder eller bete ger en kraftigare lammsmak som tilltalar en del konsumenter. Utfordring med en kombination av grovfoder eller bete och kraftfoder ger en mildare lammsmak som upplevs positivt av andra. Köttets smak kan påverkas av kön då det finns exempel på att könsmogna bagglamm kan utveckla en oangenäm smak. En teknik som anses påverka både mörhet och hållbarhet positivt är elstimulering. Slaktkroppsvikt och kroppsform är båda identifierade som viktiga kvalitetsegenskaper då de påverkar styckdetaljernas storlek och form. Viktintervall för vad som är en godkänd slaktkroppsvikt samt lägsta godkända kroppsform behöver vara specificerade i standarden. Vilka erfarenheter av kvalitetsstandarder kan hämtas från andra länder? Vad är framgångsfaktorerna? De länder som arbetat längst och mest målmedvetet med lammköttskvalitet och kvalitets-säkring är de stora exportländerna Australien och Nya Zeeland. Det australiensiska Meat Standard
|
|
| 3. |
- Carlsson, Annelie, et al.
(författare)
-
Strategier och lönsamhet vid napplammsuppfödning på fyra gårdar i Västra Götaland
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- De flesta får- och lammproducenter behöver någon gång ta ställning till om överskottslamm ska avlivas eller födas upp på mjölkersättning om adoption inte är möjlig. Anledningen till att lammet blir napplamm kan bero på att det av någon orsak inte kan födas upp av sin mor. Uppfödaren kan också tagit ett medvetet beslut att föda upp det som napplamm om antalet lamm i kullen bedöms vara för stort för att tackan ska klara av att föda upp alla lammen själv. Från hösten 2019 till vårvintern 2021 pågick ett projekt med uppföljning av napplammsuppfödning på mjölkersättning på fyra gårdar med betesbaserad höstlammproduktion i gamla Skaraborg. Ett syfte med projektet var att beskriva napplammsuppfödningen hos producenter med erfarenhet av en sådan uppfödning Ett annat syfte var att undersöka napplammens och deras syskons tillväxt och slaktresultat, åtgång av mjölkersättning och kraftfoder, nedlagd arbetstid samt ekonomi i napplammsuppfödningen. Ingen uppföljning av grovfoderkonsumtion eller jämförelse mellan olika fabrikat av mjölkersättning eller kraftfoder har gjorts. Projektledningen noterade inför lamningssäsongen 2020 lammproducenternas strategier, rutiner och tidigare erfarenheter vid napplammsuppfödning. Under lamningen och uppfödningen noterade uppfödarna uppgifter om napplammens och deras syskons födelsevikter, vikter vid 60 och 110 dagar samt hälsa. Åtgång av mjölkersättning, kraftfoder och arbetsåtgång i napplammsuppfödningen registrerades. Napplammen och deras syskon följdes fram till och med slakt alternativt tills de såldes som livdjur eller valdes ut att bli livdjur i den egna besättningen. Antalet insatta napplamm i besättningarna 2020 varierade mellan 13 och 30 lamm. Två av gårdarna använde napphinkar med kall, syrad mjölkersättning. De andra två använde en maskin, i detta fall av fabrikatet Pyon Heatwave milk warmer, som värmde den kalla uppblandade mjölkersättningen till önskad temperatur. Maskinen gav lammen kontinuerlig tillgång till varm mjölkersättning. Uppföljningen av napplammen visade att de kunde växa näst intill lika bra eller bättre än sina syskon som var kvar hos tackan. Napplammens tillväxter fram till avvänjning låg på de olika gårdarna mellan 290 till 353 g/dag, Tillväxt för napplammen till 110 dagar var mellan 250 och 281 g/dag, syskonens tillväxt låg mellan 229 till 281 g/dag under motsvarande period. Napplammen slaktresultat i projektet var överlag goda till mycket goda. I några fall överträffade napplammens resultat sina syskons trots att dessa också hade goda slaktresultat. Napplammens slaktålder var mellan 151 och 219 dagar och slaktvikterna låg mellan 18,9 och 21,3 kg. Syskonens slaktålder var mellan 159 och 193 dagar och slaktvikterna låg mellan 18,9 och 21,6 kg. På samtliga gårdar avvandes lammen tvärt under förutsättning att de visat att de åt tillräckligt med kraftfoder och drack vatten vilket var enligt mjölkersättningstillverkarnas rekommendationer. Lammen var tyngre vid avvänjningen på samtliga gårdar än vad som rekommenderades. Oavsett fabrikat angavs att lammen ska avvänjas när de ökat minst 10 kg i kroppsvikt sedan födseln Lammen på gården med lägst avvänjningsvikt vägde 16,7 kg och var 39 dagar gamla vid avvänjningen. På gården med högst avvänjningsvikt, 23,0 kg, var lammen 63 dagar vid avvänjningen. Total åtgång av mjölkersättning var mellan 13 kg till 23 kg pulver per lamm, total kraftfoderförbrukning var mellan 46 kg till 56 kg per lamm. Fram till avvänjningen var kraftfoderkonsumtionen mycket låg, 3 till 15 kg per lamm beroende på avvänjningsålder. Producenterna poängterade betydelsen men också svårigheten att snabbt få lammen att äta kraftfoder vid tidig avvänjning från mjölkersättning utan att lammen råkade ut för ett tillväxttapp. Andra erfarenheter var att det är positivt att 5 dela upp napplammen i flera och jämna grupper för att kunna vänja av vid optimal vikt och ålder. Under betesperioden är det fördelaktigt att ha napplammen i egen grupp då de behöver stödutfodras med kraftfoder vid övergången mellan mjölkperioden och betesdrift. Dödlighet och ohälsa bland napplammen i projektet var i de flesta fall låg. Viktiga framgångsfaktorer för en väl fungerande uppfödning är att lammen får råmjölk innan de flyttas till napplammsgruppen och att snabbt få igång dem på amman. Andra hälsobefrämjande åtgärder är att de håller sig friska samt får rikligt med mjölkersättning av bra kvalitet och anpassat kraftfoder. Under betesperioden är det viktigt att ha god kontroll på parasitläget och släppa napplammen på beten med lågt parasittryck. Napplammsuppfödning tar tid men måste få ta tid om resultatet ska blir bra. Besättningarna i projektet redovisade mellan knappt två till tre timmars arbetstid per napplamm. Det är mycket viktigt för ekonomin och djurvälfärden att vara noggrann med tillsyn och skötsel samt hålla mycket god hygien vid mjölkutfodringen. Oavsett teknikval var momenten blandning och utfodring av mjölkersättning samt rengöring av utrustning de mest tidskrävande. Att se över tidsåtgången och rationalisera dessa moment kan effektivisera uppfödningen. I detta begränsade projekt spelade individuella gårdsrelaterade faktorer stor roll för tidsåtgången. För en objektiv jämförelse mellan olika utfodringssystem av mjölkersättningen krävs uppföljning av tidsåtgången på fler gårdar med jämförbara förhållanden avseende faktorer som till exempel lamningstidpunkt och antal napplamm. Framgångsfaktorer ur ekonomisk synpunkt var låg dödlighet, god hälsa och godtagbar tillväxt, kort mjölkperiod, tidig tillvänjning vid kraftfoder för att undvika sänkt tillväxttakt samt låga kraftfoderpriser. Ekonomiska beräkningar visade att överskottet då kostnader för mjölkersättningen och kraftfodret var betalda var mellan 186 och 457 kr per slaktat napplamm. Däremot täckte överskottet inte kostnader som arbetstid, utrustning, byggnader, tackans kostnader eller kostnader för lammens slutuppfödning fram till slakt. Kan intäkterna från napplammen ökas genom försäljning av skinn eller livdjur kan intäkterna för napplammen täcka mer av övriga kostnader. Överlag ansågs det inte vara några problem att låta friska överskottslamm gå vidare i avel. Däremot undvek uppfödarna att sätta in napplamm i avel vars mödrar stött bort dem vid födseln. De producenter som minskade antalet tackuppfödda lamm i stora kullar framhöll att deras erfarenheter var att det mindre slitaget på tackan och hennes juver minskar risken för ohälsa framförallt i form av mastit. De kvarvarande lammen hos tackan bedömdes också växa både bättre och jämnare vilket kan minska förekomsten av eftersatta lamm och underlätta jämnare och tidigare leveranser av slaktlamm. En annan viktig aspekt som framhölls var att arbetsåtgången minskar och arbetsglädjen ökar när produktionen går bra och inte strular. I projektet kunde inte eventuella positiva ekonomiska effekter undersökas beträffande tackans hållbarhet, kullsyskonens tillväxt, hälsa och slaktresultat eller total arbetstid vid minskningen av antalet lamm i stora kullar. Däremot stödjer andra studier och försök producenternas positiva erfarenheter när det gäller tackans och syskonens hälsa och produktion. Framtida undersökningar Viktiga frågeställningar och förslag till fortsatta studier: • Jämföra olika mjölkutfodringssystem och olika mjölkersättningar vid likartat djurmaterial avseende arbetstid, kraftfoderförbrukning, tillväxt, hälsa, slaktresultat och ekonomi. • Hur påverkar antalet lamm per napp och antalet lamm per box djurens tillväxt, 6 hälsa, slaktresultat och ekonomi? • Jämföra olika avvänjningsvikter med avseende på djurens tillväxt, hälsa, slaktresultat och ekonomi. • Inverkan av olika faktorer på lammens intresse att snabbt komma igång med att äta större mängder kraftfoder och ensilage. • Påverkan av reducering av antalet lamm i stora kullar på tackans hållbarhet, kullsyskonens tillväxt, hälsa och slaktresultat, total arbetstid och ekonomi.
|
|
| 4. |
- Carlsson, Annelie, et al.
(författare)
-
Uppfödning av napplamm
- 2022
-
Ingår i: Fårskötsel. - 1650-2426. ; , s. 10-13
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Mattsson, C. Mikael, et al.
(författare)
-
Träna för en svensk klassiker och andra långlopp
- 2015
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Förbered dig rätt inför långlopp. Att under ett år genomföra Vätternrundan, Vansbrosimningen, Lidingöloppet och Engelbrektsloppet/Vasaloppet, är ett av de mest populära sätten att skörda frukten av sin träning och nå sitt mål. För att lyckas krävs goda förberedelser, och ju bättre förberedd du är desto mer positiv blir upplevelsen. Innehållet i denna bok är en fördjupning av samlad kunskap och erfarenhet inom simning, cykel, löpning, längdskidåkning och triathlon samt hur man på bästa sätt kombinerar de olika idrotterna – deras olika moment – i träning och tävling. Här hittar du också kapitel om träningslära, idrottsnutrition, mental träning, förebyggande av idrottsskador och träningsplanering för att öka förståelsen av vad som påverkar en idrottsprestation.Extramaterial på webbplatsen: För att kunna erbjuda mer än vad som ryms i en bok, har vi också skapat en webbplats. Med hjälp av koden som följer med i boken kan du registrera dig för att ta del av fördjupande texter, träningsprogram och kostupplägg, övningar och intressanta länkar.(Text från förlaget)
|
|
