| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bülow, Pia, 1959-, et al.
(författare)
-
Brukarens perspektiv och röst : Forskning och utvecklingsarbete med samtalet som grund
- 2011. - 1
-
Ingår i: Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete. - Borås : Högskolan i Borås. - 9789185659784 ; , s. 79-87
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Rapporten, är ett resultat av doktorandkursen: Brukarmedverkan i forskning och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård, socialt arbete och omsorg, som gavs under våren 2009 i samverkan mellan fem lärosäten. Antologin bygger på kursens föreläsningar och examinationer och riktar sig till forskare och andra som är intresserade av att arbeta utifrån ett brukarperspektiv. Den riktar sig även till studenter inom vård, omsorg och socialt arbete och verksamma inom olika brukarorganisationer. Boken ger en bild av hur arbetet kan se ut och en vägledning i hur brukare kan vara delaktiga inom forskning.Pia Bülow och Elisabet Cedersund har tillsammans skrivit kapitlet Brukarens perspektiv och röst. Forskning och utvecklingsarbete med samtalet som grund. Kapitlet Framtidsverkstad som resurs för volontärsarbete vid kvinnojour är skrivet av Birgitta Ander och Ulla Åhnby
|
|
| 4. |
- Bülow, Pia H., 1959-, et al.
(författare)
-
Blended voices and co-narration in lay– interprofessional talk about return-to-work
- 2013
-
Ingår i: Journal of Applied Linguistics and Professional Practice. - : Equinox Publishing. - 2040-3658 .- 2040-3666. ; 10:3, s. 289-316
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the co-production of narratives based on an analysis of audio recordings from 12 statutory lay–interprofessional meetings involving clients and concerning rehabilitation for return-to-work. Using Bakhtin’s (1981) notion of voice in a similar vein to Mishler (1984), it is argued that a voice represents a specific normative order, displayed in the way of speaking. The premises of the approach taken is that citizens’ problems and needs are often presented as stories and that this particular type of meeting opens up the possibility for what Wertsch (1991) calls multi-voicedness. Three patterns of co-narrating the client’s story of illness and the process of rehabilitation were found. In the most frequently recurring form, there was one primary storyteller and another participant who joined in as a co-teller. Another pattern was that dyadic co-narrated episodes commonly drew on prior contacts between the two storytellers. A third salient feature was how storytelling episodes involved revoicing an absent expert – that is, the interactional move when a speaker makes use of someone else’s words, and what Bakhtin (1981) calls rhetorical double-voicedness. Due to the multi-voicedness character, co-narrated stories in lay–interprofessional meetings often represent two or more perspectives and are founded on the blending of voices.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bülow, Pia H., 1959-, et al.
(författare)
-
Sätta ord på föräldrars psykiska problem för barnens skull : Familjestöd som professionell praktik
- 2019
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Förbundet för forskning i socialt arbete. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 26:1, s. 43-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Spelling it out for the children’s sake – Family intervention as professional practiceThis article presents an analysis of 21 video-recorded family intervention sessions with children and parents in families where one or both parents are diagnosed with mental illness. The starting point for such family interventions is awareness of the risks that children run due to parental mental illness, e.g. development of mental health problems of their own. Previous studies have shown that openness about parents’ mental problems can reduce such risks. Family-intervention sessions are developed to assist children and their parents to talk about mental illness and related difficulties. Based on a dialogical and micro-sociological perspective, our objective is to analyse family-intervention sessions as professional practice and to illuminate various communicative means used by social workers to support children and parents in their talk about parents’ mental illness and its meaning for the children and the family. The analysis shows how professional prac-tice is formed based on how the social workers solve communicative challenges in conversations with families about mental health problems: to create and maintain family support as a child-focused process; creating and maintaining family support as a child-focused process; spelling out parents’ mental problems; and confirming and normalizing.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bulow, Pia, et al.
(författare)
-
Samtal som familjestödjande praktik : barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultatet av en forskningsstudie om familjestödjande samtal med barn och föräldrar i familjer där mamma och/eller pappa har psykiska problem som föranleder kontakt med vuxenpsykiatrin. Det studerade familjestödet bygger på ett utvecklat samarbete mellan en landstingsdriven vuxenpsykiatrisk mottagning och en familjeenhet inom socialtjänsten i en medelstor kommun i Mellansverige. Den del av familjestödet som har studerats är den serie samtal som erbjuds genom familjeenheten och som genomförs där.Studiens övergripande syfte var att undersöka hur familjestödjande samtal fungerar och organiseras i samspel mellan barn, föräldrar och professionella. Mer specifikt avsåg studien belysa om och hur barn genom dessa samtal får stöd att prata om föräldrars psykiska problem samt huruvida och på vilket sätt familjestödet kan bistå föräldrarna i deras föräldraskap.Inom ramen för forskningsstudien samlades data in från 21 familjestödssamtal samt intervjuer med sju föräldrar och fyra barn efter avslutat familjestöd. Dessutom genomfördes sju intervjuer med samtalsledarna som medverkat vid de studerade familjestödssamtalen. Tre familjer följdes genom hela samtalsserien som för dessa familjer omfattade mellan sex och åtta samtal. Samtliga familjestödssamtal spelades in med ljud och bild medan enbart ljud gällde för intervjuerna.Familjestödssamtalen analyserades med samtalsanalytiska och narrativa metoder. Viktiga teoretiska utgångspunkter var det som brukar kallas institutionella samtal och teorier om socialt samspel i interaktion. Av betydelse var också tidigare forskning om barnsamtal och familje-samtal som kommunikativ praktik och i institutionella kontexter t.ex. familjeterapi, samt internationella och nationella studier om familjestödjande interventioner av typen Beardslees preventiva familjeinterventionoch den finska kortversionen Föra barnen på tal.Analysen av de studerade familjestödssamtalen – som enskilda samtal och som samtalsserier – visar att familjestödet på flera sätt skiljer sig från många andra institutionella samtal som beskrivs i forskningen, genom att till sin karaktär vara samarbetsinriktade och samtidigt både kartläggande och rådgivande. Familjestödet liknar istället mer terapeutiska möten såsom familjeterapeutiska samtal med den avgörande skillnaden att det i familjestödssamtal är föräldrars psykiska problem som står i fokus medan det klassiska i familjeterapi är att barn är den identifierade patienten.Inom familjestödet har framför allt föräldrar, men också barn i viss utsträckning, möjlighet till stort inflytande när det gäller upplägg av samtalsserien som trots ett tydligt gemensamt mönster modifieras utifrån varje familjs livsomständigheter och konstellation. Både barn och föräldrar kan också styra vilken information som föras vidare från enskilda samtal till övriga i familjen.Att det studerade familjestödet har formen av en serie samtal med det övergripande målet att stödja barn genom att ge föräldrar stöd i att samtala med barnet/barnen om sina psykiska problem, innebär också att de olika samtalen i serien – som sker i varierande konstellationer avseende personer och antal deltagare – knyts till varandra genom ett fokus på barnet/barnen och dess/deras behov av information om föräldrars psykisk hälsa/ohälsa.Tre viktiga aspekter på familjestödet som identifierades var: 1) hur det tycktes öka barns möjlighet att prata om föräldrars psykiska problem utifrån sitt behov av information samt att tydliggöra barns position som anhörig med rätt att få vetskap; 2) den lärande dimensionen av familjestödsamtal; och 3) hur familjestödet realiseras genom en balansakt av de professionella men där barn och föräldrar aktivt deltar.I relation till andra institutionella samtal med barn och föräldrar, tycktes barnen i familjestödet få sitt perspektiv belyst i relativt hög utsträckning, och barn kom till tals särskilt i barnsamtalen. Ett viktigt tema i familjestödet och speciellt i enskilda samtal med barn, handlade om huruvida barn tog eller kände ett för sin ålder alltför stort ansvar för sin/sina föräldrar. Analysen av barnsamtalen tydliggör dock att det kan krävas mycket samtalstid för att barn på eget initiativ ska ta upp frågor om oro beroende av föräldrars sjukdom. För barn är det krävande att förmedla sina funderingar kring svåra frågor till andra vuxna och särskilt i ett institutionellt sammanhang.Samtidigt indikerar analysen att barns roll som anhörig inte är självklar eller oproblematisk då barn i hög grad tycktes medverka utifrån föräldrars önskan snarare än en egen uttalad vilja att delta. Inte heller stod det helt klart att barnen fullt ut förstod vilken typ av samtal de skulle medverka i när de kom till sitt första samtal inom ramen för familjestödet.Den lärande dimensionen av familjestödet hör delvis ihop med den seriekoppling som tydligt skedde mellan olika samtal genom att samtalsledare rekapitulerade tidigare möten, återberättade vad andra familjemedlemmar hade sagt i tidigare möten samt upprepade planen för nästkommande samtal liksom målet för familjestödet i sin helhet. I detta märktes även den utmaning det innebar för de professionella när det gällde att anta ett barnperspektiv då flertalet samtal utgjordes av föräldrasamtal. Anläggandet av ett barnperspektiv kan därför ses både som en professionell hållning och som en del av den lärande aspekten i familjestödssamtalen där just barnperspektivet tycktes bidra till att konstituera familjestödet som en helhet genom t.ex. att hålla fokus och att seriekoppla möten.Till skillnad från den kamp mellan ett professionellt perspektiv och klientens livsvärlds-perspektiv som ofta beskrivs i tidigare forskning som gällt samtal och samtalsserier inom välfärdsinstitutioner som socialtjänst, hälso- och sjukvård, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, visar analysen av familjestödet hur samtalsledaren växlar mellan flera olika perspektiv – föräldraperspektivet, barnperspektivet och ett professionellt perspektiv. Detta sker på ett flexibelt sätt anpassat till samtalens dynamik och föräldrars och barns individuella förutsättningar och utgör på övergripande plan den balansakt de professionella utför.Analysen av familjestödet visar att det finns tydliga likheter med den struktur som beskrivs för Beardslees preventiva familjeintervention. Därmed kan studien av familjestödet bidra till ökad förståelse också för den typen av samtalsserier med barn och föräldrar och för vilken det saknas naturalistiska studier av autentiska möten.
|
|
| 10. |
|
|
