| 1. |
- Andrén, Henrik, et al.
(författare)
-
Harvest models of small populations of a large carnivore using Bayesian forecasting
- 2020
-
Ingår i: Ecological Applications. - : Wiley. - 1051-0761 .- 1939-5582. ; 30:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Harvesting large carnivores can be a management tool for meeting politically set goals for their desired abundance. However, harvesting carnivores creates its own set of conflicts in both society and among conservation professionals, where one consequence is a need to demonstrate that management is sustainable, evidence-based, and guided by science. Furthermore, because large carnivores often also have high degrees of legal protection, harvest quotas have to be carefully justified and constantly adjusted to avoid damaging their conservation status. We developed a Bayesian state-space model to support adaptive management of Eurasian lynx harvesting in Scandinavia. The model uses data from the annual monitoring of lynx abundance and results from long-term field research on lynx biology, which has provided detailed estimates of key demographic parameters. We used the model to predict the probability that the forecasted population size will be below or above the management objectives when subjected to different harvest quotas. The model presented here informs decision makers about the policy risks of alternative harvest levels. Earlier versions of the model have been available for wildlife managers in both Sweden and Norway to guide lynx harvest quotas and the model predictions showed good agreement with observations. We combined monitoring data with data on vital rates and were able to estimate unobserved additional mortality rates, which are most probably due to poaching. In both countries, the past quota setting strategy suggests that there has been a de facto threshold strategy with increasing proportion, which means that there is no harvest below a certain population size, but above this threshold there is an increasing proportion of the population harvested as the population size increases. The annual assessment of the monitoring results, the use of forecasting models, and a threshold harvest approach to quota setting will all reduce the risk of lynx population sizes moving outside the desired goals. The approach we illustrate could be adapted to other populations of mammals worldwide.
|
|
| 2. |
- Epstein, Yaffa, et al.
(författare)
-
When is it legal to hunt strictly protected species in the European Union?
- 2019
-
Ingår i: Conservation Science and Practice. - : Wiley. - 2578-4854. ; 1:3
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- In the European Union (EU), the Habitats Directive bans the killing of strictly protected animal species. The killing of individual animals may nevertheless be allowed when there is no satisfactory alternative and doing so would not be detrimental to the maintenance of species populations at favorable conservation status for one of five enumerated reasons. This exception has been used by national authorities to allow hunting, frequently triggering litigation. Here, we review several contested aspects of the provisions allowing exceptions from strict protection, particularly those in the controversial Article 16(1)(e), in order to clarify Member States' discretion in allowing hunting. Correctly interpreting these provisions is necessary to ensure species are protected at the level intended by the Habitats Directive, and that their conservation status is improved or maintained. Our review suggests that it would be very difficult for national authorities to allow the hunting of strictly protected species while complying with EU law.
|
|
| 3. |
- Zetterberg, Charlotta, 1960-, et al.
(författare)
-
Dispens från förbud att skada naturen : Slutrapport
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Syftet med forskningsprojektet är att analysera hur reglerna om dispens från naturreservat, strandskydd, artskydd och det generella biotopskyddet tillämpas av länsstyrelser och (när det gäller strandskydd) kommuner. Ambitionen är att dra slutsatser om vad som främjar eller hindrar måluppfyllelse och rättssäkerhet i dispensbesluten och att ge rekommendationer om hur styrmedlen kan förbättras. En sammantagen bild av vår undersökning visar att beviljandegraden är hög vilket inte ligger i linje med själva dispensinstitutets syfte att utgöra ett undantag från en huvudregel och inte heller i linje med uttalanden i förarbeten om att prövningarna ska vara restriktiva. Studien visar för samtliga dispenstyper att det föreligger en stor variation i dispensbesluten såväl mellan länen som inom länen när det gäller hur en viss fråga hanteras, något som är svårförenligt med principer om likabehandling, konsistens och förutsebarhet. Mot bakgrund av likabehandlingsprincipen är avgörande att myndigheter i olika delar av landet, men också olika handläggare inom en och samma myndighet, behandlar lika fall på lika sätt (1 kap. 9 § RF). För att enskilda och andra berörda ska kunna förstå hur myndigheter har kommit fram till ett beslut får det ses som centralt att besluten är tydliga och transparanta. Den genomförda granskningen visar dock att det ofta är svårt att förstå hur bedömningar har genomförts samt på vilket underlag. Som påtalas i ett av delprojekten förefaller det som om vissa källor och hänvisningar på ett närmast slumpartat sätt har tagits med i besluten. Otydliga beslut är problematiska av rättssäkerhetsskäl och särskilt med beaktande av möjligheterna att överklaga beslut. Besluten bör därför i högre grad utformas så att det framgår vilket underlag besluten baseras på. I vägledningar till myndigheter kan förtydliganden göras i olika avseenden, t.ex. om vilken roll de allmänna hänsynsreglerna spelar i dispensprövningen, att kompensationsåtgärder krävs vid dispens från naturreservatsföreskrifter och att naturvärdesbedömningen sker utifrån kunskap om förhållandena i det aktuella området. Det kan innebära att besök på platsen bör ske oftare än idag. I vägledningar kan också beslutshanteringen harmoniseras och förtydligas så att den blir förutsebar och därmed mer rättssäker för olika intressenter, inte minst verksamhetsutövare. Det borde överhuvudtaget inte vara svårt att i vägledningar upprätta checklistor som beslutsfattare kan använda för att kontrollera att viktiga beslutsgrunder inte förbises. Av dispensbesluten framgår sällan att hänsyn tas till indirekta och kumulativa effekter. Med hänsyn till det stora antalet dispenser som beviljas är det rimligt att anta att den sammanlagda påverkan på naturvärden därför kan vara betydande. Utvecklandet av en landskapsplanering kan vara ett lämpligt instrument för att hantera denna brist. Planer kan ha flera viktiga funktioner. En är att ta fram och analysera information som beaktar ekologiska samband i ett större geografiskt område. En annan är att på ett tidigt stadium hantera potentiella intressekonflikter, göra prioriteringar och klargöra mål. Allt detta är till fördel vid efterföljande beslut om exempelvis dispens enligt 7 kap. MB. Förutsebarheten (rättssäkerheten) ökar.
|
|
