| 1. |
- Tersmeden, Fredrik, et al.
(författare)
-
350 näsor under 350 år
- 2018
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lättsamt biografiskt översiktsverk med korta personbeskrivningar i ord och bild av dels de 190 personer som t o m 2017 införlivats i Akademiska Föreningens Nasotek, dels ytterligare 160 lundaanknutna historiska personer.
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Malin, et al.
(författare)
-
Hässleholmskvinnor i kampen för rösträtt
- 2021
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den svenska demokratin firar hundraårsjubileum. År 1921 hölls första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt. Hur såg kampen för kvinnors rösträtt ut i Hässleholms kommun? Här porträtteras: Nelly Thüring, uppvuxen i Mala och verksam som fotograf i Lund från sekelskiftet 1900, en av de fem första kvinnorna i riksdagen; Maria Schalin, medlem i Frisinnade Kvinnor, propagerade för kvinnors rösträtt i Vittsjö; Anna Jönsson, den första ordföranden i Hässleholms socialdemokratiska kvinnoklubb.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Carlsson, Carl Gustaf, et al.
(författare)
-
Bedömning av yrkesrelaterat kunnande
- 2015. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har i denna översikt särskilt fokuserat bedömning av yrkesrelaterat kunnande. Vi relaterar i ett inledande kapitel bedömning till samhällsutvecklingen och därmed kompetensbegreppets förändrade innebörd och några grundläggande förutsättningar för bedömning av kompetens. Eftersom översikten i första hand vänder sig till lärare i den gymnasiala utbildningen och i lärarutbildningar fokuseras den pedagogiska bedömningen och dess konsekvenser för lärandet. I anslutning till detta kapitel följer exempel på bedömningsinstrument som används och använts internationellt. Sedan blickar vi tillbaka till utvecklingen i Sverige och beskriver bedömningstraditioner, som förekommit inom arbetsliv och skola, för att i nästkommande kapitel fokusera nutid och framtid. Där beskriver och analyserar vi kunskapsbedömningar som har utvecklats i bl.a. den nationella provbanken för karaktärsämnena i programmen för yrkesinriktning. Vårt arbete med kunskapsöversikten har gett oss anledning att diskutera framtida behov av forskning och utvecklingsarbete beträffande bedömning. Slutsatserna av dessa diskussioner avslutar kunskapsöversikten.
|
|
| 5. |
- Carlsson, Carl Gustaf, et al.
(författare)
-
Bedömning av yrkesrelaterat kunnande
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har i denna översikt särskilt fokuserat bedömning av yrkesrelaterat kunnande. Vi relaterar i ett inledande kapitel bedömning till samhällsutvecklingen och därmed kompetensbegreppets förändrade innebörd och några grundläggande förutsättningar för bedömning av kompetens. Eftersom översikten i första hand vänder sig till lärare i den gymnasiala utbildningen och i lärarutbildningar fokuseras den pedagogiska bedömningen och dess konsekvenser för lärandet. I anslutning till detta kapitel följer exempel på bedömningsinstrument som används och använts internationellt. Sedan blickar vi tillbaka till utvecklingen i Sverige och beskriver bedömningstraditioner, som förekommit inom arbetsliv och skola, för att i nästkommande kapitel fokusera nutid och framtid. Där beskriver och analyserar vi kunskapsbedömningar som har utvecklats i bl.a. den nationella provbanken för karaktärsämnena i programmen för yrkesinriktning. Vårt arbete med kunskapsöversikten har gett oss anledning att diskutera framtida behov av forskning och utvecklingsarbete beträffande bedömning. Slutsatserna av dessa diskussioner avslutar kunskapsöversikten.
|
|
| 6. |
- Carlsson, Per, et al.
(författare)
-
Läkemedel : när är det rimligt att betala själv?
- 2013. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhällets ekonomiska resurser är begränsade och därför finns det ingen möjlighet att offentligt finansiera alla vårdtjänster som har en positiv effekt. Prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård är därmed ofrånkomlig. Ett sätt att göra detta på är att låta individen finansiera vissa produkter och tjänster direkt ur egen ficka. Gränsdragningen mellan det individuella och det offentliga ansvaret för finansiering av sjukvård är dock en komplex och politiskt känslig fråga, men den förtjänar likväl en öppen och konstruktiv diskussion. Vår utgångspunkt är att den svenska hälso- och sjukvården under överskådlig tid i huvudsak kommer att förbli offentligt finansierad, men vi konstaterar att en betydande andel av vården idag är privat finansierad. För att personer ska kunna ta ett eget ansvar för finansieringen krävs vissa förutsättningar. Det är därför viktigt att uppmärksamma var, när och hur det är rimligt att individen får ta ett eget ansvar för att finansiera sin vård, och när motsatsen gäller. Denna diskussion kan ta sin utgångspunkt i de etiska principer för prioriteringarsom gäller i Sverige: människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.Det övergripande syftet med denna rapport är att analysera och diskutera grunden för egenansvar vid finansiering av vård. Syftet är också att presentera ett ramverk för att bedöma lämpligheten av egenfinansiering och applicera detta ramverk på läkemedelsområdet.Ramverket består av sex kriterier/egenskaper kopplade till den specifika vårdinsatsen/produkten som bör vara delvis eller helt uppfyllda för att egenfinansiering ska bedömas som rimlig.Den aktuella vårdinsatsen/produkten bör vara sådan att flertalet individer har god förmåga att värdera behov och kvalitet både före och efter användning.Den aktuella vårdinsatsen/produkten bör främst utnyttjas av individer som kan betecknas som autonoma och reflekterande i sitt beslutsfattande.Den aktuella vårdinsatsen/produkten bör ge små posi tiva externa effekter.Kostnaden för den aktuella vårdinsatsen/produkten bör vara överkomlig för de flesta som har behov av den.Efterfrågan på den aktuella vårdinsatsen/produkten bör vara tillräckligt omfattande och regelbunden för att en privat marknad ska kunna uppstå.Vårdinsatser/produkter som syftar till att förbättra prestationer, funktion eller utseende, utöver vad som anses normalt snarare än medicinsk nödvändigt, är mer lämpade för privat finansiering.Sammanfattningsvis dras följande slutsatser i rapporten:Det finns idag en inte obetydlig mängd läkemedel som finansieras privat. Motiven för vad som finansieras privat eller offentligt är dock ofta oklara. Det finns också olikheter mellan landsting när det gäller finansiering av vårdtjänster och sjukvårdsprodukter.Det finns två huvudsakliga typer av egenansvar som kan beaktas vid prioriteringsbeslut: Ansvar för egen hälsa som fokuserar på individers tidigare hälsorelaterade livsstilsval. Ansvar för egen vård som fokuserar på vilka sjukvårdstjänster individer faktiskt klarar att ombesörja och finansiera själva.Ansvar för egen vård är den mest policyrelevanta formen av egenansvar eftersom det kan vara svårt att fastställa samband mellan beteende och ohälsa.Tillräcklig kunskap, individuell autonomi, externa effekter, tillräcklig efterfrågan, överkomligt pris och livsstilsförbättring är relevanta faktorer att beakta vid bedömning av egenfinansiering av läkemedel. Den form av egenansvar för finansiering som presenteras i rapporten 11 är i hög grad förenlig med intentionerna i människovärdesprincipen och behovs-solidaritetsprincipen.Det kan uppstå en konflikt mellan det presenterade ramverket och kostnadseffektivitetsprincipen när kostnadseffektiva läkemedel möjliggör egenansvar och därför med fördel kan finansieras privat trots en god kostnadseffektivitet.Mycket dyra läkemedel som inte är kostnadseffektiva är inte heller lämpliga för egenansvar. Samtidigt har samhället svårt att neka personer tillgång till verksamma läkemedel vid svår sjukdom. För att lösa detta dilemma bör man överväga möjligheten att samhället betalar för sådana läkemedel upp till den nivå där dessa bedöms kostnadseffektiva. Kostnaden därutöver skulle patienten kunna få möjlighet att finansiera själv. Sådana lösningar innebär antagligen en rad komplikationer som behöver utredas noga.För att egenansvar ska kunna tillämpas systematiskt och öppet vidprio riteringar behöver antagligen ett tidigare förslag från Socialstyrelsen till regeringen om att genomföra en översyn av den etiska plattformen aktualiseras på nytt.Det är angeläget att studera i vilken utsträckning privat finansiering leder till ökade skillnader i konsumtion och hälsa inom olika socioekonomiska grupper.Det finns inga perfekta lösningar för hur samhället ska dra gränsen för det offentliga åtagandet. Olika värden måste alltid balanseras mot varandra i syfte att uppnå en hälso- och sjukvård som är både rättvis och effektiv.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
