| 1. |
- Bergmo-Prvulovic, Ingela
(författare)
-
Social representations of career and career guidance in the changing world of working life
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores the meaning of career as a phenomenon and its implication for career guidance. In 1996, career as a phenomenon was more or less considered to be an obsolete or even extinct phenomenon. Since then, career guidance has received increased attention along with the increased interest in lifelong learning strategies. This thesis is motivated by the paradoxical message of career as an extinct yet living phenomenon. Career is outlined as a bridging issue that involves several contexts and is characterized by a number of dominating discourses in tension with one another. Two educational fields linked by career are of particular interest: the field of education and training in working life and the educational field of career guidance counselling. This thesis explores the meaning of career among a triad of various interested parties in this time of transition in the world of working life, and it explores the sense in which such understanding(s) of career influence policies and practices of career guidance. The thesis is based upon four separate studies. The first study explores, in order to disclose underlying views on career, how the language of European policy documents on career guidance characterize career and career development. Qualitative content analysis is used as the basic method to approach the subject in the texts, with an inductive development of categories. The analysis then conducts a sender-oriented interpretation, based upon a textual model for analyzing documents. The results revealed that underlying perspective on career in the documents derive from economic perspective, learning perspective and political science perspective, and communicate career as subordinated to market forces. The second study pays attention to the receiving side of the ideational message, disclosed in the first study. The second study extends the analysis of the first study with an exploration of ethical declaration documents for the profession. The exploration focuses on significant key principles, the profession's role and mission, and significant changes between the initial and the revised ethical declaration. Similarities and differences were compared, combined with the first study’s results as an interpretive frame for analyzing what consequences and significance the core meaning of career at structural level will have for career guidance practice. The results revealed an implicit shift of emphasis in the career guidance mission, which creates uncertainty regarding on behalf of whom the guidance counsellor is working. The third study explores common-sense knowledge of career, among a group of people influenced by changing conditions in working life. This study explores what social representations people have about career. The study also explores how people's anchored thoughts reflect scientifically shaped thoughts, and how they relate to thoughts currently dominating on structural level. Results disclose how the group explored has stable social representations of career that are anchored in the past, in previous working life conditions, and that contrasts with perspectives dominating in the structural context. The group also has dynamic representations, which provide space for negotiation of the meaning of career. The fourth study explores guidance counsellors' social representations of their mission and of careertherein. Results generated four social representations expressed in argumentative pairs of opposites. The first pair is concerned with their professional mission and reveal their professional identity. The second is concerned with career. Their view on their mission and their professional identity is in sharp contrast with how they experience others' interpretation of their mission, as being a matching practice on behalf of the business sector. Guidance counsellors reject the general view of career among others' and they regard career in the context of guidance as something other than the common view. At the same time guidance counsellors reveal difficulties in really clarifying the meaning they ascribe to career. The empirical findings of each of the four studies are finally interpreted as a whole in the final section of this thesis. With support from social representations theory, the empirical findings illuminate the sources as bearers of social representations of career, which both meet and clash.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersén, Annelie, 1977-
(författare)
-
Ett särskilt perspektiv på högre studier? : Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskoledeltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokumentstudie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representationer existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål.
|
|
| 6. |
- Bergmo Prvulovic, Ingela, 1970-, et al.
(författare)
-
Towards a Substantial Notion of Validation
- 2010
-
Ingår i: Communication, Collaboration and Creativity - Researching Adult Learning. - Odense : University of Southern Denmark Press.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bjursell, Cecilia, et al.
(författare)
-
Kvalitetsarbete i vuxenutbildning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svensk vuxenutbildning har en anrik tradition och är internationellt erkänd. Det är också ett utbildningsområde som är i ständig förändring för att anpassa sig till samhällets behov. Förändringarna kan handla om konjunkturanpassningar och det har med tiden skett en ökad orientering gentemot arbetsmarknaden. På kommunnivå har denna förändring manifesterat sig i byte av ansvarig nämnd eller organisering i nya nämnder där vuxenutbildning och arbetsmarknad möts.Det är kommunen som ansvarar för vuxenutbildningen men samtidigt finns det nationella regler som ska efterlevas. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är en sådan övergripande regel. Det är dock inte självklart vad som ska ingå i detta arbete och hur det ska bedrivas. Målbilden för vuxenutbildning har delvis olika betoning på nationell respektive kommunal nivå och denna spänning ska hanteras i verksamheten på skolnivå.Den här studien ger en aktuell inblick i hur verksamhetschefer och rektorer, som representanter för huvudmannen, ser på kvalitet och det systematiska kvalitetsarbetet i sin verksamhet. Den kvalitativa studien återges i en empirinära beskrivning där olika aspekter av kvalitetsarbetet behandlas utifrån de intervjuades perspektiv. Ett framträdande drag är den heterogenitet som präglar vuxenutbildning. Förutom mål så finns en stor variation i termer av utbud, målgrupp, anordnare och det sätt på vilket kommunen har valt att organisera arbetet. Vi har i diskussionsavsnittet lyft fram följande aspekter som vi diskuterar mer utförligt eftersom de har bäring för en precisering av kvalitetsarbetet:Kvalitetsarbete i vuxenutbildningsverksamhet kan innebära att individerna tvingas växla mellan anpassning och motstånd. Anpassning handlar om att det finns många mål och styrdokument för vuxenutbildning och det är de professionellas uppdrag att utföra och följa dessa mål. Samtidigt uppstår situationer som ger en upplevelse av att kvalitetsarbete inte alltid handlar om kvalitet och då uppstår motstånd. Det kan till exempel ske om kvalitetsarbetet bedrivs utifrån alltför generella modeller och system vilket kan bli irrelevant och ibland även skadligt för utbildningen. Att undvika rapportering i ett statistiksystem som ger en missvisande bild kan vara ett uttryck för motstånd.Den centrala/nationella organiseringen av vuxenutbildning har en ”stuprörskaraktär” medan den verksamhetsnära organiseringen i kommunerna uppvisar nämnder där exempelvis arbetsmarknad och vuxenutbildning samsas. I mindre kommuner kan detta också innebära att utöver den formella vuxenutbildningen så har man ett bredare utbud som ska möta vuxnas behov av lärande och utbildning. I storstäderna kan ledningen för vuxenutbildning sitta i egna lokaler som inte behöver finnas i anslutning till utbildningen. I mindre städer kan vuxenutbildning arrangeras med ”allt under ett tak”. Det här påverkar också synen på kvalitetsarbetets roll och innehåll.Den offentliga marknaden har olika karaktär beroende på om den ligger i kommuner med hög befolkningstäthet (storstadsregionerna) eller i kommuner med lägre befolkningstäthet. Olika förutsättningar gör att konkurrens eller kollaboration kan vägleda organiseringen av vuxenutbildning. I storstadsregionernas kommuner går det att konstruera konkurrens inom vuxenutbildning men många små kommuner har liten eller ingen egen vuxenutbildning och måste samarbeta i nätverksliknande konstellationer för att uppfylla sitt uppdrag att erbjuda vuxenutbildning.Kvalitetsarbete, som en form av granskning, kan få både positiva och negativa effekter i verksamheten. Vi har kallat detta ”den onda” och ”den goda” granskningen. Den goda är helt enkelt när granskning får önskade positiva effekter och den onda är när granskning ger oväntade eller negativa effekter. En central del i kvalitetsarbete borde vara att ifrågasätta konstruktionen av kategorier och mått eftersom de får följder för verksamheten. Anledningen är att det inte finns en given utgångspunkt utan vad som avses med kvalitet etableras i samtal och dialog med berörda intressenter.Utifrån den genomförda studien presenteras även två slutsatser som har betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet:Vi argumenterar för att utbildning har en särart, utöver att vara en produkt eller tjänst, som bör beaktas inför genomförande av kvalitetsarbete och utformning av kvalitetsmätning/kvalitetssystem. Med tanke på att kundbegreppet vunnit mark inom vuxenutbildningsvärlden är det relevant att diskutera skillnaden mellan en kund och en studerande.Kvalitet i vuxenutbildning utgår från målområden med olika karaktär och för att fånga upp och tydliggöra olika dimensioner i kvalitetsarbetet har vi utarbetat en kvalitetstypologi med tre dimensioner: demokratisk, pedagogisk och administrativ kvalitet. En indelning på de här tre dimensionerna möjliggör att administrativ kvalitet kan fortsätta att mätas men behandlas som ett separat område. Det öppnar upp för att använda sig av andra sätt att bedriva kvalitetsarbete inom de övriga två dimensionerna.
|
|
