| 1. |
- Ullmark, Peter, et al.
(författare)
-
Design & visuell kommunikation : examensbok 2010
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Publiceras i samband med den första utexamineringen från kandidatprogrammet Design & Visuell Kommunikation på Malmö högskola. Boken innehåller artiklar om designforskning såväl som personliga presentationer av programmets studenter och deras examensarbeten eller portfolios. Boken definierar vad Design & Visuell Kommunikation står för i studenternas mening.
|
|
| 2. |
- Alpizar, Francisco, 1974, et al.
(författare)
-
The effect of risk, ambiguity, and coordination on farmers’ adaptation to climate change: A framed field experiment
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The risk of loses of income and productive means due to adverse weather associated to climate change can significantly differ between farmers sharing a productive landscape. It is important to learn more about how farmers react to different levels of risk, under measurable and unmeasurable uncertainty. Moreover, the costs associated to investments in reduced vulnerability to climatic events are likely to exhibit economies of scope. We explore these issues using a framed field experiment that captures realistically the main characteristics of production, and the likely weather related loses of premium coffee farmers in Tarrazu, Costa Rica. Given that the region recently was severely hit by an extreme, albeit very infrequent, climatic event, we expected to observe, and found high levels of risk aversion, but we do observe farmers making trade offs under different risk levels. Although hard to disentangle at first sight given the high level of risk aversion, we find that farmer’s opt more frequently for safe options in a setting characterized by unknown risk. Finally, we find that farmers to a large extent are able to coordinate their decisions in order to achieve a lower cost of adaptation, and that communication among farmers strongly facilitates coordination.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bastviken, Sofia, et al.
(författare)
-
Läget i länet? Tillståndet i Östergötlands vattenmiljöer
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Östergötland finns många varierande och värdefulla vattenmiljöer. Mer än hälften av länets vattenmiljöer har dock inte tillräckligt bra vattenkvalitet för att nå upp till de mål som antagits inom Sverige och EU. Länets vatten har under lång tid varit utsatt för olika typer av miljöpåverkan från mänskliga verksamheter. I många fall leder det till miljöproblem som algblomningar eller förstörda livsmiljöer.Flera åtgärder genomförs nu för att för att förbättra miljötillståndet i länets vatten. De största hoten mot Östergötlands vattenmiljöer är övergödning, utsläpp av miljögifter och fysisk påverkan i form av t.ex. dikning, dämning och omledning av vatten. Andra mindre omfattande problem är försurning och införsel av främmande arter som ibland tränger undan våra inhemska arter.Övergödning är främst ett problem i sjöar och vattendrag på östgötaslättensamt i kustvattnet. Läckage från jordbruksmark, utsläpp av avloppsvatten och förbränning av fossila bränslen är några av de källor som tillför näringsämnen till vattenmiljön. För mycket näring leder bland annat till algblomningar, grumling och syrefria bottnar.Från syrefria bottnar läcker i sin tur fosfor till ovanliggande vatten och det krävs därför kraftiga åtgärdsinsatser för att vända en negativ spiral. Många åtgärder genomförs för att minska utsläpp av näringsämnen, och utsläpp från industri och reningsverk har minskat markant. Än så länge kan vi dock inte utifrån våra miljödata se några tydliga förbättringar i miljötillståndet. Detta beror på att det efter decennier av utsläpp finns stora mängder näringsämnen upplagrade i mark och bottensediment. De ”gamla synderna” medför att det tar tid innan vi ser resultat av de åtgärder som hittills genomförts.De senaste tio åren har dessutom varit blötare än tidigare och under nederbördsrika år läcker generellt mer näringsämnen från mark till vatten. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, vattenråd och andra berörda parter inom länet för att förbättra miljötillståndet.Takten på åtgärdsarbetet har ökat under senare år och förhoppningsvis återspeglar det sig snart i våra mätdata. Mycket har också hänt på miljögiftsområdet och halterna av flera miljögifter har minskat under senare år. Men faran är inte över, hela tiden framställs nya kemikalier som förr eller senare hamnar i vattenmiljön. Genom så kallade screeningundersökningar försöker Länsstyrelsen hitta nya ämnen som kan hota miljön och människors hälsa. Nya regelverk inom EU gör det också enklare att få kontroll på kemikalier samt att minska utsläppen. Många av de ämnen och produkter som vi använder i vår vardag återfinns i miljön, till exempel bisfenol A och nonylfenol. Länsstyrelsen och kommunerna arbetar också för att minska spridning av föroreningar från redan förorenade mark- och vattenområden som till exempel i Gusum och Valdemarsviken. Ett kvarstående problem, i såväl Östergötland som övriga Sverige, är också det höga kvicksilverinnehållet i sötvattenslevande fisk. För att öka kunskaperna om förekomst och spridning av miljögifter i länet har Länsstyrelsen och Motala ströms vattenvårdsförbund utökat övervakningen av miljögifter.Ett annat utbrett miljöproblem i länets sjöar och vattendrag är olika former av fysiska förändringar. Människan har under lång tid utnyttjat vattnet för olika ändamål, ofta utan hänsyn till växt- och djurliv. Flera sjöar har torrlagts eller sänkts för att kunna bruka marker som översvämmats eller varit försumpade. Nästan alla större vattendrag i länet är idag utbyggda med vattenkraftverk och regleringsmagasin.Ingreppen har förändrat vattnets naturliga väg och flöde, och dammar utgör dessutom ofta vandringhinder för t.ex. fisk. I länet pågår nu flera projekt för att åtgärda vandringshinder och återställa rensade vattendrag till mer naturliga förhållanden, med bättre förutsättningar för fisk och andra organismer.Ett mindre utbrett problem i länets sjöar och vattendrag är försurning. Tack vare att stora områden i länet består av kalkhaltiga jordar som buffrar surt nedfall har vi inte lika stora problem med försurning som många andra län. Problem med försurning är störst i länets norra och södra skogsbygder. Orsaker till försurningen är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk.Utsläppen av svavel och kväve har minskat kraftigt under de senaste tio åren, men återhämtningen tar tid och flera vatten måste därför kalkas under en lång tid framöver.I länets vattenmiljöer finns flera främmande arter som kommit hit med människans hjälp. De allra flesta arter är harmlösa, medan vissa tränger undan våra inhemska arter och därmed minskar den biologiska mångfalden. En art som ställt till med stora problem i länets vatten är signalkräftan. Signalkräftan sprider kräftpest till vår inhemska flodkräfta och flodkräftan är nu akut hotad. Den låga salthalten gör att Östersjöns ekosystem är extra känslig för påverkan i och med att flera av de arter som lever här lever nära eller på gränsen av vad de klarar av. De är mer eller mindre stressade av salthalten och är därför ofta känsligare än när de förekommer i sin ursprungsmiljö. Ökad konkurrens från främmande arter kan bidra till att de ursprungliga arterna får svårare att överleva. Under senare år har två främmande arter, havsborstmasken Marenzelleria och tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum blivit allt vanligare på bottnarna i östgötaskärgården. Dessa arter är särskilt vanliga i länets innerskärgårdar och det finns risk att de tränger ut inhemska bottendjur.Eftersom havsborstmasken Marenzelleria kan gräva mycket djupa gångar i bottnarna kan de bidra till ökad frisättning av miljögifter och näringsämnen som länge legat begravda i sedimenten. Tillgången på grundvatten är generellt god i länet, men olika former av mänsklig påverkan riskerar att förorena grundvattnet. Övervakningen av grundvattenmagasin är relativt nystartad och vi vet ännu relativt lite om grundvattnets kvalitet. De undersökningar som Länsstyrelsen hittills genomfört har visat spår av både organiska föroreningar och tungmetaller i några av länets grundvattenmagasin.En del av de problem som finns i grundvattnet, som till exempel höga halter av radon, fluorid och uran, kan dock kopplas till naturliga förekomster i berggrunden. Överuttag av grundvatten i kust och skärgårdsområden kan leda till saltvatteninträngning. Eftersom större delen av Östergötland har varit täckt av hav kan grundvattnet även vara påverkat av relikt (gammalt) saltvatten.Den här rapporten är en del i Länsstyrelsens satsning för att öka kunskapen och medvetenheten om länets vattenmiljöer. Tillsammans kan vi verka för att vårda, bevara och förbättra miljötillståndet i våra unika vattenmiljöer.Det pågår ett intensivt förbättringsarbete på flera nivåer, såväl internationellt som nationellt. På den lokala nivån finns ett stort intresse och engagemang inom länets nio lokala samverkansforum, de s.k. vattenråden.Det har aldrig funnits så stor chans att påverka vattenmiljön som nu!
|
|
| 5. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(författare)
-
Ramdirektivet för vatten och System Aqua: en tids- och kostnadsuppskattning av statusklassning av vattendrag i norra och södra Sverige
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med Länsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket. Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hur mycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendrag enligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som System Aqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södra Sverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige (Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av System Aqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dess statusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samt dessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget. En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra. Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av rena bedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågått parallellt med detta arbete.Övrigt arbete med Ramdirektivet för vattenUnder 2002-2003 pågår flera parallella arbeten med anknytning till artikel V (bilaga II och V) i Ramdirektivet för vatten. En revision av System Aqua och framtagande av en manual för det kommande arbetet med karakterisering och statusbedömning utförs våren 2003. Samtidigt genomförs en revidering av de nuvarande bedömningsgrunderna för bottenfauna, fisk, makrofyter, påväxtalger, växtplankton. Nya bedömningsgrunder för fysisk påverkan är dessutom under framtagande. Länsstyrelsen i Jönköping och Västerbotten fick i januari 2003 i uppdrag att ta fram en kostnad det kommande arbetet med artiklarna i Ramdirektivet för vatten. Kostnaderna togs först och främst fram på regional basis men även för de kommande distrikten för Södra Östersjön, Bottenhavet samt Bottenviken. Detta uppdrag redovisas för artikel V (bilaga II och V) i bilaga 3 och 4 i föreliggande rapport.
|
|
| 6. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(författare)
-
Ramdirektivet för vattenoch System Aqua : En tids- och kostnadsuppskattning avstatusklassning av vattendragi norra och södra Sverige
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningHösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans medLänsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket.Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hurmycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendragenligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som SystemAqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södraSverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige(Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av SystemAqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dessstatusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samtdessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget.En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra.Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av renabedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågåttparallellt med detta arbete.KarakteriseringBåde Ramdirektivet och System Aqua är uppbyggt i flera delar som i stort sett harmotsvarigheter i respektive system. I tabell I visas de parametrar som tas upp i denövergripande karakteriseringen.Tabell I.Karakteriserings faktorer som finnsi System AquaKarakteriserings faktorer som inte finnsFloder Sjöar Floder SjöarObligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorerHöjd / höjdtypologiBredgrad / LängradStorlek / Storlekstypologibaserad påtillrinningsområdetHöjd / höjdtypologiBredgrad / LängradDjup / Djuptypologibaserad på medeldjupetStorlek /Storlekstypologi baseradpå ytanEkoregionerGeologiEkoregionerGeologiTilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer TilläggsfaktorerAvstånd flodens källaFlödesenergi (?)Vattnets medelbredd*Vattnets medeldjup*Vattnets medelfallhöjdHuvudflodbäddens förloppoch formVattenförings-(flödes)kategoriSyraneutraliserandeförmåga (ANC)**Substratets genomsnittligasammansättningVattnets medeldjupSjöns formUppehållstidSyraneutraliserandeförmåga (ANC)**Bakgrundsnäringsstatus(?)Substrats genomsnittligasammansättningVattenståndsvariationerDalgångsprofilTransport av fasta partiklarKloridLufttemperaturintervallMedellufttemperaturNederbördMedellufttemperaturLufttemperaturintervallBlandningskarakteristik* Data hämtad från biotopkarteringen** SystemAqua har alkalinitet
|
|
| 7. |
- Björklund, Maria, et al.
(författare)
-
Fixed Wage Contracts and Monetary Non-Neutrality
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We study the importance of wage rigidities for the monetary policy transmissionmechanism. Using uniquely rich micro data on Swedish wage negotiations,we isolate periods when the labor market is covered by xed wagecontracts. Importantly, negotiations are coordinated in time but their seasonalpatterns are far from deterministic. Using a VAR model, we documentthat monetary policy shocks have a substantially larger impact on productionduring xed wage episodes as compared to the average response. The resultsare not driven by the periodic structure, nor the seasonality, of the renegotiationepisodes.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Broqvist, Mari, et al.
(författare)
-
National Model for Transparent Prioritisation in Swedish Health Care : Reviderad version
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Det demokratiska samtalet och människors acceptans av nödvändiga prioriteringar förutsätter kunskaper om på vilka grunder prioriteringar görs, vilka möjligheter man som patient har att påverka dessa och vilka vägar man kan gå om man inte är nöjd med den gjorda prioriteringen. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att utveckla metoder för att sådan information finns tillgänglig både för dem som är patienter idag och för dem som kan förväntas bli patienter i framtiden".Detta citat är hämtat ur den proposition som innehåller riktlinjerna för hur prioriteringar ska gå till inom hälso- och sjukvård. En ökad öppenhet kring de prioriteringar som alltid sker i sjukvården kräver instrument både för att kommunicera prioriteringar till medborgarna och för att kommunicera etiska överväganden och olika ställningstaganden mellan personer som ska göra prioriteringar. Behovet av ett systematiskt och enhetligt arbetssätt att göra prioriteringar på växte fram i slutet av 1990-talet i Landstinget i Östergötland. I samband med att Socialstyrelsen påbörjande arbetet med de första nationella riktlinjerna (för hjärtsjukvård) blev behovet av att ytterligare precisera och tydliggöra metoden för prioriteringar än mer tydligt. De allmänt beskrivna prioriteringsprinciperna i propositionen var inte tillräckliga för att vägleda mer praktiska arbeten och röster höjdes om en mer konkret beskrivning av arbete med att rangordna tillstånd och behov.Med tiden växte också ett behov fram i enskilda landsting och verksamheter att kunna använda erfarenheter från Socialstyrelsens sätt att ta fram prioriteringar i lokala prioriteringsarbeten.En arbetsgrupp med företrädare från Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum, andra organisationer som arbetat med prioriteringar såsom Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götaland, Södra sjukvårdsregionen, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet tog 2006 fram det ursprungliga förslaget till en nationell modell för öppna vertikala prioriteringar. Förslaget förankrades hos myndigheter, yrkesförbund och personer med särskilda kunskaper inom området.
|
|
| 10. |
- Broqvist, Mari, et al.
(författare)
-
Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård : Reviderad version
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Det demokratiska samtalet och människors acceptans av nödvändiga prioriteringar förutsätter kunskaper om på vilka grunder prioriteringar görs, vilka möjligheter man som patient har att påverka dessa och vilka vägar man kan gå om man inte är nöjd med den gjorda prioriteringen. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att utveckla metoder för att sådan information finns tillgänglig både för dem som är patienter idag och för dem som kan förväntas bli patienter i framtiden".Detta citat är hämtat ur den proposition som innehåller riktlinjerna för hur prioriteringar ska gå till inom hälso- och sjukvård. En ökad öppenhet kring de prioriteringar som alltid sker i sjukvården kräver instrument både för att kommunicera prioriteringar till medborgarna och för att kommunicera etiska överväganden och olika ställningstaganden mellan personer som ska göra prioriteringar. Behovet av ett systematiskt och enhetligt arbetssätt att göra prioriteringar på växte fram i slutet av 1990-talet i Landstinget i Östergötland. I samband med att Socialstyrelsen påbörjande arbetet med de första nationella riktlinjerna (för hjärtsjukvård) blev behovet av att ytterligare precisera och tydliggöra metoden för prioriteringar än mer tydligt. De allmänt beskrivna prioriteringsprinciperna i propositionen var inte tillräckliga för att vägleda mer praktiska arbeten och röster höjdes om en mer konkret beskrivning av arbete med att rangordna tillstånd och behov.Med tiden växte också ett behov fram i enskilda landsting och verksamheter att kunna använda erfarenheter från Socialstyrelsens sätt att ta fram prioriteringar i lokala prioriteringsarbeten.En arbetsgrupp med företrädare från Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum, andra organisationer som arbetat med prioriteringar såsom Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götaland, Södra sjukvårdsregionen, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet tog 2006 fram det ursprungliga förslaget till en nationell modell för öppna vertikala prioriteringar. Förslaget förankrades hos myndigheter, yrkesförbund och personer med särskilda kunskaper inom området.
|
|
